- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1260

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sterigma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1260

Sterigma—Stiftarbilder

matris av gips 1. pappersmassa, i vilken
därpå stereotypplattan gjutes. —
Stero-typö’r, framställare av stereotyper. —
Stereoty’pisk 1. Stereoty’p, ständigt lika,
oföränderlig, enformig.

Ste’rigma, gr.y stöd, pl. Steri’gmata,
försvenskat Sterfgmer, bot,
fruktifikations-organ i form av fina stänglar, vilka
avsnöra sporer.

Steri’1 {lat. sterilis), ofruktbar, ofruktsam;
torr, mager; tom, andefattig. —
Sterili-se’ra, göra ofruktbar 1. ofruktsam; fcem.,
genom kokning 1. andra medel
tillintetgöra bakterier i vätskor 1. andra ämnen;
genom operation upphäva
fortplantningsförmågan. — Steriliserad mjölk, mjölk,
som befriats från bakterier antingen
genom pasteurisering (se d. o.) 1. genpm
upphettning (under viss tid och visst
tryck), till ungefär 120°. — Sterilite’t,
ofruktbarhet, ofruktsamhet.

Steri’Iis, bot., mager.

SteriIisatio’n 1. Sterilise^ring, se Steril.

Steri’litas, lat., sterilitet.

Sterfner (av gr. ste’ar, talg, fett), kem., en
grupp i växt- och djurvärlden
förekommande ämnen. Vanligen äro de omättade
envärda alkoholer.

Ste’risk (av gr. stereo’s, hård, solid), som
har utsträckning i rymden.

Steriso’l, benämning på ett flertal
desinfektionsmedel.

Sterkora’I, Sterkoratio’n, se under följ. ord.

Sterkore’ra (av lat. ste’rcus, dynga), göda
åkerfält. — Sterkora’l, som har avseende
på gödning. — Sterkoratio’n, gödning.

sterl., förk. för eng. sterling (se d. o.).

Sterle’tt {ry. ste’rliadj), zooL, Aciye’nser
ruthe’nus, den minsta arten av
störsläktet, lever i Svarta och Kaspiska haven
och i dem utfallande floder. Av rommen
beredes kaviar.

Sterlingmetall, se Stirling metall.

Sterling, eng. (1. stö’rling; av easterling,
österlänning, mynt från östern [såsom
först präglat av tyska myntmästare]),
urspr. ett i 12 :e årh. präglat engelskt
mynt; nu benämning på enheten i det
engelska myntväsendet. Se vid. Pound
sterling och Sovereign.

Ste’rna, zooL, tärnsläktet.

Sterna’1, Sternalgi’, se under Sternum.

Sternberger kuchen, ty. (1. - ko’-), geoL,
kak-formiga sandstensartade stenar 1. block,
som förekomma i grus vid Sternberg i
Mecklenburg. De äro helt späckade med
fragment av fossila musslor.

Ste’rninæ, zooL, tärnfåglar.

Sternopty’chidæ, zooL, plattfiskar.

Ste’rnum, lat., anat., bröstben. — Sterna’l,
lat. Sterna’lis, som angår bröstbenet. —
Sternalgi’ 1. Sternodyni’ = Stenokardi (se
d. o.). — Sternopa’gus, tvillingmissfoster
med sammanvuxet bröstben. — Sterno-

vertebra’lradien, mått mellan bröstbenet
och ryggraden.

Sternutatio’n, lat., med., nysande, nysning.
— Sternutato’ria, pL, medel som åstad-

’ komma nysning.

Sterope, se Plejaderna.

Ste’rrometall, en av koppar, zink och järn
bestående metallegering.

Ste’rtor, med., snörvlande andning.

Ste’so 1. Ste’so mo’to, ital., tonk., långsamt,
utdraget.

Ste’sso tempo, ital., toyik., i samma tempo.

Stetosko’p (av gr. ste’thos, bröst, och
sko-pe’in, se, förnimma), med., en hörsellur,
avsedd för undersökning av i brösthålan
befintliga organ. Jfr Fonendoskop. —
Stetoskopi’ 1. Stetosko’pisk undersökning,
medelst stetoskop verkställd
undersökning.

Stev, no., eg. fastställd tid; folklig dikt i en
strof; omkväde; ordstäv.

Steward, eng. (1. stju’örd), förvaltare,
hovmästare ; proviantmästare; hovmästare
(särskilt på skepp). — Lord high steward
(Z. - häj -), överhovmästare, överdomaren
i England, en av detta rikes högsta
ämbetsmän.

Stewart (Z. stjo’öt), äldre form för Stuart
(se d. o.).

Sthefno, se Gorgoner.

Sthe’nelos, gr. myt., namn på flera heroer.

Stheni’, se Steni.

Stibi’n, kem., antimonväte.

Stibiotantali’t, miner., gult,
diamantglän-sande, rombiskt mineral, som utom
anti-mon och tantal även innehåller niobium.

Sti’bium, lat., kem., Antimon (se d. o.). —
S. chlora’tum, antimonklorid. — S. ka’lico
tarta’ricum, kräkvinsten. — S. oxyda’tum,
antimonoxid. — S. sulfura’tum,
antimon-sulfid. — S. s. auranti’acum,
antimon-pentasulfid.

Stible’tter, knähöga damasker av kläde, förr
brukade vid infanteriet.

Stibini’t, miner., antimonglans.

Stichomanti’, Stichometri’ m. fl., se
Stiko-manti.

Stickelbär, bot., se Ribes.

Stickert (höll. steker, stickare), ett slags
dolk.

Stickhjälm, sluten tomérhjälm.

Stickkors, kors, vars nedre ända är
tillspetsad.

Stickkultur, bakterieodling med platinanål,
som instickes i fast näringsunderlag.

Stickling, sättkvist.

Stickmyggor, zool., myggarter av släktena
Cu’lex och Ano^pheles. Anophelesarterna
överföra malaria till människan.

Stickord, retsamt ord, pik; uppslagsord,
slagord.

Sticta, bot., se Lunglav.

Stiftarbilder, konsth., i medeltida kyrkokonst
förekommande bilder av personer, som
genom donationer 1. stiftelser gynnat kyrkan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free