Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Struss ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1268
Struss—Stupor
Struss, sjöv., mindre lastfartyg, som på
1500-t. användes öster om Östersjön och
på 1600-t. infördes i svenska flottan.
Struthio’nidæ, zooL^ fam. strutsar.
Struthio’pteris, bot., strutsbräken.
Strutmärgel, geol.y grå, kalkrik märgel 1.
lerig kalksten.
Strutsar, zooL, ett par arter av släktet
Stru’-thio i Afrika, vilkas fjädrar användas till
plymer.
Struvi’t = Guanit (se d. o.).
Struvor, kokk., bakelser, som gräddas i
kokande flottyr.
Stry’chnos, bot, farm., ett till fam.
Logania’ceæ hörande tropiskt växtsläkte, som
innehåller de giftiga alkaloiderna brucin,
igasurin och stryknin (se d. o.). Mest känd
är arten S. nux vo’mica, vars frön kallas
rävkakoT (se Semina nucis vomicæ). —
Strychnossyra, se Igasursyra.
Stryka, sjöv., fira 1. hala ned flaggor, segel
1. rår.
Strykni’n, kem., farm., en ytterst giftig
al-kaloid, som förekommer i fröna till
Strych-nos nux vomica (se Strychnos).
Stråare, zool., se Alfågel.
Strådöd, "dö strådöden", är att dö i sin säng
i st. f. i strid.
Stråkkvartett, tonk., musikstycke för två
violiner, altviol och violoncell.
Strålblände, miner., ett mineral av samma
sammansättning som zinkblände.
Strålkis, miner., stängliga aggregat av
markasit.
Strålsten 1. Aktinolft, miner., ler jordsfritt,
monoklint hornblände.
Strålsvamp, med., en svamp {Aktinomy’ces),
som förorsakar strålsvampsjukdom
{Ak-tinomyko’s) hos människor och djur.
Stråt, pl. Stråtar, geogr., benämning på de
vattendrag, som genomskära finska
sjöplatån och bilda långsmala sjöar.
Strätta, hot., se Angelica.
Strävbåge och Strävpelare, byggn., båge och
pelare, vilka som stöd för en mur
anbringas utanför en byggnad.
Strävkummer, hot., se Geum.
Strömsholmsrasen, gammal svensk
nötboskapsras, bildad av holsteinsk och
holländsk importboskap.
S. T. T. L., förk. för lat. sit tihi tena levis
(se d. o.).
Stuart (Z. stjo’öt), gammal skotsk,
sedermera engelsk konungaätt.
Stubb, äldre benämning på underkjol.
Stubbtåg, bot., se Juncus.
Stubi’n (fr. stoppine, lat. stu’hha), tändtråd,
tändrör, lunta, löpeld för antändning av
en mina; krigsk., knallhattskägla på
per-kussionsgevär.
Stuck (fr. stuc, ital. stucco), byggn., ett
slags murbruk av gips, kalk och sand,
stundom även av pulveriserad marmor,
vilket brukas till ornament och överdrag
av murytor. — Stuckatu’r, arbete av
stuck. — Stuckatö’r, person, som arbetar i
stuck.
Stud-book, eng. (1. stä’dd-bok), stuteribok.
Stude’iit, Studentiko’s, se under Studera.
Studentnejlika, hot., se Lychnis.
Stude’ra (lat. stude’re), vinnlägga sig,
be-flita sig om; utforska; sysselsätta sig med
vetenskapliga arbeten; vara lärjunge vid
en högskola 1. ett universitet. — Instudera,
inlära, inöva. — Studerande, i allm.
person, vilken som lärjunge sysslar med
vetenskapliga arbeten. — Stude’nt (lat.
studio’sus), lärjunge vid en högskola 1. ett
universitet. — Studentexamen, (förr vid
universiteten avlagd) mogenhetsexamen.
— Studentiko’s, som är egendomligt för
studentlivet. Jfr Burschikos. — Stu’die,
utkast, övningsarbete, förarbete till ett
konstverk. — Stu’dio, ital., ateljé,
arbetsrum. — Studio’sus, student, studerande. —
Stu’dium, pl. Stu’dier, flit, bemödande;
vetenskaplig sysselsättning 1. forskning;
föremålet för denna. — Studium genera’Ie,
medeltidens benämning på universitet. —
Pro stu’dio et labo’re, se Pro studio etc.
Studio, The (1. dhö stjo’diåo), eg. studion,
rikt illustrerad engelsk konsttidskrift,
utkommande sedan 1893.
Studi’ter = Akoimeter (se d. o.).
Stu’dium, se under Studera.
Stuff, miner., mineral- 1. bergartsprov.
Stuka (av Ity., stüken, stöta, uppstapla), hög
av rotfrukter, täckt med jord för
vinter-förvaring.
Stuka’tklinga (av fr. estocade, värjstöt),
fäktk., ett slags stötklinga.
Stulti’tia, lat., dårskap. — Stu’Ite, dåraktigt.
— Stu’ltus, dåre, narr; dåraktig,
narraktig. — S. stu’ltis stu’lta fa’tur, den ene
dåren kan blott tala dåraktigheter med
den andre.
Stumba 1. Silkesnoils, silkesavfall. Användes
till hourettesilke.
Stump-orator, eng. (1. stamp-årä’tö),
amerikansk benämning på kringresande
valagitator.
Stundi’ster (av ty. Stunde, timme, stund),
en rysk sekt, vars medlemmar samlas till
uppbyggelsestunder och bibelläsning.
Stu’pa 1. Tap, sanskr., eg. kulle; benämning
på ett slags buddhaistiska gravkullar.
Stupefacie^ntia, lat. (av stupeface’re, sätta i
förvåning, bedöva), med., dövande medel.
— Stupefa’ctus, lat., Stupéfait, fr. (1.
sty-pefä’), häpen, bestört. — Stupefaktio’n
(lat. stupefa’ctio), bedövning; häpenhet,
bestörtning.
Stupi’d (lat. stu’pidus), dum, enfaldig,
inskränkt, slö. — Stupidite’t, dumhet,
enfald, inskränkthet, slöhet.
Stupning, geol., en bergarts lutningsgrad.
Stu’por, lat., stelhet, känslolöshet, häpenhet;
dumhet; med., slöhet, bedövning. —
Stu-porö’s, som är i slöhetstillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
