Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Strupata ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strupata—Styx
1269
Stupra’ta, Stupra’tor m. fl., se under följ.
ord.
Stu’prum, lat., våldtäkt; otukt. — Stupra’ta,
våldtagen kvinna. — Stupra’tio,
våldtagning. — Stupra’tor, kvinnoskändare.
Stu’rla 1. Sturle, fornnordiskt mansnamn,
den oroande, förskräckande. —
Sturlung-arna, berömd isländsk släkt på 1100- och
1200-t. — Sturlungasagan, en efter
nämnda släkt uppkallad skildring av Islands
historia (1117—1284).
Sturmabteilungen, ty., se SA.
Sturm-und-Drangperio’den, ty., en efter
titeln på den tyske diktaren F. M. von
Klingers drama "Sturm und Dräng"
(storm och trängtan) uppkallad period
i tyska litteraturen (1768—90), vilken
kännetecknas av en lidelsefull strävan
efter frihet och natur samt förakt för
dittills använda diktformer efter klassiska
mönster.
Stu’rnidæ, zooL, trastfåglar. — Stu’rnus,
zooL, trast.
Stut, ung, kastrerad nötkreaturshane.
Stuteri’ (av ty. Stute, sto), anstalt, där
häst-avel bedrives i stor skala.
Stuva, sjöv., lasta ett fartyg. — Stuvare,
Stuveriarbetare, person som lossar och
lastar fartyg.
st. v,, förk. för lat. styli veteris, enligt gamla
stilen.
St. Vincent-arrowrot, se Arrowrotstärkelse.
Stycke, sjöv., gammal benämning på kanon.
— Styckebruk, kanongjuteri.
Styck] unkare, krig sk., hos oss högsta
underofficersgraden vid artilleriet.
Sty’gisk, se under Styx.
Sty’gius, bot., svart; växande i djupa kärr.
Styl (lat. sty’lus), föråldrad form av stil (se
d. o.).
Style, fr. (1. stil), stil. — S. Frangois I (1.
- frangsåa’ prömie’), konsth., Frans I:s
stil, nyrenässansen i Frankrike (omkr.
1500—50). — S. Henri deux (1. - angri’
dö), Henrik II:s stil, högrenässansen i
Frankrike, som följde efter
nyrenässansen. — S. Louis XIII (Z. - loui’ träs),
Ludvig XIII:s stil, senrenässansen i
Frankrike, som följde efter högrenässansen och
räckte till omkr. mitten av 1600-t. —
S. L. XIV (1. - katå’rrs), Ludvig XIV:s
stil, barockstilen (se d. o.), tung och
pompös, utmärkt genom svällande, utdragna
former. — S. L. XV (Z. - kängs [hårt k]),
Ludvig XV:s stil = Rokokostilen (se
d. o.). — S. L. XVI il. - säs), Ludvig
XVI:s stil, en nyklassisk riktning
(övergång mellan rokoko- och empirestilarna),
som härskade under sista hälften av
1700-t. — S. ogival (1. - åsjiva’ll),
spets-bågstilen (se Gotik). — Sty’li no’vi, lat.,
av nya stilen, efter gregorianska
kalendern (se d. o.). — S. ve’teris, av gamla
stilen, efter julianska kalendern (se d. o.).
Stylft (av gr. sty’los, pelare), pelarhelgon,
kristen asket, vilken för att göra bot 1.
vinna rykte för helighet tillbragte en del
av sin levnad på toppen av en pelare.
Sty’li ve’teris, se under Style.
Styloba’t, Stylo’disk, Stylografi’ m. fl., se
under följ. ord.
Styloli’ter, geol., stängliga bildningar, som
inskjuta som toppar 1. tänder från ett
skikt till ett annat i kalkstenar, s. k.
stylo-litkalk. — Stylolftkalk, geoL, se föreg.
ord.
Sty’lus 1. Sti’lus, lat. {gr. stylos), griffel,
pelare; läkemedel i form av stift. — Jfr
Stil. — Styloba’t {gr. styloba’tes), byggn.,
pelarfot. — Stylo’disk, griffelformig. —
Stylografi’ (av gr. grajein, skriva),
kopiering av kopparsticksplåtar medelst
galvanoplastik. — Stylome’ter (av gr.
me’tron, mått), pelarmätare, apparat för
mätande av pelare. — Stylometri’,
pelar-mätningskonst.
Stymato’sis, gr., med., blodflöde ur urinröret.
Stymfali’deriia, gr. myt., oerhört stora
fåglar med näbbar, klor och fjädrar, som
korpar. Anställde stor förödelse vid
Stymfaliska sjön i Arkadien, till dess
Herkules dödade dem.
Sty’psis, gr., med., sammandragning,
förstoppning. — Sty’ptica, lat., pL, 1.
Sty’p-tiska medel, sammandragande, stoppande,
blodstillande medel. — Sty’ptisk,
sammandragande, stoppande, blodstillande.
Stypticfn, farm., saltsyrat kotarnin, ett
blodstillande medel.
Stypti’1, farm., ftalsyrat kotarnin,
blodstillande medel, ges invärtes.
Styraca’ceæ 1. Styra’ceæ, bot., växtfamilj
bland sympetalei-na. Se Styrax.
Styraci’n, kem., en kanelsyreester i styrax
(se d. o.).
Sty’rax, gr., ett slags balsam, som fås av det
orientaliska trädet Liquida’mbar
orienta’-lis. Brukas till parfymer och rökelse. —
S. calami’tus, farm., en konstprodukt, som
innehåller styrax.
Styrbjörn, fornnordiskt mansnamn (av styr,
orolighet, strid). Buret av Erik Segersälls
brorson, med tillnamnet Starke.
Styrbord, se under Bord.
Sty’ria, lat., Steiermark.
Styro’l, kem., en i styraxharts
förekommande olja.
Styro’n, kem., en kanelalkohol, som erhålles
ur styraxbalsam.
Styrskädda, sjöv., en över rorhuvudet
an-bragt trä- 1. metallskiva, som ersätter
styrpinnen.
Styvgrö’e, bot., se Scleropoa.
Styvmorsblomster, Styvmorsviol, bot., se
Viola.
Styx, gr. myt., en av underjordens floder,
vid vilken själva gadarna avlägga ed och
över vilken de döda färjas av Charon. —
Sty’gisk, som har avseende på floden Styx
1. på underjorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
