Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stenbit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1258
Stenbit—Stenrevlar
Stenbit, zooL, se Cyclopterus.
Stenbocken (lat. Cavrico^rnus), astr.,
stjärnbild på s. hemisfären, den tionde i
djurkretsen.
Stenborgare, av operasàng^aren Karl
Sten-borg uppfunnen, kryddad spritdryck.
Stenbräcka, bot.y se Saxifraga.
Stenbräken, bot., se Cystopteris.
Stenbär, bot., stenhallon.
Stencell, bot., sklereid.
Ste’ncilpapper (av eng. stencil, genombruten
schablon för målning, av fornfr.
estincel-ler, beströ med gnistor, av lat. scinti’lla,
gnista), ett slags paraffinerat papper, som
användes vid en dupliceringsmetod, varvid
ett genomslaget original framställes på
skrivmaskin. — Stencile’ra, duplicera
medelst stencilpapper.
Stendadel. zooL, ett släkte musslor,
Litho’-domus. En i Medelhavet allmän art borrar
sig: in i stenar, koraller m. m. Ätes
allmänt.
Stenfrukt, bot., bärliknande frukt med ett
köttigt hölie kring det av ett benhårt skal
omslutna fröet.
Stenfruktmögel, bot., svampsjukdom på
körsbär och plommon m. fl.
Stenfrö, bot., se Lithospermum.
Stengalla, v eter., ytlig inflammation i
kötthovens traktdel hos häst.
Stenget, zooL, dets. som Gems.
Stengods, ickeporösa, i brottet glasiga
lervaror av mindre ren färg.
Stengravy’r, litografi.
Stenhallon, bot., se Rubus.
Stftnhärdningsmedel, byggn., ämnen som
användas för att göra stenväsrgar hårda och
motståndskraftiga mot vädrets inverkan.
S. k. fluatering sker medelst de
Kessler-ska fluaten, som bestå av fluorvätesyra
med ett aluminium- 1. magnesiumsalt i
lösning. Ett annat härdningsmedel är
testaWn, en såplösning med
aluminiumacetat.
Steni’ (av gr. sthe’nos, styrka, kraft),
kraftfullhet, styrka, förhöjd livsverksamhet;
meà., av kraftövermått framkallad
sjukdom. — Ste’nisk, i full kraft; som har
avseende på steni.
Stenis, geoL, mäktiga lager av fossil och rikt
fossilförande is i n. Sibirien och Alaska.
Ste’nisk, se Steni.
Stenkil, svenskt konunganamn.
Stenkitt, preparat av stenpulver och t. ex.
magnesiacement som bindemedel.
Stenknäckor, zooL, ett släkte finkfåglar,
Coccothraustes.
Stenkol peoL, ett svart, huvudsakligen av
rent kol bestående ämne, som uppkommit
därigenom, att forntida växter under
starkt tryck förmultnat och kolats.
Sten-kolslaeer finnas i Europa
(Storbritannien, Belgien, Westfalen, Rhenprovinsen,
Frankrike m. fl. länder), Amerika,
Australien, Kina o. s. v. Brukas till bränn-
material, fabrikation av lysgas,
färpräm-nen m. m. — Stenkolsformationen 1.
Stenkolssystemet, som följer närmast efter
devoniska formationen (se d. o.),
utmär-kes genom sin rikedom på betydande
stenkolslager. — Stenkolstjära, se Pyroleum
Uthanthracis. — Vita stenkol, elektrisk
kraft uttagen ur vattenfallen.
Stenkrasse, bot., se Iberis.
Stenkult, nylat., dyrkan 1. helighållande av
vissa stenar 1. klippor.
Stenmärg, miner., benämning på flera
ler-liknande mineral.
Stennötter, bot., de hårda, i
knappfabrikationen använda fröna av palmerna
Cæ-loco’ccus och Phyte’lephas.
Stenoba’tisk 1. Stenoba’t, biol., se Eurybatisk.
Stenocardi’, med., se Stenokardi.
Stenochori’, med., dets. som Stenos.
Stenode’rmata, zooL, vampyrer.
Stenofo’tiska, biol., se under Euryfotiska.
Stenograf i’ (av gr. steno^s, trång, och
gra’-fein, skriva), eg. trångskrift;
snabbskriv-ningskonst, snabbskrift, konsten att med
hjälp av tecken och förkortningar
ordagrant uppteckna tal och föredrag, medan
de hållas. — Stenogra’f, snabbskrivare,
person, som är kunnig i stenografi. —
Stenogra’fisk, som har avseende på
stenografi. — Stenogra’m, stenograferat tal 1.
föredrag.
Stenohali’na, biol., se Euryhalina.
Stenokardi’ (av gr. steno’s, ringa, trång,
och kardi’a, hjärta), med., hjärtängslan,
hj ärt värk, hj ärtkramp. Jfr Angina
pec-toris. — Stenokori’ (av gr. chora,
utrymme), förträngning, särskilt av
moderslidan. — Steno’sis 1. Steno’s,
förträngning. — Stenostomi’, munläsa, —
Stenotakygrafi’ (jfr Takygrafi), ett slags
stenografi, där vokalerna betecknas på så
sätt, att de föreg. konsonanttecknen
förlängas. — Stenote’rm (av gr. the’rme,
värme), säges om djur, anpassade för låg
temperatur. — Stenotho’rax, egenskapen
att vara trångbröstad. — Steno’tica, pl.,
sammandragande medel. — Stenotypi’ (av
gr. ty’pos, avtryck), stenografiskt tryck.
— Stenoty’pisk, som angår stenografiskt
tryck.
Stenole’pis, bot., småfjällig.
Stenophra’gma thalia’num, bot,. Arabis
tha-liana (se d. o.).
Stenophy’llum, bot., smalbladig.
Steno’s m. fl., se Stenokardi.
Stenotakygrafi’, se Stenokardi.
Stenote’rmisk 1. Stenote’rm, biol, se
Eury-termisk.
Stenotho’rax, se Stenokardi.
Stenoto’pisk 1. Stenoto’p, bioL, se Eurytopisk.
Stenotypi’, se Stenokardi.
Stenpassion, med., blåssten.
Stenrevlar, Stenvastar 1. Jättestigar, arkeoL,
kallas rader av sten, vilka ofta förbinda
hustomtningar och gravsättningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
