Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Subministrera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Subministrera—Sub sole
1273
liten att observeras med vanliga
mikroskopiska metoder.
Subministre’ra (av lat. sub, under, och
mini-stra’re, betjäna), vara behjälplig, gå till
handa (särskilt i fråga om något
olovligt). — Submimstratio’n, handräckning
vid underslevet.
Submfss, Submissio’n, se under följ. ord.
Submitte’ra (lat. submi’ttere), underkasta,
underkuva. — S. sig, underkasta,
förödmjuka sig. — Submfss, underdånig,
undergiven. — Submissio’n (fr. soumission),
undergivenhet, underdånighet, lydnad,
ödmjukhet.
Submuco’sa, anat., bindeväven under
slemhinnorna.
Submu’ticum, bot., nästan trubbig.
Subnegroi’d, halvnegroid.
Subnftras, farm., farmaceutisk benämning
på basiska nitrat. — S. bismu’ticus, kem.,
med., basisk salpetersyrad vismutoxid,
användes huvudsakligen vid kroniska
mag-lidanden av nervös beskaffenhet.
Subnorma’1, med., under det normala.
Suboccipita’1, anat., under bakhuvudet.
Subofficia’I, lat., ställföreträdare.
Subordinatia’ner, Subordinatio’n m. fl., se
under följ. ord.
Subordine’ra (av lat. sub, under, och or
dina’re, ordna), underordna, vara
underordnad. — Subordinerande konjunktio’ner,
språkv., underordnande konjunktioner. Se
vid. Konjunktion. — Subordinatio’n,
underordnande, underordnat förhållande;
krigslydnad, krigstukt. —
Subordinatia-ni’sm, underordningsläran, läran att
Sonen är underordnad Fadern och den Helige
ande underordnad både Fadern och Sonen.
—■ Subordinatia’ner, anhängare av
sub-ordinatianismen.
Suboxi’d, kera., oxid, som innehåller mindre
syre än den normala.
Subphre’nisk 1. Subdiaphragma’tisk, anat.,
under mellangärdet. — Subphrenisk
ab-sce’ss, med., varsamling mellan
mellangärdet och levern.
Subplumba’t€r, lat., pl., gammalromerska
mynt av bly med ett silverlager över.
Sub pæ’na, lat., under straff. — S. p.
con-fe’ssi et convi’cti, vid straff att anses hava
bekänt och vara överbevisad. — S. p.
præ-clu’si et perpe’tui sile’ntii, vid straff av
uteslutning och ständig tystnad (d. v. s. att
icke vidare bliva hörd).
Subpola’rIänder, geogr., länderna närmast
polarländerna.
Sub præte’xtu, se under Pretext.
Sub quocu’nque ti’tulo, lat., under vilken
förevändning som helst.
Subramanhya, se Karttikeya.
Sub rea’tu, se under Reatus.
Subre’ktor, nylat., underföreståndare vid en
skola. Jfr Rektor och Konrektor. —
Sub-rektora’t, en subrektors befattning.
Subreptio’n (av lat. subre^pere, smyga un-
der), log., tankefel, som uppstår genom
insmuggling av obevisade och obevisliga
påståenden i en tankekedja.
Subre’tt (fr. soubrette), kammarjungfru;
förr på franska scenen roll av listig och
förslagen tjänstflicka; nu munter 1.
komisk, ungdomlig flickroll; även
skådespelerska, som spelar endast biroller.
Subrevisio’n, nylat., eftergranskning.
Subroge’ra, se Surrogera.
Sub ro’sa, Sub rosa sile’ntii 1. Sub te’gmine
ro’sæ, lat., under rosen (i forntiden
tystnadens symbol), i förtroende, i hemlighet,
under tystnadens insegel, under
tysthetslöfte.
Sub rubri’ca, lat., under rubriken, titeln,
överskriften.
Subsalicy’las bismu’thicus, farm., basiskt
vismutsalicylat.
SubscalpulaV, anat., under skulderbladet.
Subscri’ptio, lat., läkarens föreskrift å
recept ang. utformningen av en medicin.
Subsektio’n {lat. subse’ctio),
underavdelning.
Subsekutfv (av lat. su’bsequi, följa på),
efterföljande. — Subse’quens, det
efterföljande, det, som hänflyter ur något
föregående.
Subse’llier (lat., sing. subse’llium), av sub,
under, och se’lla, stol), pL, eg. låga
sittplatser; bänkar, skolbänkar.
Subsemito’mum mo’di, tonk., inledningston.
Subsero’sa, anat., bindväven under en serös
hinna.
Subside’ns, lat., hopsjunkande,
förträngning; bottensats, fällning.
Subsi’dier (lat. subsi’dium, pl. subsi’dia),
pl., hos de gamla romarna ett slags
reservtrupper ; understöd; penningunderstöd,
som en stat lämnar en annan (till förande
av krig etc.); skattebidrag. —
Subsidietraktat, förbund mellan tvenne stater om
lämnande av penningunderstöd. —
Sub-sidiä’r (fr. subsidiaire), som tjänar till
stöd, säkerhet; som ersätter 1. träder
i st. f. något annat.
Sub sigi’llo confessio’nis m. fl., se under
Sigill.
Subsiste’ns, se under följ. ord.
Subsiste’ra (lat. subsi’stere), fortvara,
bestå; hava sitt uppehälle. — Subsiste’ns,
uppehälle.
Subskribe’nt, se under följ. ord.
Subskribe’ra (lat. subscri’bere), eg.
underskriva, underteckna; genom
namnunderskrifter förbinda sig att understödja ett
litterärt, konstnärligt 1. annat slags före-
» tag. — Subskribe’nt, underskrivare,
person, som subskriberat. — Subskriptio’n,
underskrift, handlingen att subskribera.
— Subskriptionslista, lista över
subskri-benter.
Sub so’le, lat., under solen. — Nec est
qui’-dam sub sole no’vum, ingenting är nytt
under solen. — Sub sole ni’hil perfe’ctum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
