Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Streichgarn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1266
Streichgarn—Stringera
Streichgarn (av ty. streichen, karda),
kard-ullsgarn.
Strejk {eng. strike, av to strike, stryka
omkring), arbetsinställelse, nedläggande av
arbetet, varigenom arbetare inom samma
fack 1. samma etablissemang söka ernå en
förbättring i sin ställning, särskilt högre
lön 1. kortare arbetstid. Jfr Lockout. —
Generalstrejk, allmän arbetsnedläggelse,
med revolutionär syftning. — Storstrejk,
allmän arbetsnedläggelse i mera
tillspetsade situationer. — Sympati’strejk,
arbetsnedläggelse av en strejkande
arbetargrupp närstående grupper såsom
påtryckningsmedel. — Strejka, i
ovannämnda syfte nedlägga arbetet. —
Strejkbry-tare, arbetare, som behåller 1. mottar
arbete hos en för strejk utsatt arbetsgivare.
— Strejkväkt, vakter, som postera
utanför arbetsplatser, där strejk råder, för att
öka dennas effektivitet.
Strejkförsäkring, arbetsgivares försäkring
mot förlust genom strejk.
Strejkklausul, bestämmelse i
entreprenad-och leveranskontrakt, vari entreprenör
och leverantör förbehålla sig rätt att
överskrida stipulerad tidpunkt i händelse
av strejk 1. lockout.
Streli’tser 1. Stre’ltser (av ry. strjeletz,
skytt), fordom tsarens livvakt (upplöst
av kejsar Peter I.
Streirtzia, hot., sydafrikanskt växtsläkte av
fam. Musa’ceæ. — S. regi’næ odlas ofta i
växthus.
Stre’mma (av gr. strejein, sträcka), med.,
försträckning.
Strengleikar, fornnorsk prosaöversättning
av en del gammalfranska dikter.
Strenuite’t (lat. strenu’itas), raskhet,
hurtighet ; tapperhet.
Strepito’so, ital., tonk., larmande,
bullersamt. — Stre’pitus, lat., buller, dån,
oväsen; med., brusljud.
Strepsi’ceros, zool., se Kudu.
Streptoca’rpus (av gr. strepto’s, kedja, och
karpo’s, frukt), bot., afrikanskt örtsläkte
av lam. Gesneria’ceæ, varav många arter
odlas i växthus.
Streptoco’ccus (av gr. strepto’s, kedja), hot.,
ett släkte kulbakterier. — S. e’qui,
förorsakar kvarka hos hästar. — S.erysipeWtos,
rosfeberns bakterie. — S. la’ctis,
"grod-romsbakterie", förorsakar dextranjäsning
vid sockerberedning. — Streptococcæini’,
bakteriemi av streptokocker.
Streptoko’cker (av gr. strepto’s, kedja), pl.,
hot, kedjeformiga förenmgar av
mikro-kocker (se d. o.). — Streptomyko’ser,
gemensamt namn för
streptokockinfek-tioner.
Stre’tta 1. Stre’tto, ital, tonk., kort, hastigt,
knappt; plötslig övergång till ett
hastigare tempo; trångföring i fuga.
Stre’tto, ital. (1. -tå), sund.
Stri’a, pL Stri’æ, lat., strimma, stråk (om
ett flertal anatomiska bildningar).
Stria’tula, bot., finstrimmig. — Stria’tus,
bot., strimmig. — Striifo’rmis, hot.,
strim-lik.
Stribog, myt., vindens gud.
Stri’cte, Strictement, Stri’ctum m. fl., se
under Stringera.
Stri’ctidens, bot., med raka tänder. —
Stri^c-tum, bot., rak och styv.
Stri’dor, lat., gnissHng, väsning; med.,
pipande andnmgsljud vid förträngning i
luftvägarna. —• S. de’ntium,
tandagnisslan.
Stridulatio’nsljud 1. Stridulationsrasp (av
lat. stri’dulus, knarrande), zool, vissa
ljud, som åstadkommas av insekter
medelst därför" utformade
Stridulatio’ns-organ.
Strie^rad (av lat. stria, fåra), bot.,
strimmig. — Strie’ring, miner.,
finstrimmig-het.
Striga’nerjord, gul ockra, använd som
målarfärg.
Strfges, Strfgidæ, zool., fågelordningen och
-familjen U g g 1 o r.
Stri’gilis, lat. {gr. stlengi’s), skrapjärn
(strigel), varmed man under antiken
avtorkade den svett och orenlighet, som
samlas å huden vid idrottsövningar.
Strigolniker, ry., ’’de hårklippande", rysk
sekt från 1300-t.
Strigo’sa, hot., strävborstig.
Strike, eng. (1. strejk), slag; strejk (se d. o.);
sportt., samtliga käglor i ett slag i
bowling.
Strikt, Striktio’n, Striktionseleme’nt,
Strik-tionskato’dstrålar, Striktu’r, se under
Stringera.
Stri’Ier, även Hav- 1. Fiskestriler, no., namn
på kustbefolkningen i trakten av staden
Bergen.
Strimklöver, hot., se Trifolium.
Strimsjuka, bot., bakteriesjukdom på korn.
Strimsporre, bot., se Linaria.
String., förk. för stringendo. Se under
Stringera.
Strinpndo, Stringe’ns, Stringe^nt, se under
följ. ord.
StringeVa {lat. stri’ngere), sammandraga,
kort avfatta. — Stringendo, ital. {1.
-dje’n-då), med tilltagande hastighet. —
String-e’ns, noggrannhet, lagbundenhet. —
Stringe’nt, bindande, eftertrycklig, sträng.
— Strikt {lat. stri’ctus), sträng, punktlig,
noggrann. — Stri’cte, lat., Stri’cte, fr.
Strictement {1. -ma’ng), strängt, noga. —
Stricti’ssime, lat., på det nogaste, i
strängaste bemärkelse. — Stri’cto ju’re,
enl. sträng rättvisa. — Stricto se’nsu,
i sträng mening, strängt taget. —
Stri’c-tum, med., spänstighet, fasthet. —
Strik-tio’n, sammandragning. —
Striktions-eleme’nt, fys., en mätare för höga
strömstyrkor. — Striktionskato’dstrålar, fys.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
