- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1256

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Statuarius ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1256

Statuarius—Stefan

staty till fots. —• Statua’risk, hörande till
bildhuggarkonsten, statyliknande.

Statua’rms, se under Staty.

Statue’ra {lat. statu’ere), stadga, fastställa,
förordna. — S. ett exempel, giva 1.
uppställa ett exempel till varning (särskilt
genom tilldelande av straff). — Statu’t,
stadga (i synnerhet för ett sällskap);
förordning.

Statu’r (lat. statuera), kroppsställning,
växt.

Sta’tus, lat. (av stare, stå), stånd, tillstånd,
läge. — S. acti’vus et passi’vus,
förhållandet mellan tillgångar och skulder. — S.
antece’dens, föregående tillstånd. — S. in
sta’tu, en stat i staten. — S. natura’lis,
naturligt tillstånd. — S. præ’sens,
nuvarande tillstånd. — S. quo, tillstånd, vari
något befinner 1. befann sig. — S. quo
ante, tillstånd, vari något befann sig före
en viss tidpunkt. — S. regni, riksstånd. —
In sta’tu nasce’nti 1. nasce’ndi,
tillblivelse- 1. födslotillstånd; kem.,
sammanträffandet mellan kemiska beståndsdelar,
i samma ögonblick de frigöras ur en annan
förening. —• I. s. quo, i oförändrat
tillstånd, i det tillstånd, vari något redan
befinner sig; i närvarande skick.

Statu’t, se under Statuera.

Statute law, eng. (1. stä’ttjot lå), fastställd
lag, genom parlamentsbeslut tillkommen,
skriven lag, i motsats mot sedvanerätten.

Staty’ (fr. statue, lat. sta’tua), stod,
bildstod. — Statye’tt (fr. statuette), liten
bildstod. — Statua’rius, bildhuggare.

Statybrons, tennfattig brons, ofta tillsatt
med zink.

Sta’ufener, ett badensiskt vin.

Stauroduli’ (av gr. stavros, kors, och duWia,
dyrkan), korsets tillbedjande, vidskeplig
dyrkan av korset. — Staurofo’rer (av gr.
feWein, bära), pl., korsbärare, särskilt vid
kyrkliga processioner i katolska kyrkan.
— Staurofy’lax, korsvaktare, fordom titel
för patriarken i Jerusalem. —
Staurola’-ter (av gr. latre’ia, dyrkan),
korstillbed-jare, dyrkare av korset. — StauroIi’t (av
gr. Wthos, sten), miner., ett brunt
lerjords järnoxidulsilikat. — Sta’uropus fa’gi,
zool., bokspinnaren, en nattfjäril av fam.
Bomhy’cidæ. — Staurosko’p (av gr.
sko-pe’in, se), fys., polarisationsapparat för
undersökning av mineralens optiska
egenskaper.

Sta’uung, ty., med., venös blodstockning.

Stav, hyggn., listverk, som har rund profil.

Stavbakte’rier, se Bakterier.

Stavelserim 1. Stavrim, metr., slutrim. Jfr
Alliteration och Assonans.

Stavkarl, fornnord., eg. gammal man, som
går med stav, tiggare.

Stavkyrka, hyggn., träkyrka, vari väggarna
bestå av resvirke.

Stavmagnet, fys., magnet i stavform.

Stavnsbåndet (av da. Stavn, jord, grund, och
Baand, band), bundenhet vid torvan, den
för de danska bönderna åren 1733—99
gällande förpliktelsen att stanna på den
egendom, där de blivit födda, tills de gjort
krigstjänst 1. fyllt a6 år.

Stavrim, se Stavelserim.

Stavs och stolsbo, äldre benämning på
biskops boställe.

Stayer, eng. (1. stä’ö, av stay, hålla ut),
sportt., kapplöpningshäst med stor
uthållighet. )( Fly er.

stds., förk. för standards.

Steamboat 1. Steamer, eng. (1. sti’mbåt,
sti’-mör), ångbåt, ångare, ångfartyg.

Steapsi’n, ett enzym, som alstras i
bukspottkörteln. Se Enzym.

Steari’n (av gr. ste’ar, talg), kem.,
stearin-syrans glycerid, som förekommer i de
flesta fettarter, särskilt talg; en vit, fast,
ur fett framställd massa, som består
förnämligast av stearin- och palmitinsyra
och av vilken stearinljus tillverkas. —
Stearinbäck, svart biprodukt vid
ljusfabrikation. Användes som impregnerings- och
isoleringsmedel. — Stearinsyra, kem., fet
syra. Se Stearin. —• Stearintvål,
natrium-stearat, en hård vit kärntvål. —
Stearo-dermi’, rubbning i talgkörtlarnas
sekretion. —■ Stearopte’n, ett fast ämne, som
vid avkylning avsätter sig ur vissa
flyktiga oljor. — Stearrhe’ 1. Stearrhæ’a,
fettrik avföring. — Steatl’t, miner., späcksten,
såpsten, skräddarkrita, ett mineral, som
till större delen består av kiselsyrad
talk-jord och begagnas till hushållskärl,
vattenledningsrör, maskinsmörja m. m. —
Steati’tis, med., överdriven fetma. —
Steatoce’Ie, bristning av en fetthinna. —
SteatoMes, späck- 1. talgartad. —
Steator-rhe’, dets. som Stearrhe. — Steatopygi’
(av gr. vy ge’, säte, bakdel), hos vissa
negerkvinnor förekommande stark
fettan-hopning kring sätet. — Steato’rnis
cari-pe’nnis, zool., fettfågeln, en för sin
rikedom på fett känd fågelart, vars hemland
är Syd- och Centralamerika. — Steato’sis,
späck- 1. fettbildniiig.

Stedingar, ett fordom i Oldenburg boende
biandfolk av friser och sachsare.

Steel, eng. (1. stil), stål. Jfr Cast-steel och
Blistersteel.

Steen, holl. (1. sten, eg. sten), holländsk vikt
= 3 kg.; förr 3,95 kg.

Steeplechase, eng. (1. sti’pöltjäs; av steeple,
kyrktorn, och chase, jakt), sportt.,
kapp-ridning i rak linje, utan hänsyn till
mötande hinder, med ett kyrktorn 1. d. till
till mål; kapplöpning med naturliga 1.
kostgjorda hinder. — Steepler (1. sti’plör)
1. Steeple-chaser, kapplöpningshäst för
hinderlöpning.

Ste’fan, mansnamn = Stephanus (se d. o.).
Buret av Helsinglands apostel samt av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free