- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1262

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stingrocka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1262

Stingracka—Stock

Stingrocka, se Dasyatis.

Stinkasant, dets. som Dyvelsträck.

Stinkdjuret, zooL, dets. som Skunkdjuret,

Stinkkalk, petrogr., orsten, bituminös
kalksten.

Stinknäva, bot, se Geranimn.

Stinkspi’ritus, kem., kaustik ammoniak;
även = Eau de Luce (se d. o.).

Stinksyska, bot., se Stachys.

Stinkträ, benämning på flera tropiska
virkessorter (t. eyi. Japarandiba och Oco’tea),
som i färskt tillstånd lukta illa.

Stins, förk. för stationsinspektor.

Sti’pa, bot., fjädergräs, ett sällsynt svenskt
grässläkte. Många arter på de
nordamerikanska präriema. En art stundom odlad
som prydnadsgräs på grund av de 3—4
dm. långa borsten. — S. tenaci’ssima, alfa
1. esparto (Nordafrika, Spanien) användes
i pappersfabrikationen.

Stipatio’n (av lat. stipa’re, stoppa),
stock-ning, trängsel; med., förstoppning.

Stipeller, bot., stipler vid småbladen i ett
sammansatt blad.

Stipelslida {lat. ochrea), bot., till ett
hinnaktigt rör omvandlade stipler hos
polygo-nacéerna.

Stipendia’rius, Stipendia’t, se under följ. ord.

Stipe’ndium, pl. Stipe’ndia, sv. pl.
Stipe’n-dier, lat., eg. avlöning, sold; numera för
viss tid åt studerande, konstnärer 1.
yrkes-idkare skänkt penningunderstöd. —
Sti-penda’rius 1. Stipendia’t, person, som
innehar ett stipendium.

Sti’pes, pl. Sti’pites, lat., stam, stängel,
stjälk. — Stipites dulcama’ræ, farm.,
kves-vedstänglar, stjälkarna av busken
Sola’-num dulcama’ra. Nyttjas vid skrofulösa
åkommor, gikt m. m. — S. lamina’riæ,
laminariastjälkar, fås av en vid
Atlantiska havets kuster växande långalg,
La-minaWia digita’ta. Användes till att vidga
fistelgångar o. d.

Stfpler (av lat. stipula, strå), bot., småblad
på stammen vid ett blads fäste.

Sti’pticus, bot., med sammandragande smak.

Stipula’nt, Stipulatio’n, se under följ. ord.

Stipule’ra {lat. stipula’ri), betinga, avtala,
bestämma, förbinda sig till. — Stipula’nt,
person, som bestämmer vissa villkor,
uppgör avtal. — Stipulatio’n, beting, avtal,
bestämmelse.

Stirlingmetall {eng., 1. stöling) 1.
Sterling-metall, mässingslegering med låg
järn-halt.

Stiro’sis, gr. = Sterilitet (se d. o.).

Stirpa’1, Stirpalarvinge, se under följ. ord.

Stirps, pl. Sti’rpes, lat., stam, släkt, familj.
— Per stirpes, efter stammar (t. ex. vid
arvsfördelning). — Stirpa’1, som har
avseende på en stam, släkt 1. familj. —
Stirpalarvinge, person, vars arvslott beräknas
efter stammarnas 1. familjegrenarnas
antal, icke efter huvudenas.

Stirps, bot., kollektivart.

Stizolo’bium, farm., Fru’ctus mucu’næ pru~
rie’ntis, brännborsten av Mucu’na pru rita
i det tropiska Asien och Amerika, nyttjas
därstädes som maskfördrivande medel.

St järn, veter., vit fläck i pannan hos hästar
och nötkreatur.

St järnandar, se Astralandar.

Stjärnanis, frukterna av IlWcium ve’rum.
Innehålla s. k. ostindisk anisolja som
användes i likörer.

Stjärnbane’ret, Nordamerikas Förenta
staters flagga. Se Stars and stripes.

Stjärnbräcka, bot., se Saxifraga.

St järnbröder, St järnsystrar, personer, som
av obekanta betraktas som tvillingar,
emedan de äro födda på samma dag och
bära samma namn.

Stjärnbålmossa, bot., se Blasia.

Stjärnfloka, bot., se Astrantia.

St järnkammaren, se Camera stellata.

St järnlök, bot., se Omithogalum.

Stjärnsafi’r, miner., safir, som på grund av
kristallstrukturen visar bilden av en
sex-strålig stjärna i huvudaxelns riktning.

St järnskål, bot., se Alchemilla.

St järntid, astr., den tid, som bestämmes av
vårdagjämningspunktens dagliga rörelse.

Stjärntistel, bot., se Carlina.

St järnturné, gästspelsresa med ett
medelmåttigt teatersällskap för att ge en
berömd artist (’^stjärna") tillfälle att glänsa
i en huvudroll.

Stjärnår = Sideriskt år (se under Sidus).

St järnöga, bot., se Ranunculus aconitifolius.

Stjärt, sjöv., kort tågända för fasthållande i
visst läge av något föremål. —
Stjärtblock, block vars stropp utgöres av en
flätad stjärt.

Stjärtand, se Anas.

Stjärtbenet, Gökbenet, anat, dets. som
svansbenet.

Stjärt mesen, zool., se ^Jgithalus.

Stk., förk. för storkors.

Stlengi’s, gr., se Strigilis.

st. n., förk. för lat. styli novi, enl. nya stilen.

Sto, hona av hästdjur.

Stoa’, gr., pelarsal. Jfr Poikile.

Sto’cco e beretti’no, ital., värja och hatt, en
skänk från påven till furstar och
fältherrar, vilka ådagalagt särskilt nit i kampen
mot kättare.

Stochasti’k (av gr. stocka’zestai, förmoda),
läran om sannolikheter. — Stocha’stisk,
sannolik.

Stock, geoL, linsformig bergartsmassa,
omgiven av annan bergartstyp.

Stock, pl. Stocks, eng., lager, förråd,
uppsättning; summan av en stats i omlopp
varande statsobligationer; kapital,
fondaktier, obligationer. — Stockbroker {L
-brå’kör), fondmäklare,
statspappersmäklare. — Stock exchange (Z. - ekstjä’ndj),
fondbörs, aktiebörs, börs, där affärer i
statspapper göras. — Stockjobber {L
djå’bbör), fondspelare, aktievinglare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1274.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free