- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1259

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stenriket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Stenriket—Stereotyp

1259

Stenriket, äldre uttryck för den oorganiska
naturen i motsats till djur- och växtriket.

Stenröse, arkeoL, hög av sten, täckande en
grav.

Stensalt, miner., se Bergsalt.

Stenskärarkonst, Stensnideri, Stensnitt, se
Glyptik.,

Stensnitt, kirurg., se Litotomi.

Stensnultran, zooL, se Ctenolabrus.

Stensopp, bot., en allmän art rörsopp. Se
Boletus.

Stenstil, se Lapidarstil.

Stensättning, arkeoL, förhistoriska
minnesmärken av i rad 1. kretsar lagda 1. resta
stenar.

Stensöta, bot., en allmän ormbunke,
Polypo’-dium.

Stenta’ndo, ital., tonk., dröjande, utdraget,
tungt.

Stenta’to, ital., tonk., släpande, mödosamt,
tungsint; målark., stelt, tungt.

Ste’ntor, gr, sag., i trojanska kriget
grekernas härold, vilken överröstade femtio man.
— Stentorsstämma, stark, dundrande röst.

Stentryck, se Litografi.

Stenträ 1. XyIoli’t, konstgjort trä av
sågspån, bränd magnesia och
magnesium-kloridlösning. Användes till
väggbeklädnad och golvbeläggning.

Stentuggare, krossverk för sten.

Stenvastar, se Stenrevlar.

Stenåldern, arkeöl., den del av den
förhistoriska tiden, då människan ej kände
metallerna utan tillverkade sina redskap och
vapen av sten.

Step, eng. (1. stepp), steg; dansk., ingår i
namnet på flera danser. — Steppa, dansa
med klapprande skosulor.

Stepe’nnaja kniga, ry., "trappstegsboken",
en samling märkliga ryska krönikor från
1500-t.

Ste’phanus, Ste’fanus 1. Ste’fan, mansnamn
(av gr. ste’fanos, krans, krona; belöning),
den bekransade, den krönte. Buret av den
förste kristne martyren (se även Stefan).
Förk. till Staffan. Motsvarar
kvinnonamnet Stepha’nia, fr. Stéphanie (Z. -i’).

Stephano’tis, bot., släkte slingrande buskar
av fam. Asclepiada’ceæ. — S. floribu’nda,
från Madagaskar, odlas ofta i växthus och
boningsrum.

Stepp, pl. Stepper (av ry. stepj, torr slätt),
stäpp, trädlös, gräsbevuxen slätt, som
lider brist på vatten.

Stepper, eng. (se Step), häst med utpräglat
höga knärörelser.

Ster, se Stère.

Sterbhus (av ty, sterbeuy dö), numera
Stärb-hus, jur., dödsbo.

StercobiIi’n (av lat. ste’rco, dynga, träck),
kem., gallfärgämnesderivat i avföring.

Stercoræmi’, med., tarminnehåll i blodet.

Stercora’l, som rör avföringen.

Stercora’rius, zool., labbsläktet, ett släkte

måsfåglar. S. parasi^ticus, vanliga
lab-ben.

Stercu’liabast 1. Udali, ostindisk bastsort
som erhålles av det kakaoträdet
närstående Stercu’lia viWsa.

Stère, fr. (1. stär; av gr. stereo’s, hård),
ster, gammalt franskt rymdmått = 1 kbm.

Sterei’d, bot., stencell.

Stereoagnosi’, med., av central
känselförlamning orsakad oförmåga att bedöma
kroppens natur medelst känseln.

Stereoanæsthesi’, med., av perifer
känselförlamning orsakad oförmåga att med
känseln bedöma kroppens natur.

Stereoba’t, gr. byggn., grundbyggnad,
underbyggnad; inre delen av krepidoma (se
d. o.).

Stereochemi’, se Stereokemi.

Stereogno’stisk känsel, mee|,, förmågan att
med känseln bedöma kroppens natur.

Stereografi’ (av gr. stereo’s, hård, och
gra’-fein, skriva), perspektivisk teckning av
solida kroppar 1. figurer på en plan yta.
— Stereogra’fisk, som har avseende på
stereografi.

Stereokemi’ 1. Rymdkemi’, behandling av
kemiska föreningars struktur med hänsyn
till dennas anordning i rymden.

Stereokromi’ (av gr. stereons, hård, och
chro’ma, färg) 1. Stereokroma’tisk
målning, målark., på torrgrund utförd
väggmålning, där färgerna erhålla en
betäckning av vattenglas.

Stereo’m, bot., mekanisk vävnad,
skelett-vävnad.

Stereome’ter (av gr. stereo’s, hård, och
metre’in, mäta), apparat för
bestämmande av volymen hos pulveriserade 1. porösa
kroppars fasta substans.

Stereometri’ (av gr. stereons, hård, och
metre’in, mäta), mat., den del av
geometrien, som handlar om föremål med
utsträckning i alla tre dimensionerna; läran
om mätning av de enklaste solida figurer
och ytor. — Stereome’trisk, som avser
rymdgeometrien.

Stereo’rnithes, zool., en grupp utdöda fåglar
ur miocena lager.

Stereosko’p (av gr. stereo’s, hård, fast, och
skope’in, se, skåda), fys., en optisk
apparat, i vilken äro anbragta två bilder av
samma föremål, vilka sammanfalla för
synen och te sig som en fristående bild.

Stereotomi’ (av gr. stereo’s, hård, fast, och
te’mnein, skära), mat., läran om solida
kroppars skärning.

Stereoty’p (av gr. stereo’s, hård, fast, och
ty’pos, avtryck), boktr., tryckform med
fasta 1, orörliga stilar; av stilmetall
gjuten tryckplatta; även = Stereotypisk (se
nedan). — Stereotype’ra, taga avtryck av
en dylik tryckform. — Stereotypi’,
framställning av i ett stycke gjutna stilplattor
för tryckning, varvid av de av enskilda
typer sammansatta stilformama tages en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:06:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ekbohrn/1271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free