- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1272

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Subito ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1272

Subito—Submikron

decidua (se d. o.). — S. u’teri, ofullständig
återbildning av livmodern efter
förlossning.

Su’bito, ital.y tonk., hastigt, plötsligt.

Subje’kt {lat. suhje’ctum, av subji’cere,
underkasta), eg. det underlagda,
underlag; språkv,, den satsdel, varom
predika-tet (en handling, ett tillstånd o. s. v.)
ut-säges; fil.y det förnimmande, viljande
väsendet, person (i motsats till objekt, sak,
föremål); tonk., en fugas tema. —
Sub-jektio’n, underkastelse; talk.,
framställandet av en fråga, som man själv besvarar.

— Subjektiv, personlig; som har
avseende på person, icke på sak; språkv., som
angår subjektet. Jfr Objektiv. —
Subjektiva färger, fys., på ett slags retning av
näthinnan i ögat beroende
färgförnimmelser. — Subjektiv idealism =
Solip-sism (se d. o.). — Subjektivt predikati’v,
språkv., predikativ (se d. o.), som
tilläg-ges subjektet. — Subjektive’ra, göra
subjektiv; betrakta något från en subjektiv,
personlig ståndpunkt. — Subjektivi’sm,
personlighet, personlig åsikt 1.
uppfattning; böjelsen att betrakta och bedöma
tingen uteslutande från ens egen
personliga (subjektiva) ståndpunkt. —
Subjek-tivite’t, egenskapen att vara subjektiv;
egendomlighet, personlighet. Jfr
Objektivitet.

Subjonctif, fr. (1. sybbsjånkti’ff),
konjunk-tiv. Se Modus.

Subjo^tnisk, geoL, som härrör från tiden
före den jotniska perioden.

Sub Jo’ve, se Sub divo.

Sub ju’dice, se under Jndex.

Subjuga’1, lat., underordnad. — Subjugalton,
tonk., underordnad ton.

Sub ju’gum, se under Jugum.

Subjunge’ra (lat. subju’ngere), förena,
sammanbinda, anknyta. — Subjunktio’n,
förening, bifogande, anknytning. —
Subjunk-ti’vus 1. Subjunkti’v (fr. subjonctif) =
Koyijunktivus (se under Modus).

Subka’mbriska denudatio’nsytan, geol., ett i
prekambrisk tid över stora delar av
jorden utbildat peneplan (se d. o.), som
utgör underlag för de kambriska
bildningarna och i stora delar av Sverige är väl
bibehållet.

Subkonre’ktor, nylat., underordnad
medföreståndare vid en skola. Jfr Rektor och
Kon-rektor.

Subkontraoktaven, tonk., den lägsta oktaven
å musikinstrumenten.

Subkonträ’r = Kontradiktatorisk (se d. o.).

— Subkonträra omdömen, log.,
partiku-lära omdömen, som hava motsatt kvalitet,
samma predikat och till utseendet samma
subjekt.

Subkro’nisk, med., nästan kronisk.

Subkuta’n (av lat. sub, under, och cu’tis,
hud), befintlig under huden. — S. injek-

tio’n, med., insprutning av läkemedel i den
under huden liggande cellvävnaden.

Sublami’n, farm., en förening av
kvicksilversulfat och etylendiamin. Medel mot
syfilis.

Sublapsa’rier = Infralapsarier (se d. o.).

Sublateri’tius, bot., nästan tegelröd.

Subla’tio retfnæ, med., näthinneavlossning.

Sub le’ge libe’rtas, lat., frihet under lagen,
d. v. s. under ansvar.

Subleva’men, Subleva’nt, se under följ. ord.

Subleve’ra (lat. subleva’re), understödja,
bistå. — Subleva’men, understöd, bistånd,
lättnad. — Subleva’nt, medhjälpare,
biträde.

Subliga’culum, nylat. (av subliga’re, binda
under, underbinda), med., bråckband. —
Subligatio’n, underbindning, t. ex. vid
åderlåtning 1. amputation.

Subli’m (lat. subWmis), hög, upphöjd,
upplyftande. — Sublimite’t, höghet,
upphöjd-het, lyftning.

Sublimast (av lat. sublima’re, driva i höjden,
av subWmis, hög), kem., fast kropp, som
bildats därigenom, att en gasformig kropp
avkylts; kvicksilverklorid, ett vid
operationer mycket brukat, kraftigt
antiseptiskt medel. — Sublime’ra, säges en
gasformig kropp göra, då den genom
avkylning antager fast form. — Sublime’rad,
bildad genom sublimation. — Sublime’ring
1. Sublimatio’n, det förfaringssätt, varvid
en gasformig kropp genom avkylning
antager fast form. —• Sublime’rkärl, kärl,
som brukas vid framställning av
kvicksilver.

Sublimite’t, se under Sublim.

Sublingva’l (av lat. Wngua, tunga), under
tungan liggande. — Sublingvalkörtlar,
anat., under tungan befintliga
spott-körtlar.

Subloba’ta, bot., något inskuren.

Sublakatio’n, lat. (av loca’re, utleja), jur.,
en legotagares, t. ex. hyresgäst, utlejande
i sin tur av det lejda.

Subluna’risk (fr. sublunaire, av lat. sub,
under, och lu’na, måne), under månen
befintlig, jordisk; förgänglig.

SubIuxatio’n (lat. subluxa’tio), med.,
vrick-ning.

Submari’n (av lat. sub, under, och ma’re,
hav), underhavs-, som befinner sig på
havsbottnen.

SubmaxiIIa’r, anat., under underkäken. —
Sulbmaxilla’ris, anat., spottkörteln bakom
underkäkens nedre rand.

Subme’rs, bot., nedsänkt under vattenytan.
— Submersio’n (lat. subme’rsio, av
sub-meWgere, sätta under vatten),
översvämning; neddoppning, nedsänkning i vatten.

Submikro’n (av gr. mikro’s, liten), kem.,
partikel i kolloidala lösningar med en
diameter av 10—®—10—^ mm. —
Submikro-sko’pisk, kallas en partikel, som är för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free