- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1263

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stocka ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stocka—Stomhemman

1263

agiotör (se d. o.). Jfr Jobber, —
Stock-jobberi’, fondhandel, börsspel, aktie
vingleri, agiotage (se d. o.). Jfr Jobberi,

Stocka, stockning, införandet av en bisvärm
i en kupa.

Stockfisk, handelsnamn på torkad och
saltad torsk 1. sej.

Stockjobber, se Stock.

Stockkumlaost, en mycket omtyckt svensk
ostsort från Stockkumla i Dingtuna skn,
Västmanland.

Stocklack, å grenar kvarsittande
gummi-lacka, i vilken form den som råvara föres
i handeln.

Stockning, se Stocka.

Stockros, hot.y Althæ’a ro’sea, tillhörande
fam. Malva’ceæ, odlas hos oss som
prydnadsväxt. — Stockrosblonimor (lat.
Flo’-res Ma’lvæ aTbo’ræ), vinfärgningsmedel.

Stockverk, geoL, en samling var för sig
obetydliga malmgångar som brytas
tillsammans med gångarter såsom malm.

Stock yards, eng. (1. ståck jards),
kreaturs-stallar.

Stoechiometri’, kem., läran om kemiska
kroppars atomvikter och byggnad.

Stoff, ty.y tyg; ämne, material. — Stoffe’ra,
upputsa, pryda, styra ut. — Utstoffe^rad,
utstyrd, prydd med grannlåter.

Stofi’l (möjligen av ty. Stoff el, narr),
trångsynt, envis, ^’förtorkad’’ person, vän av
stillastående, av det bestående. —
Stofi-li’sm, förkärlek för stillastående, för det
bestående.

Stoftmoln, meteor., massor av fint stoft,
som av vindarna transporteras i de högre
luftlagren.

Stoichiometri’, se Stoechiometri.

Stoicfsm (av gr. stoa’, pelarsal [särskilt
PoiMle stoa i det gamla Aten, där Zenoi?
undervisade sina lärjungar]), fil., den
grekiske filosofen Zenons lära, som av
sina bekännare kräver sträng dygd,
orubbligt själslugn och likgiltighet för alla
ödets skickelser; även ståndaktighet,
känslolöshet för smärtor och olyckor. —’
Sto’iker, anhängare av stoicismen; även
sträng, dygdig man, vars sinnesjämvikt
intet kan rubba. — Sto’isk, som har
avseende på stoicismen; ståndaktig,
orubblig, känslolös. — Stoiska skolan, den av
Zenon grundade, ryktbara filosofskolan.

Stokasti’k, Stoka’stisk, se Stochastik,
Stockas tisk.

Stoke’s liniment, se Lilimentum
terebin-thinæ acetatum.

Stokesska lagarna (1. stå’kska -), fys.,
benämning på en formel för
friktionsmotståndet för en liten sfär, som rör sig i en
vätska.

Sto’la, lat., hos de gamla romarna en lång,
veckrik klänning, som bars av gifta
kvinnor och översteprästen; numera ett brett,
vitt, korsprytt band 1. skärp, som av de
katolska prästerna vid högtidliga tillfäl-

32. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. II.

len bäres kring halsen; fig., prästdräkt;
prästämbete. — Ju’ra stolæ, se under Jus.

Stolidite’t (av lat. sto’lidus, dum), dumhet,
enfald.

Stoll (ty. Stollen, eg. upprättstående stock),
gruvt., dagort, med stockar inklädd
transporttunnel i gruva.

Sto’llen, ty., eg. fot, ben; havstroll i tysk
mästersång.

Stollsvamp, veter., mjuk ansvällning på
arm-bågsspetsen hos häst.

Sto’lnik (av ry. stol, bord), överhovmästare
hos en rysk tsar.

Stolo’n (av lat. sto’lo, sidoskott), bot.,
ut-löpare.

Stoloni’fera, bot., med krypande skott.

Sto’lpenerstenar, proberstenar av basalt
från Stolpen i Sachsen.

Stolpiller (lat. supposito’ria), avförande
medel i form av piller, avsedda att införas
genom stolgångsöppningen. •

Stolsteg, se Vagel.

Stoltse’ra (ty. stolziren), högfärdas;
prunka ; yvas.

Stoltserostj ett slags fet holländsk ost.

Stom 1. Stomhemman (troligen av stuv, eg.
jordstycke), förr åt präst såsom
avlöningsförmån men ej som boställe anslagen
fastighet.

Sto’ma, gr., pl. Sto’mata, mun; mynning. —
Stomaceta’1 (av gr. kefale’, huvud), med.,
missbildad i fråga om huvudet, särskilt
ofta utan mun. — Stomakace’ (av gr.
kakors, elak, dålig), med., sårig
muninflammation. — Sto mata, bot., klyvöppningar.

Stomacha’1, Stomachalis, lat. (av gr.
sto’-machos, mage), som hör till mun 1. mage.

— Stomacha’le, lat., med., ett
magstärkande medel. — Stomachalgi’ (av gr.
a’l-gos, smärta), magplåga. — Stoma’chica,
pl., magstärkande medel.

Sto’machus, lat., mage; magsäcken.

Stomakace’ (av gr. sto’ma, mun), se under
Stoma. — Stomaka’l = Stomachale (se
d. o.). — Stomalgi’ (av gr. a’lgos, smärta),

’ smärta i munnen. — Stoma’tica, pl., medel
mot smärta i munnen. — Stomati’t 1.
Stoma-ti’tis, inflammation i munnens slemhinna.

— Stomati’tis aphto’sa, aphte (se d. o.). —
S. gangræno’sa, brandig stomatit. — S.
mercuria’lis, kvicksilverstomatit. —
Sto-matofy’ma, svullnad i munnen. —
Stoma-to’l (av lat. o’leum, olja), kem., ett
antiseptiskt medel, vilket brukas som
munvatten och mot sjukdomar i munnen. —
Stomatologi’, läran om munhålans
sjukdomar. — Stomatomyko’sis (av gr.
my’-kes, svamp), med., torsk, en av
parasitsvampen Saccharomyces albicans hos
späda barn förorsakad munsjukdom. —
Stomatosko’p (av gr. skope’in, se),
apparat för undersökning av munnen och
tänderna.

Stomhemman, se Stom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free