- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1277

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Suidæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Suidæ—Sulfat

1277

Su’idæ, zooLy däggdjursordningen svindjur.
Jfr Sus.

Suif, fr, (L sui’ff), talg.

Su’i ge’neris, lat., i sitt slag, i sin genre.

Su’i here’des, lat., egna arvingar.

Su’i ju’ris 1. Sui juris ho’mo, lat.,
självständig, myndig person, sin egen herre.

Su’i me’mor€s alios fece’re mere’ndo, lat.,
genom sina egna förtjänster hava de
hugfäst sitt minne.

Suisse, fr. (1. sui’ss), Schweiz.

Suitcase, eng. (1. sjo’tkä’is), ett slags
kappsäck.

Suite, fr. {1. sui^tt), följe, svit (se d. o.);
följd, ordnad följd, rad (av t. ex. rum);
tonk., se Svit. — à la suite, se under A la.

Sujet, fr. (1. sysjä’; av lat. suhje’ctiim,
underlag), ämne, stoff (för t. ex. en dikt,
en målning); utkast. Jfr Mauvais sujet.
— Sujett (1. sysjä’tt), medlem av
teatertrupp.

Suka 1. Alkor, astr., stjärna i Stora
björnen på n. stjärnhimmeln.

Suka’t, se Suckat.

Sukiennice, po. (1. -ni’tse), klädesbodarna;
klädeshallen i Krakau, byggd på 1500-t.

Sukro’1, se Dulcin.

Su’kta, sanskr., väl uttalad; skön sång;
benämning på de metriska
rigvedahym-nerna.

Sul, ital. il. sol), tonk., i sammansättningar:
på, t. ex. Sul G, på g-strängen.

Sula, ber g sv., arbetsrummens botten i
gruvor.

Sulagema’ng, Sulage’ra, se Soulagera.

Su’lamit, hehr., flicka, brud från Sunem.
(Har länge uppfattats som ett
kvinnonamn) .

Sulapha’t, astr., stjärna på n.
stjärnhimmeln.

Sulca’tus, lat., hot., fårad.

Su’lcus, pl. Su’lci, lat., fåra. — Sulcus
bicipi-ta’lis ante’rior, anat., längsgående fåror
på överarmens framsida. — S. centra’lis,
hjärnans centralfåra. — Sulci ce’rebri,
hjärnans fåror. — Sulcus corti, fåran på
insidan av revbenens inre kant. — S.
fron-ta’les, hjärnans framlobsfåror. — S.
in-quina’lis, Ijumskvecket. — S.
interparie-ta’lis, sagittalfåran på tinningbenets
late-rala yta. — S. longitudina’lis cordis
ante’-rior och poste’rior, fårorna på hjärtats
fram- och baksidor. — S. olfacto’rius,
hjärnfåran på panniobens orbitalyta. —
S. postcentra’lis och præcentra’lis, fåran
bakom resp. framför S. centralis (se d. o.).
—■ S. Rolandi, dets. som S. centralis. —
S. sagitta’lis, kraniets inre mittfåra. —
S. sigmoide’us, benfåra på tinningbenet.
Sulci tempora’les, hjärnfåror på
tinningloben. — Sulcus transve’rsus, benfåra på
insidan av nackbenet.

Suleika och Suleima, österländska
kvinnonamn. — Sulejma’n 1. Soliman, öster-

ländskt mansnamn. Buret av tre turkiska
sultaner.

Sulf-, i sammansättningar: svavelhaltig.

Sulfani’lsyra, kem.,
para-aminobensolsulfon-syra, viktigt råmaterial för
azofärgäm-nen.

Su’lfas 1. Su’lphas, lat., kem., farm., sulfat.

— S. alumi’mco ammo’nicus,
ammoniak-alun. — S. a. ka’licus,
kaliumaluminium-sulfat, alun. — S. a. k. u’stus, bränd alun.

— S. alumfnicus, aluminiumsulfat. — S.
arge’nticus, silversulfat. — S. atro’picus,
atropinsulfat. — S. ca’lcicus u’stus, bränd
gips. — S. chi’nicus, kininsulfat. — Sc
chinco’nicus, svavelsyrad cinkonin (se
kinaalkaloider). — S. chro’mico
ka’Ii-cus, kromalun. — S. cu’pricus,
kopparsulfat, — S. c. ammoniacalis,
kupridiamin-sulfat, beredes av kopparvitriol,
ammoniak och sprit. — S. fe’rrico ammo’nicus,
järnammoniakalun. — S. fe’rrico ka’licus,
järnalun. — S. ferro’sus, ferrosulfat. —
S. f. cru’di vena’lis, rå järnvitriol. — S. f.
sicca’tus, torkat ferrosulfat. — S.
ka’-licus, kaliumsulfat. — S. magne’sicus,
magnesiasulfat. — S. mo’rphicus,
morfinsulfat. — S. na’tricus, natriumsulfat. —
S. n. depura’tus, renat glaubersalt. — S. n.
sicca’tus, torkat glaubersalt. — S.
spar-te’icus, sparteinsulfat. — S. zi’ncicus,
zinksulfat.

Sulfa’t (av lat. su’lphur, svavel), kem.,
benämning på svavels yrade salter. —
Sulfatfabrik, trämassefabrik för framställning
av sulfatmassa. — Sulfatmassa, trämassa
framställd enl. sulfatmetoden. —
Sulfatmetoden, kemisk metod att framställa
trämassa genom kokning av träflis i alkalisk
lut av soda och svavelnatrium. — Sulfi’d,
negativt sulfhydrat. — Sulfida’1, koloidalt
svavel. — Su’lfidum sti’bicum,
antimon-svavla, antimonpentasulfid. — Sulfi’t,
svavelsyrligt salt. — Sutfitcellulo’sa, en
med hjälp av svavelsyrlig kalk tillverkad
pappersmassa. — Sulfitfabrik,
trämassefabrik för framställning av sulfitmassa.
—• Sulfitmassa, dets. som sulfitcellulosa.

— Sulfitmetoden, kemisk metod för att
framställa trämassa genom kokning av
träflis i kalciumbisulfit. — Sulfitsprit,
etylalkohol framställd ur luten efter
beredning av sulfitmassa. —
Sulfocya’nväte-syra, dets. som Kodanvätesyra (se d. o.).

— Sulfoguajaco’lis ka’licus,
kaliumguaja-kolsulfat, tiokol. — Sulfona’1, med., ett
sömnmedel, som består av dietylsulf
ondime-tylmetan. — Sulfo’ner, organiska
föreningar, som bildas vid torrdestillation av
ben-solsulfonsyror 1. oxidation av organiska
sulfider. — Sulfonsyror, bildas genom
oxidation av merkaptaner. —
Sulfophe-no’las zfnzicus, zinkfenolsulfat. — Sulf
o-salt, svavelsalt. — Su’lfur, svavel. Jfr
Sulphur. — Sulfura’tus, namn på sulfider.

— Sulfure’ra, mätta med svavel, svavla. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free