- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1284

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Svantevit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1284

Svantevit—Svedjenäva

Svantevit 1. Svantovit (av po. swienty^ helig,
och wid, uppenbarelse), slav. myt.,
sol-och krigsguden.

Svanvit, nord. myt., Iduns syster.

Svaraj (av sanskr., sva, egen, och raj,
styrelse), lösen för en indisk nationalrörelse
i början av 1900-t. Jfr Svadeeism.

Svarta döden, dets. som Digerdöden.

Svarta jorden {ry. tjernosem), ytterst
bördig jordart i s. Ryssland.

Svartalf er, se Alf, nord. myt.

Svarta maneret, se Mezzotinto gravyr en.

Svarta örns orden, Preussens förnämsta
rid-darorden, stiftad 1701.

Svartbock, zool., se Antilope.

Svartbröder, dominikanermunkar.

Svartfötter, kanadensisk indianstam.

Svart glaskopf, dets. som psilomelan (se
d. o.).

Svart häst (eng. dark horse), i politiken
benämning på en okänd kandidat, som
plötsligt framträder med stora utsikter att slå
sina medtävlare.

Svarthö, hot., se Bartsia.

Svarthöfde, nord., myt., binamn till Surt.

Svartklint, hot., se Centaurea.

Svartkonst, dets. som Magi (se d. o.).

Svartkonstgravy’ren, se Mezzotintogravyren.

Svartkrita, kolhaltig lerskiffer.

Svartmunkar, dominikanermunkar.

Svartpoppel, hot., se Populus. — Svartrot,
hot., se Scorzonera. — Svartsenap, hot., se
Sinapis.

Svartsoppa, kokk., soppa av gåsens blod och
krås m. m.

Svartskjorta, av klädedräkten föranledd
benämning på fascist (se d. o.).

Svart strålning, fys., strålning från en
absolut svart kropp.

Svarttall, hot., se Rinns.

Svart temperatur, fys., dets. som effektiv
temperatur.

Svartvalnöt, är veden av den
nordamerikanska Juglans nigra.

Svartvax, impregneringsämne av asfalt och
tjära.

Sva’stika (sanskr., lyckobringande), indisk
lyckobringande figur, som synes vara
identisk med det förhistoriska s. k.
hakkorset.

Svassa (av ty. schwatzen, prata, pladdra),
pråla, skrävla.

Svasud, nord. myt., sommarens fader.

Svava = Svåva (se d. o.).

Svavel, kem., Sulphur, ett icke metalliskt
grundämne, som i naturen förekommer
dels i fritt tillstånd, dels i förening med
metaller, dels i form av svavelsyrade
sal-ter. Gediget svavel fås från Sicilien,
Island, Västindien m. fl. länder. Brukas i
medicinen och i tekniken. —
Svavelalkohol, dets. som kolsvavla. —
Svavelanti-mo’n, se Sulphuretum stihicum crudum. —
Svavelbakterier, bakterier, som leva i vat-

ten och oxidera svavelväte, varvid svavel
upplagras i cellerna. — Svavelbalsam
be-redes av svavel, linolja och terpentin.
Brukas vid förgyllning av porslin. —
Svavelblomma, ett fint, gult pulver, som
bildas, då svavelgas hastigt avkyles. —
Svaveleter, se Eter. — Svavelfärgämnen,
grupp av tjärfärgämnen. — Svaveljärn,
se Sulphuretum ferrosum. — Svaveljod,
se Sulphuretum iodi. —
Svavelkalk-vätska 1. Kaliforniavätska, ett
träd-besprutningsmedel. — Svavelkis, miner.,
en förening av svavel och järn, som
brukas vid beredning av svavelsyra,
järn-vitriol, alun, svavel m. m. —
Svavellever, se Hepar sulphuris. — Svavelmjölk,
se Sulphur præcipitatum. —•
Svavelpredikant, predikant, som gärna hotar med
dödsrikets alla kval för de icke troende
och botfärdiga. — Svavelregn, regn, som
avsätter ett gult slam (oftast frömjöl). —
Svavelsalva, se Unguentum sulphuris
com-positum. —■ Svavelsilver, en till färgen
blåsvart förening av svavel med silver.
Bildas å silver, då detta kommer i
beröring med svavelhaltiga födoämnen. —
Svavelsyra, en sur, frätande vätska,
bere-des vanligen genom röstning av svavelkis.
Brukas vid fabrikation av saltsyra,
salpetersyra, soda och superfosfat, vid
lys-oljors rening o. s. v. —• Svavelsyrlighet,
en gasformig, färglös svaveloxid, som har
stickande lukt och uppstår vid svavels
förbränning i luft. Brukas bl. a. som
desinfektionsmedel samt vid blekning av
silke, ull och badsvampar. — Svavelväte,
vätesvavla, svavelbunden vätgas, en
vidrigt luktande, giftig gas, som brukas vid
kemiska analyser.

Svavla, kem., negativt sulfhydrat.

S. V. B. E. E. V., förk. för lat. Si vales hene
est; ego valeo, om du har hälsan så är det
väl; jag mår bra.

Svea, svenskt kvinnonamn; även en
personifikation av Sverige.

Svea, astr., en av småplaneterna (n:r 329).

Svealack, se Ripolin.

Sweater, eng. (1. soi’tö), tjock, stickad
ylletröja, särskilt för sport.

Sweating system, eng. (1. soä’tting si’stöm),
svettningssystem, arbetssystem med syfte
att frampressa mesta möjliga arbete mot
minsta möjliga lön.

Sveber, se Sv ev er.

Sveci’sm, svensk språkegendomlighet;
efter-bildning i andra språk av svenska
ordformer 1. uttryck.

Svedenborgiani’sm, den svenske mystikern
Emanuel Swedenhorgs lära. —
Svedenbor-gare, anhängare av denna lära.

Swedish intelligencer, eng. (1. soi’disj
in-te’llidsjensö) , "svenska tidningen", en bok
om trettioåriga kriget med ögonvittnens
berättelser, utkommen i London 1632—34.

Svedjenäva, hot., se Geranium.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1296.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free