- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1267

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Strisciando ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Strisciando—Strumös

1267

katodstràlar, som utgå mot anoden från
en mellan elektroderna befintlig
förträng-nins: (sjtriktion) i urladdnignsröret. —
StriktuV (lat. strictu’ra)y
sammandragning, sammansnörpning av en av
kroppens naturliga kanaler, t. ex. matstrupen,
tarmkanalen 1. urinröret.

Striscia’ndo, Striacia’to (1. strisja’ndå,
stri-sja’tå), itah, tonk.y glidande.

Striso’res, zool., skärrfàglar. Hit höra
nattskärror, tornsvalor och kolibrifåglar.

Strix, lat., zool, uggla. — S. alu’co,
kattuggla. — S. bu’bo, uv. — S. ny’ctea,
fjälluggla.

StrobiIa’ceus, bot., kottelik. — Strobila’rium,
bot., växande på kottar.

Stro’biIus, lat. (gr. strobiWs 1. stro’bos.
virvel), kotte, grankotte. — Strobiloi’disk,
kottformig. —• Strobome’ter, apparat för
analys av periodisk rörelse. —
Strobo-sko’p (av gr. skope’in, se, = Fantaskop
se d. o.). — Strobosko’piska skivor, i
stroboskopet använda roterande skivor
med figurer.

Strobome’ter m. fl., se Strobilus.

Strof (1. stråf, gr. strofe’, av stre’fein,
vända) , metr., en grupp av flera verser
(versrader), som bilda ett rytmiskt helt i ett
skaldestycke; stundom fragment av sång,
visa 1. d. Jfr Stans (Stanz) och Vers.

Strofantfn, kem., med., en giftig glykosid,
som finnes i de av infödingarna som
pilgift brukade fröna av växtsläktet
Stro-phanthus i Afrika och Asien. Användes i
medicinen vid hj ärtåkommor.

Strohfiedel, tij. (1. sjtrå’fidel), "halmgiga";
träharmonika 1. xylofon.

Strohmann, ty., se Träkarl.

Stroke 1. Stroke’s-man, eng. (1. stråk,
stråksmän), sportt, aktersta roddaren, som
anger takten.

Stro’ma, gr. (av stronny’nai, utbreda),
underlag, utbredd matta; med., stomme, en
vävnads fastare del; svulst. — Stromati’k,
mattväveri, mattvävnadskonst.

Strome’nto, ital., tonk., instrument. — S. a
fia’ta, blåsinstrument. — Stromenta’to,
instrumenterat, med instrumentering.

Stromeyri’t, miner., kopparsilverglans.

Strongyloi’dæ 1. Strongy’lidæ, zool., en familj
trådmaskar. Hit hör en av människans
farligaste parasiter, Do’chmius
(Anchy-Wstoma) duodena’lis, som lever i
tunntarmen och suger blod. Åstadkommer i
Nilländerna en sjukdom kallad
egyptisk kloros.

Stro’ngylus arma’tus, zool, trådmask i
hästens tarm. — S. duodena’lis = Dochmius d.
Se föreg. ord.

Strontia’n 1. Strontianjord, kem.,
strontium-oxid (se Strontium), brukas i
fyrverkerikonsten. — Strontiangult,
strontiumkro-mat, gult färgämne. — Strontiani’t,mmer.,
naturligt strontiumkarbonat, ett vanligt

färglöst mineral, som brukas till
framställning av strontiumpreparat.

Stro’ntium (efter byn Strontian i
Skottland), kem., ett tämligen sparsamt
förekommande, gulaktigt, lätt syrsatt
metalliskt grundämne. Dess salter färga
ljuslågor röda och brukas i fyrverkerikonsten.
Jfr Strontian och Strontianit. —•
Stron-tiumbromfd, farm., nervstillande medel.
— Strontiumkarboiia’t, se Strontianit. —
StrontiumkIori’d, användes i pyrotekniken.
—■ Strontiumkroma’t, se Strontiangult. —
Strontiumlakto’1, farm., medel mot
njurinflammation. —^^ Strontiumnitra’t,
användes inom pyrotekniken. —
Strontiumsul-fid, farm., hårborttagningsmedel.

Strophant)/n, se Strofantin.

Stropha’ntum, bot, släkte av träd och
klät-terbuskar (lianer) av fam. Apocyna’ceæ.
Fröna hos många arter (t. ex. S. kombé
i Ostafrika), innehålla den giftiga
glyko-siden strophantin och användes av
infödingarna till pilgift.

Strophfola, bot., navel vårta, utväxt, vid
sidan av ett frös navel.

Stro’phulus (infantum), med., ett slags
näs-selfeber hos barn.

Stropp, sjöv., ändlöst tåg, använt för
påslag-ning av rundhult, styckegods m. m.

Stress, ställe i gruva, där brytning äger rum.

Stru’del, ty., strömvirvel, strömdrag; virvel.

Strug, ry., stor båt, som nyttjas på de ryska
floderna.

Struggle of life 1. Struggle for existens, eng.
(I ströggl åvv lajf, - får egsi’stens),
kampen för tillvaron, uttryck, först brukade
av den engelske nationalekonomen
Malthus, sedan upptagna av den engelske
naturforskaren Darwin, Jfr Darwinism och
Malthusianism.

Struktu’r (lat. structu’ra), byggnadssätt;
sammansättning, anordning, inrättning;
det sätt, varpå ett helt sammanfogats av
olika delar. — Strukture’ll, avseende
strukturen. — Struktu’rformIer, kem.,
formler, som ange, hur atomerna i en
förening molekyler kunna tänkas binda
varandra. — Strukturkemi’, läran om
ämnenas kemiska sammansättning och
byggnad med hänsyn till det sätt, varpå de
olika atomerna i molekylerna binda
varandra.

Stru’ma, lat. (fr. goitre), med., strupsvulst,
uppsvällning av sköldkörteln. —
Strum-ektomi’ (av gr. ektome’, bortskära),
operation av struma. — Strumi’tis,
inflammation i struma. — Strumö’s, behäftad med
struma.

Strume’lla, bot., liten ansvällning. —
Stru-mi’ferum, bot., med halsknöl.

Strumpebandsorden (eng. Order of the
Gar-ter), Englands högsta orden. Se vid.
Honny soit qui mal y pense.

Strumö’s, se under Struma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free