- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1286

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sycosis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1286

Sycosis—Symbol

Sy’cosis, lat (av gr, sy’kon, fikon), med., en
företrädesvis i skägget förekommande
hudsjukdom, som förorsakas av
parasitsvampar.

Sydenhams choræ’a, med., en form av
danssjuka.

SydOhavsarrowrot, se Arrowrotstärkelse.

Sydsken, se Aurora australis.

Syenft, petrogr., en eruptiv bergart, vars
väsentliga beståndsdelar äro ortoklas och
hornblände. — Syenitgrani’t, petrogr.,
övergångsform mellan hornbländesyenit
och granit. — Syenitporfy’r, petrogr.,
kvartsfri porfyr.

Syffisans, se Suffisans.

Syfilidofobi’, Syfilidografi’, Syfilidologi’
m. fl. se under följ. ord.

Sy’filis, gr. {lat. mo’rhus ga’llicus 1. lu’es
vene’rea, ty. Lustseuche, eng. venereal
disease, fr. ve’role), med., en smittsam,
kronisk könssjukdom. — S. conge’nita,
medfödd syfilis. — S. d’emblée {fr., 1.
-dangble’), syfilis utan känd
primärsmitta. — S. heredita’ria, ärftlig
syfilis, d. v. s. medfödd syfilis. —
Syfilisa-tio’n, ympning med syfiiisgift i kurativt 1.
förebyggande syfte. — Syfili’tiker,
person, som lider avr syfilis. — Syfili’tisk, som
har avseende på syfilis; som är behäftad
med denna sjukdom. — Syfilidofobi’ (av
gr. fo[bos, fruktan), skräck för syfilis. —
Syfilidografi’ (av gr. grajein, skriva),
beskrivning över syfilis. — Syfilidoklinfk,
kurhus (se d, o.). — Syfilidologi’ 1. Sy
filologi’ (av gr. lo’gos, lära), läran om syfilis;
även läran om veneriska sjukdomar i allm.
— Syfiloi’der, vissa endemiska
hudsjukdomar, som antagas bero på urartad
syfilis. — Syfilo’m, syfilitisk nybildning. —
Sy filomani’, dets. som Syfilidofobi (se
d. o.).

Syjett {1. -sjä’tt), se Sujett.

Sykofa’nt {gr. sykofa’ntes, av sy’kon, fikon,
och fainein, göra kunnig, visa, angiva),
urspr. en person, som angav dem, vilka
sålde 1. utförde oförtullade fikon från
Ättika; falsk angivare. — Sykofanti’, falsk
angivelse, penningutpressning. —
Syko-fa’ntisk, förrädisk, baktalande.

Syko’m(a), gr. (av sy’kon, fikon), med.,
fikonvårta, en fikonlik utväxt.

Sykomoren {1. -må’r-), hot.,
mullbärsfikonträdet, Fi’cus sycomo’rus, inhemskt i
Nordafrika och Palestina, har
välsmakande frukter.

Sykomorlönn, hot., se Acer.

Sykorin, Sykose {1. -kå’s), dets. som
Sacka-rin (se d. o.).

Syko’sis, med., svampsjukdom i huden.

Syl-, se syn-.

Sylf, manlig luftande, Sylfi’d {fr. sylphe,
mlat. sy’lpha), kvinnlig luftande (jfr
Ele-mentarer), fig., späd, luftig, graciös
kvinnogestalt. — Sylfi’disk, som har
avseende på 1. liknar en sylfid.

Sylg, nord. myt., en ur brunnen Hvergelme
strömmande underjordsflod.

Syll, liggande bottenbjälke i väggar;
underlag för järnvägsskenor.

Sy’llaba, lat., stavelse. — S. a’nceps, se
An-ceps. — Syllaba’rium, abcbok. —
Sylla-be’ra, stava. — Sylla’bisk, tonk., kallas en
sång, i vilken varje not motsvaras av en
stavelse. )( Melismatisk. —
Sylla-bisk skrift, stundom Syllaba’risk skrift,
stavelseskrift. — Sy’llabus, översikt,
förteckning; den av påven Pius IX 1864
offentliggjorda förteckningen över vår
tids förnämsta "irrläror".

Sylle’psis, gr., talk., sammanfattning,
användning av ett ord i på samma gång
egentlig och figurlig mening.

Syllogise’ra, se under följ. ord.

Syllogi’sm {lat. syllogi’smus, gr.
syllogis-mo’s), log., slutledning. — Syllogi’smus
cornu’tus, lat., hornslut (se d. o.). —
Syllo-gisti’k, slutledningslära. — Syllogi’stisk,
hörande till en slutledning. — Syllogise’ra,
göra slutledningar.

Syllsvamp, hot., se Lentinus.

Sylta, Malmsylta, hergsv., malmgrus, som
avsmulas vid brytningen och uppblandas
med jord och lera, vilka frånskiljas genom
vaskning.

Sylvani’t, miner., ett mineral, som består av
guld, silver och tellur.

Sylve’ster, romerskt mansnamn (av lat.
sy’lva, skog). Buret av tre påvar. Namn
på den 31 december, påven Sylvester I:s
dödsdag. — Sylvesterafton, nyårsafton. —
Sylvesters orden, se Gyllene sporren.

Sylvestre’n, kem., en terpen i barrolja av
bergtallen {Pi’nus monta’na).

Sy’lvia, zooL, trädgårdssångarsläktet, hör
till tättingarnas ordninp*. Jfr Sylvius.

Sylvi’idæ, zool., fågelfamiljen Sångare.

Sylvfn, miner., naturligt klorkalium. —
Syl-vini’t, miner., blandningar av sylvin och
klornatrium.

Syl viska gropen, anat., se Fissura cerehro
lateralis.

Sy’lvius, romerskt mansnamn (av lat. sy’lva,
skog). Motsvarar kvinnonamnet Sy’lvia.

Sylört, hot., se Suhularia.

Sym-, se Syn-.

Symbio’nt, se följ. ord.

Symbio’s {gr. symhiosis, av syUy tillsammans,
och hios, liv), hiol., mellan två 1. flera olika
organismer förekommande samliv till
ömsesidig nytta. — Symbio’nter, kallas de
parter, som leva i symbios.

Symbiotro’f, hot., kallas en växt, som helst
lever i symbios med en annan, t. ex.
ärtväxterna med Bacillus radici’cola.

Symble’faron (av gr. syn. tillsammans, och
bWpharon, ögonlock), kirurg.,
ögonlockens och ögonglobens sammanväxning.

Symbo’l {lat. sy’mholum, gr. sy’mholon),
urspr. igenkänningstecken; sinnebild,
sinnligt tecken för ett begrepp; mat.,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free