Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Station ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
station—Statua
1255
storlek och dess vinkelräta avstånd från
en vridningspunkt.
Statio’n {lat. sta’tiOy av stare, stå), hållplats,
viloställe; särskilt inom post- och
järnvägsväsendet ; stadigvarande
uppehållsort för en flotta 1. d.; plats, där
vetenskapliga observationer anställas; i
katolska kyrkan vallfartsorter 1. i templen
bilder ur Jesu lidandes historia, framför
vilka de troende stanna och förrätta sin
bön; tonk.y uppehåll. — Statione’ra,
anställa; förlägga. — Stationä’r (fr,
sta-tionaire), stillastående; fastställd,
beständig, fortvarande; bibehållande sin plats 1.
sin ståndpunkt.
Stationa’rius, lat. (eg. postmästare),
bokhandlare.
Statione’ra, se Station.
Stationers’ company, eng. (1. stä’sjönörs
ca^mpöni), det engelska bokhandlargillet i
London (sedan 1403).
Station-pointer, eng. (1. stä’sjön-på’jntör),
sjöv.y instrument, som brukas vid
navigering och sjömätning.
Stationsbefälhavare, sjöv.,^ titel för chefen
vid flottans stationer i Stockholm och
Karlskrona.
Stationsblocke’ring, elektrisk anordning för
central kontroll över in- och utfart vid en
järnvägsstation.
Stationsingenjör, mariningenjör vid flottans
station.
Stationsinspektor, föreståndare för större
järnvägsstationer.
Stationsmästare, järnvägstjänsteman, som
är chef vid station av lägre klass.
Stationsskrivare, lägre järnvägstjänsteman.
Stationä’r, se under Station.
Sta’tisk, Statisk elektricitet m. fl., se under
Statik.
Stati’st (av lat. stare, stå), stum person på
teatern, kompars (se d. o.). — State’ra,
medverka som statist.
Statisti’k {fr. statistique, av lat. status,
tillstånd, stat), eg. statsvetenskap,
statsbeskrivning; vetenskapen om ställningar
och förhållanden i staterna med avseende
på statsförfattning, näringar, befolkning,
dödlighet, moral m. m. i deras
kvantitativa yttringar; vetenskapen om orsakerna
och lagarna för de sociala yttringarna av
människolivet såsom massföreteelser. —
Stati’stiker, person, som är bevandrad i
statistiken. — Stati’stisk, till statistiken
hörande. — Statistiska byråer,
ämbetsverk, som samla, ordna och bearbeta det
statistiska materialet samt offentliggöra
statistiska redogörelser.
Stati’v (av lat. statt vus, stående), ställning,
på vilken fältmätningsinstrument,
fotograferingsapparater 1. d. anbringas.
Stat ma’gni no’minis u’mbra, lat., står såsom
skuggan av ett stort namn (t. ex. om
obetydliga ättlingar av stora förfäder).
Statocy’st (av gr. stato’s, stående, och ky’stis,
blåsa), anat., jämviktsorgan bestående av
en blåsformig instjälpning av huden,
innehållande en—flera otoWter 1. statoliter. —
Statoli’t (av gr. Wtos, sten), se föreg. ord.
Sta’to della chie’sa {1. - kiesa [hårt k]), S.
pontifi’cio 1. S. roma’no, ital., Kyrkostaten.
Statoli’t, se Statocyst.
Statosko’p (av gr. stato’s, stående, och
sko-pe’in, se) 1. Ballongvariometer, fys.,
instrument för att konstatera om ett
luftfartyg stiger 1. sjunker.
Stat pro ratio’ne voIu’ntas, se Sic volo etc.
Statsarkiv, i vissa länder benämning på
institutioner, som motsvara vårt riksarkiv.
Statsbana, staten tillhörig järnväg.
Statsbankrutt, inställande av betalningen av
statsskulderna.
Statsbrist, finansv., föreligger då en stats
inkomster icke täcka utgifterna.
Statsdepartement, benämning för vissa
grenar av statsförvaltningen.
Statsekonomi’ (jfr Ekonomi),
statshushållning; förr =: Nationalekonomi (se d. o.).
Statsfru, hovdam hos drottningen under
överhovmästarinnan och över
hovfröknarna.
Statsgeolog, titel för vissa tjänstemän vid
Sveriges geologiska undersökning.
Statskale’nder (jfr Kalender), handbok, som
innehåller kalendarium samt förteckning
över regenthusets medlemmar och statens
ämbetsmän m. fl.
Statskommissa’rie, titel för vissa
ämbetsmän i statskontoret.
Statskonsule’nt, av staten anställd
rådgivare för lanthushållningen.
Statskontoret, centralt ämbetsverk, som
mottar och redovisar statens inkomster
och utgifter.
Statskupp {fr. coup d^état), revolution
ovanifrån, en av maktinnehavaren med våld
genomförd ändring av statsförfattningen.
Statsobligation, av staten utställd
obligation.
Statsregle’ring (jfr Reglering), fastställelse
av den årligen av riksdagen uppgjorda
finansplanen rör. statens inkomster och
tillgångar.
Statsreviso’rer, riksdagens revisorer.
Statssekreterare (jfr Sekreterare), hos oss
förr titel för vissa kansliämbetsmän:
sedan 1918 inom vissa departement titel
för en ämbetsman, som särskilt har att
göra med riksdagspropositioner; i
England, Tyskland och Nordamerikas Förenta
stater allmän benämning på ministrarna.
Statssociali’sm (jfr Socialism) innebär att
staten själv äger och utnyttjar
produktionsmedlen.
Stat su’a cui’que di’es, lat. ordspr., vars och
ens stund kommer en gång, alla måste en
gång dö.
Sta’tua, lat., staty (se d. o.). — S. eque’stris,
staty till häst, ryttarstaty. — S. pede’stris,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
