Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Stomkarta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1264
Stomkarta—-Stramalj
Stomkarta, underlag- för upprättande av
specialkartor.
Stomo’xys calci’trans, zooL, den stickfluga,
som besvärar nötkreaturen.
Stomp, Stompe’ra, se Estompe, Estompera.
Stone, eng. (Z. stå’on), sten; engelsk vikt
= 6,35 kg.
Stonehenge {1. stå’on-händsj), ryktbart
tempel (för soldyrkan) av i två stora kretsar
resta stenar. Sannolikt uppfört 1680 f. Kr.
Beläget i engelska grevskapet Wiltshire.
Stone-pitch, eng. (L stå’npittj), hårt beck.
Stone ware, eng. (1. stån o’är), stengods,
lerkärl.
Stop, äldre svenskt rymdmått för våtvaror
= 1,308 1.
Stop, eng. (1. ståpp), halt! håll! — Stoppage
(1. stå’ppädj), spärrning, avbrott, hinder.
— S. in tra’nsitu, jur., stoppningsrätt,
säljarens rätt att beslagtaga gods, som är
på väg till köparen.
Stoppande medel, med., läkemedel, som
minska den hastighet varmed tarminnehållet
framdrives.
Stoppningsrätt, svensk term för Stoppage
in transitu (se d. o.).
Stora Björnen, se Ur sus.
Sto’rax, lat. — Styrax (se d. o.).
Store, en^r. (1. står), förråd, lager, magasin.
Storfurste, rysk prins av blodet; även titel
för ryske tsaren såsom Finlands regent
och för österrikiske, kejsaren såsom
härskare i Siebenbürgen. — Storhe’rtig,
furste i rang mellan konung och hertig. —
Storinkvisi’tor, se under Inkvirera.
Storhundrade, gemmal benämning på talet
120.
Storloge (1. -lå’sj), avdelning av ett
ordenssällskap, som själv innefattar flera
smärre avdelningar (loger).
Storläger, krigsk., förr benämning på större
militärmanövrer.
Stormakt, stat, som tillhör de ledande
makterna i den internationella politiken.
Stormbock, krigsk., murbräcka.
Stormhatt, bot., Aconi’tum, ett till fam.
Ranuncula’ceæ hörande örtsläkte. Flera
av dess arter innehålla akonitin (se d. o.).
— Stormhattextra’kt, se Extractum
aco-niti tuberum.
Stormglas, instrument, som föreges kunna
angiva den blivande väderleken.
Stormo’guI (av pers. mogho’l, mongol),
fordom benämning på i Delhi residerande
indiska furstar. — Stormu’fti, se
Mufti-ul-enam. — Stormästare, titel för den med
högsta myndighet beklädde medlemmen
av en orden.
Storne^ra, handelst., ordna, beriktiga,
förbättra, ristomera (se d. o.). — Sto’rno
= Ristorno (se d. o.).
Storryska språket, ryska språket. —
Storryssar, de egentliga ryssarna.
Storsileshår, bot., se Drosera.
Storsjöbåt, västkustfiskebåt med stor- och
gäckmast samt klyvarbom.
Storstig, äldre svenskt kolmått = 24 tunnor.
Storstrejk, se Strejk.
Storsulta’n, se Sultan-es-salatin. —
Stor-vesi’r 1. Storvisi’r (arab.-turk.
Sa’dr-i-asa’m), i Turkiet o. a. muhammedanska
land, den högste ämbetsmannen,
motsvarande en ministerpresident.
Storting, benämning på Norges riksdag.
Stortusende, äldre benämning på talet 1,200.
Storvesfr 1. Storvisi’r (av arab. wazir,
domare), västerländsk benämning på den
ledande ministern i vissa
muhammedanska regeringar. — Storvesira’t, storvesirs
ämbete 1. ämbetstid.
Story, eng. (1. stà’rri), ’berättelse, novell,
historia. — Short story (Z. sjåt -), kort
berättelse.
Stos (Z. stås, ty. Stors), ringformig fläns på
axlar för att hindra förskjutning.
Stotgarn, sjöv., smäckra kabelgarn, som
läggas runt seglen intill beslagsbanden,
vilka därefter lossas. De brista av sig
själva så snart seglen skotas och
användas, då det gäller att hastigt gå till segels.
— Ligga för stotgarn, ligga med kläderna
på för att hastigt kunna möta inträffande
händelser.
Stout, eng. {1. sta’ot), eg. kraftig, öl. —
Brown stout {1. bra’on -), mörkt öl, porter,
StvyUt, textil., tung, grov bomullsvävnad.
Stovai’n, farm., lokalt bedövningsmedel, som
försökts såsom ersättning för kokain.
Stovreira-ætten, medeltida norsk
lender-mandsätt.
Strabi’sm {gr. strabismo’s), med.,
skelögd-het. — Strabi’smus accomodati vus,
skelande blott vid ackomodation. — S.
a’l-ternans, växelvis skelande. — S.
bilate-ra’lis, skelande med båda ögonen. — S.
conve’rgens 1. inte’rnus, inåtskelande. —
S. dive’rgens 1. exte’rnus, utåtskelande. —
S. unilateralis,-skelande med ena ögat. —
Strabftisk, skelande, skelögd. —
Strabo-tomi’ (av gr. te’mnein, skära), operation,
avsedd att bota skelögdhet.
Stracchi’no-ost (Z. sträck-), ett slags
italiensk fetost.
Stra’da, ital., landsväg.
Stradiva’ri 1. Stradiva’rius, tonk., en violin,
tillverkad av världens förnämsta
violinfabrikanter, familjen Stradivari i
Cre-mona (1600- och 1700-t.). Jfr Amati och
Guarneri.
Straight, eng. (Z. strä’it), spelterm i poker
(fem kort i oavbruten följd efter valör).
— S. flush {1. flasj), fem kort i följd i
samma färg. — S. on (Z. - ånn), rakt på,
rakt fram.
Strait, eng. (1. strät), sund.
Straits tin, eng. (1. sträts tinn),
Malakka-tenn, ett slags förträffligt ostindiskt tenn.
Strama’lj (av lat. stra’men, strå, halm),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
