Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Symfili ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Symfili—Symplegader
1287
tecken för en storhet 1. en operation. —
Sy’mbolum, pl. Sy’mbola (jfr föreg. ord),
bekännelseskrift. — Symbolum
aposto’li-cum, apostoliska trosbekännelsen. — S.
Athanasia’num, Athanasianska symbolum
(se d. o.). — S. fi’dei, trosbekännelsen. —
S. nicæ’num, se Nicenska bekännelsen. —
S. Quiqu’nque (efter begynnelseordet),
Athanasianska symbolum, — Symboli’k,
läran om symbolerna 1. sinnebilderna
(särskilt de religiösa); läran om ett
kyrkosamfunds bekännelseskrifter. — Symbolise’ra,
bruka symboler, framställa något i
sinnebilder; vara sinnebild av, föreställa. —
Symbo’lisk, sinnebildlig, bildlig. —
Symboliska böcker och Symbola, vissa av de
kristna kyrkosamfundens
bekännelseskrifter. — SymboIi’sm, en från Frankrike
härstammande konst- och
litteraturriktning, som avser att framställa, icke
verkligheten, utan endast dennas intryck på
konstnären 1. skalden. — SymboIi’ster,
anhängare av symbolismen. — Symboli’stisk,
som innebär symbolism.
Symfili’, gr., ömsesidig vänskap; zool.,
samliv i naturen mellan olika djurarter.
Sy’mfona, gr., medljudande, konsonant.
Symfoni’ (gr. symfonia) 1. Sinfoni’a, ital.,
eg. samljud; tonk., ett av flera satser
bestående musikstycke för hel orkester. —
Sinfonia ero’ica, ett tonstycke av krigisk
karaktär. —• Symfonikanta’t =
Odesymfoni (se d. o.). — Symfo’mker,
symfonitonsättare. — Symfo’nisk, samljudande;
som har avseende på 1. tillhör en symfoni.
— Symfonisk dikt 1. Programsymfoni,
musikstycke för orkester, vilket avser att
efter ett bestämt program, uttryckt
genom ett motto, ett par versrader 1. d., måla
en naturtilldragelse, en sinnesstämning
o. s. v.
Symfy’s {gr. sy’mfysis), anat.,
sammanväx-ning, benförening. — Sy’mfysis pu’bis,
blygdfogen. — Symfyseotomi’ (av gr.
tome’, snitt), förlossningsoperation,
varvid blygdfogen genomskäres. —
Symfy’-tisk, som befrämjar sammanväxning.
Symmachi’, se Symmaki.
Sy’mmachus, romerskt mansnamn.
Symmaki’ (gr. symmachi’a, av syn,
tillsammans, och ma’che, strid), försvars- 1.
krigsförbund.
Symmers hypotes, Symmers teori, fys.,
utsäger att i en oelektrisk kropp finnes lika
mängder positiv och negativ elektricitet.
Elektricering beror på åtskiljande av de
båda sorterna.
Symmetri’ (gr. symmetria)^
överensstämmelse mellan delarna av ett helt,
regelbundenhet. Jfr Proportion. — Symmetriaxel,
en mot en kristalls symmetriplan
vinkel-rät linje. —■ Symmetriplan, plan, efter
vilket en kristall kan uppdelas i symmetriska
delar. — Symmetriregeln, språklig regel,
som säger, att motsvarande delar av en
framställning båda få likartade
uttryckssätt. — Symme’trisk, överensstämmande
med, bildad i överensstämmelse med
lagarna för symmetrien.
Symmori’a, gr., de tjugu korporationer, som
i Aten hade att uppta
förmögenhetsskatten.
Sympate’tisk, se under Sympati.
Sympa’thicus, Sympathicus ne’rvus, se
Sympatiska nerven.
Sympati’ (gr. medkänsla, del-
tagande; likstämmighet i lynne, känslor,
förnimmelser m. m.; dragning till, böjelse
för någon likstämmig person. ) (
Antipati; fysiol., den samverkan mellan
skilda organ, som gör, att en förändring hos
det ena inverkar på det andra. —
Sympa-tici’sm, med., symtombild. —
Sympati-cotoni’, med., stegrad spänning hos nervus
sympathicus. — Sympathicus-spott, tjock
spottavsöndring vid retning av nervus
sympathicus. — Sympatikur, försök att
bota sjukdomar medelst en föregiven
hemlighetsfull kraft (sympati), genom
signerier, hemliga läkemedel o. s. v. —
Sympa-tise’ra, känna lika, hysa sympati. —
Sympatiska nerven (lat. ne’rvus
sympa’thi-cus), anat., den del av nervsystemet, som
reglerar det vegetativa livets funktioner
andningen, blodomloppet, matsmältningen
och avsöndringarna. — Sympatistrejk, se
Strejk. —• Sympate’tisk, som har
medkänsla, deltagande för. — Sympatetiskt
bläck, till skrivning brukad vätska, vars
skrift blir synlig, först då papperet
uppvärmes 1. underkastas annan lämplig
behandling.
Sympatikektomi’, med., avlägsnande av
sympathicus genom operation.
Sympe’psis, gr., fysiol., eg. sammankokning;
matsmältning.
Sympeta’læ 1. Sympeta’ler, hot., växtklass av
dikotyledonerna, omfattande växter med
dubbelt hylle och sambladig blomkrona.
Sympho’nia, hot., se Maconaträd.
Sympho’nia, tonk., medeltida namn på liran.
Symphonfaci, lat., medlemmar av ett
romerskt musikkapell 1. en kör.
Symphonie, fr. (1. sängfåni’), symfoni. —
S. concertante (1. - kångserta’ngt),
symfoni med två 1. flera soloinstrument
konsertmässigt behandlade.
Symphorica’rpus, bot., se Lonicera
symphori-carpus.
Symphys m. fl., se Symfys.
Sy’mphytum, bot., vallört, förr som
foderväxter (och prydnadsväxter) odlat släkte
av fam. Borragina’ceæ. Högväxta, sträva
örter med blå blommor. — S. a’sperum,
taggvallört. — S. ojfficina’le, vallört.
Sympiezome’ter (av gr. sympie’zein,
sammanpressa), fys., ett slags barometer.
Symplega’der, gr. myt., två vid inloppet till
Svarta havet belägna klippor, vilka genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
