- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1280

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Superfrontale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1280

Superfrontale—Supponera

ningsämne, som består förnämligast av
sura fosforsyrade salter.

Superfronta’le, se Retable.

Supe’rga, La (1. so-), savojiska husets
begravningskyrka i Turin.

Superheterody’nmottagare, ett slags
rundradiomottagare.

Supérieur, fr, (L syperiö’r; lat. supe^rior),
övre, högre; överlägsen, utmärkt.

Superimpregnatio’n, nylat. = Superfætation
(se d. o.).

Superinfektio’n, med,, förnyad infektion av
samma smittämne.

Superintende’nt (av lat. su^per, över, och
in-te’ndere, rikta sin uppmärksamhet på,
hava tillsyn över), Övertillsyningsman;
högste styresman inom ett protestantiskt
kyrkodistrikt. — Generalsuperintendent,
den förnämste superintendenten i ett land
1. en landsdel. — Superintende’ntia, en
superintendents verksamhetsområde. —
Superintendentu’r, en superintendents
ämbete och värdighet.

Supe’rior, pl. Superio’res, sv. pl. Superio’rer,
lat., övre, högre; föreståndare;
klosterföreståndare; lärjunge i en högre
avdelning av ett läroverk. Jfr Inferior. —
Superio’ritas territoria’lis, landshöghet.—
Superiorite’t, överlägsenhet, företräde,
övermakt.

Superka’rg, Superkargö’r 1. Superca’rgo (av
lat. su’per, över, och ital. cargo, laddning),
handelst., fraktuppsyningsman, person,
som medsändes på ett fartyg och har i
uppdrag att ombesörja lastens
försäljning, inköp av returlast o. s. v. ?

Superklorfd och Superkloru’r, /cem.,
klorider, vilkas sammansättning motsvarar
syror och syrligheter.

Superi., förk. för superlativ, -us (se d. o.).

SuperlatiV 1. Superlati’vus, se
Kompara-tions g raderna. — Superlati’va lovord,
lovord i superlativ, det högsta beröm. —
In superlatfvo, i högsta grad.

Supernationalite’t, term, som användes om
sådana rörelser 1. verksamheter (t. ex.
missionen), som anses böra stå över de
nationella motsättningarna. —
Super-natione’Il, som står över de nationella
motsättningarna.

Supernaturalfsm 1. Supranaturali’sm (av
lat. su’per, över, och natu’ra, natur), teol.,
uppenbarelsetro, tron att religionen blivit
av Gud på ett omedelbart och
övernaturligt sätt uppenbarad; även åsikten att
människans förnuft genom
syndafördärvet är ur stånd att uppfatta den
gudomliga uppenbarelsens sanningar. Jfr
Naturalism och Rationalism. —
Supernatura-li’st, anhängare av supernaturalismen.—
Supernaturali’stisk, som har avseende på
supematuralismen.

Supernumerä’r {lat. supemumera’rius) =
Surnumerär (se d. o.).

Supero’xalas ka’licus, lat., surt oxalsyrat
kali, harsyresalt, bläcksalt, brukas i
färgerier samt till uttagning av rost- och
bläckfläckar m. m.

Superoxi’d, lat. Supero’xidum, kem.,
benämning på en indifferent oxid, som av en syra
sönderdelas i fritt syre och en basisk oxid,
vilken med syran ger ett salt. —
Super-o’xidum hydroge’nium, farm.,
vätesuper-oxid. — S. manga’nicum = Brunsten (se
d. o.). — S. zi’ncicum, farm.,
zinkper-hydrol.

Superpone’ra (lat. superpo’nere), med., föra
över, lägga över. — Superpositio’n, läge
Över, sammansättning; mat., lineär
funktion av flera olika lösningar till en
differentialekvation, vilken satisfierar
ekvationen.

Superporte, fr. (1. syperpåkt), se Surporte.

Superpositio’n, se Snperponera.

Superrevisio’n, lat., efterprövning, förnyad
prövning (av räkenskaper).

Superstitio’n {lat. supersti’tio), vidskepelse.
—• Superstitiö’s, vidskeplig.

Supersulphure’tum ka’licum = Hepar
sul-phuri (se d. o.).

Su’per ta’ra = Sopra tara (se d. o.).

Supinatio’n (av lat. supi’nus, tillbakaböjd),
anat., den rörelse av underarmen och
handen, genom vilken handflatan vändes
uppåt. — Supina’tor, muskel, som bidrager till
denna rörelse.

Supi’num 1. Supi’n, se Modus.

Supi’nus, hot., bakåtböjd.

Suppeda’neum (av lat. sub, under, och
pe’-des, fötter), fotkors, fotkrucifix.

Suppedite’ra {lat. suppedita’re),
understödja, beskydda.

Supper, eng. {I. sa’ppö), supé.

SuppL, förk. för supplement. Se under
Supplera.

Supplea’nt, Suppleme’nt m. fl., se under följ.
ord.

Supple’ra {fr. suppléer, lat. suppWre), fylla,
ersätta vad som brister. — Supplea’nt {fr.
suppléant), ersättare, ställföreträdare,
person, som träder i st. f. en annan vid
dennes frånvaro. — Suppleme’nt {lat.
suppleme’ntum), fyllnad, tillägg, bihang.
— Supplementvinkel, mat. En vinkel säges
vara supplementvinkel till en annan, då
han med denna bildar två räta vinklar. —
Supplementä’r, som tjänar till fyllnad 1.
bihang.

Supplicatio’nes, lat., eg. böner; fornromerska
tacksägelsefester till gudarna.

Supplice’ra {lat. supplica’re), eg. knäböja;
bönfalla, ingiva böneskrift. — Suppiika’nt,
inlämnare av en ansökan 1. böneskrift; en
bönfallande, bedjande. — Supplikatio’n,
Supplifikatio’n 1. Suppli’k {fr. supplique),
böneskrift, ansökning.

Suppone’ra {lat. suppo’nere), förutsätta,
antaga; gissa, förmoda. — Suppositio’n,
förutsättning, antagande; förmodan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1292.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free