- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1271

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Subah ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Subah—Subinvolutio

1271

Su’bah, pers.y provins. — Subahda’r, i Indien
ståthållare, infödd officer.

Subaktio’n {lat. suha’ctio),
sammanknåd-ning; med., smältning, blandning.

Subaku’t, nylat., med., tämligen hetsig,
måttligt häftig; ej fullt akut.

Subalpe’stris, Subalpi’na, hot., lågfjälls-.

Subalpi’n 1. Subalpi’nsk, nylat., belägen
nedanför Alperna; belägen, växande o. s. v.
på de lägre Alperna.

Subalte’rn (fr. suhalterne, av lat. sub, under,
och alte’rnus, den andre), underordnad;
underordnad tjänsteman; löjtnant,
underlöjtnant 1. fänrik. — Subalternoificer,
se föreg. ord. — SubaIternatio’n,
underordning; avhängighetsförhållande. —
Sub-alternite’t, undergivenhet, underordnat
stånd 1. förhållande.

Subapenm’nformationen, se under följ. ord.

Subapenni’nsk, nylat., belägen, växande
o. s. v. på de lägre Apenninerna. —
Sub-apenni’nforinationen 1. Subapenninska
formationen, geoL, flera till
tertiärforma-tionen hörande lager, som väsentligen
bestå av märgel och sand med försteningar
av saltvattensorganismer.

Subarachnoida’lrummen, anat., saftrum
mellan hjärnans tvenne fina hinnor.

Suba’rktisk, Subatla’ntisk, Subborea’1, nylat.,
beteckning för landområde, klimat, fauna,
flora, närmast gränsande till arktiska,
atlantiska, resp. boreala dylika.

Subassema’ng, se Soubassement.

Su’bba’s, tonk., en orgelstämma.

Subbert, i uttrvcket "hela subberten", hela
smörjan, rubb och stubb, är av
medellåg-tvsk härledning.

Subbo’tniki, ry., se Sabbatarier.

Subbrakycefa’1, svagt kortskallig. Jfr
Bra-kycefal.

Subca’ntor, underkantor, andre
kyrkosångare.

Subca’rbonas bismu’thicus, farm., basiskt
vismut karbonat.

Subcla’vius, anat., under 1. bakom
nyckelbenet. !

Sub colo’re ju’ris, lat., under sken av rätt.

Sub conditio’ne, se under Conditio sine etc.

Subconjunctiva’1, anat., under ögats
bindehinna.

Subcorta’les, anat., musklerna på bakre
revbensändarnas insidor.

Subcorti’cium, bot., under barken.

Subcortika’1, anat., under hjärnbarken.

Subcrena’ta, bot., något naggad.

Subcuta/n, se Subkutan.

Subcu’tis, anat., underhuden.

Subdelegacion (Z. sob-thiå’n), i Chile
underavdelning av departement och territorier.

Subdeka’n, dekanens ställföreträdare.

Subdelega’t, SubdeIegatio’n, se under följ.
ord.

Subdelege’ra (av lat. sub, under, och
dele-pa’re, förordna), utnämna någon till
un-derfullmäktig, tilldela någon underfull-

makt. — Subdelega’t 1. Subdelege’rad,
un-derfullmäktig. — Subdelegatio’n,
utnämnande av underfullmäktig, tilldelande av
underfullmakt.

Subderma’1, med., dets. som Subkutan (se
d. o.).

Subdiako’n (av lat. sub, under, och gr.
diakon, se d. o.), underdiakon, underdjäkne.

Subdiaphragma’tisk, dets. som Subphrenisk
(se d. o.).

Sub di’o, se Sub divo.

Subditftius, lat., understucken. — S. i’iifans,
ett understucket barn.

Subdivide’ra {fr. subdiviser, av lat. sub,
under, och divi’dere, dela), underavdela,
underindela. —• Subdivisio’n,
underavdelning, underindelning.

Sub di’vo, Sub di’o 1. Sub Jo’ve, lat., eg. under
gud 1. under Jupiter; under bar himmel.

Subdolikocefa’1, svagt långskallig. Jfr
Doli-kocefal.

Subdomina’nt, lat., tonk., underdominant,
underkvint. Jfr Dominant.

Subdo’minus, nylat., underlänsherre.

Bubduktio’n {lat. subdu’ctio), fråndragande,
undandragande; avföring; filtrering.

Subdu’lcis, bot., sötaktig.

Subdura’1, anat., under hårda hjärnhinnan.

— Subdura’lrummet, anat., saftrummet
mellan hårda och fina hjärnhinnorna.

Su’ber, lat., kork.

Subere’ctus, bot., nästan upprätt.

Suberi’n (av lat. su’ber, kork), kem., ett i
kork förekommande ämne. — Suberö’s,
korkartad.

Subfebri’1, med., feberaktighet, feber mellan
38—38,5° C.

Subferra’ter, lat., pl, försilvrade järnmynt.

Sub fi’de remissio’nis, se under Fides.

Subfossi’l (av lat. sub, under, och fossi’lis,
uppgrävd), geol., ofullkomligt förstenad,
som tillhör de yngsta lagren.

Subfu’sca, bot., brunaktig.

Subga’llas bismu’thicus, farm., basiskt
vis-mutgallat, dermatol.

Subge’nus, bot., undersläkte.

SubgIobo’sa, bot., nästan klotformig.

Subhastatio’n (av lat. sub ha’sta, under
lansen) , urspr. försäljning av krigsbyte,
varvid hos romarna ett kastspjut som skylt
nedstacks i marken; senare offentlig
försäljning till den mestbjudande, auktion.

Sub hodie’rno (die), lat., i dag.

Subi’culum, anat., en hjärnvindel på sidan
av tinningloben.

Subinfeodatio’n, lat. (jfr Feudum), det
förhållandet, att en jordägare under tider av
otrygghet bortskänkte sin egendom till en
storman för att av honom återfå den som
län.

Subintellfgitur, lat, underförstås.

Subi’ntrans, med., omedelbart följande på ett
• anfall.

Subinvolu’tio, med., ofullständig utveckling.

— S. decfduæ, ofullständig utveckling av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free