Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Symplegma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1288
Symplegma—Syndesis
att slå tillsammans krossade mellan dem
passerande fartyg.
Symple’gma, pL Symple’gmata, gr, (av
sympWkein, sammanfläta), bildstod,
föreställande personer, inbegripna i kamp
(t. ex. Laokoongruppen); bröstbilder av
flera personer på samma mynt.
Symploca’ceæ, hot., växtfamilj av serien
Ehena’les, i tropiska och subtropiska
länder. — Sy’mplocos, växtsläkte av fam.
Symploca’ceæ. — S. racemo’sa, lotusbark,
innehåller alkaloider och användes i
Ostindien som läkemedel. — S. tincto’ria,
lämnar ett gult färgämne. Flera
sydamerikanska arter lämna välsmakande matte
(congonha).
Sy’mploce, lat. {gr. symploke, av
symple’-kein, sammanfläta), talk., retorisk figur,
som består däri, att på flera efter
varandra framställda frågor gives samma
svar.
Sympo’dia (av gr. syn, tillsammans, och pus,
gen. podo’s, fot) = Sirenbildning (se d. o.).
— Sympo’dion, hot., förgrening. —
Sym-podia’1, som har med förgrening och
skott-bildning att göra.
Symposia’rk, Symposia’st, se under följ. ord.
Sympo’sion 1. Sympo’sium (av gr.
sympi’-nein, dricka tillsammans), gille, gästabud,
dryckeslag. — Symposia’rk (gr.
sympo-sia’rchos), ledare av ett dryckeslag. —
Symposia’st, deltagare i ett dryckeslag,
gäst.
Sympto’m 1. Symto’m {gr. sy’mptoma,
tillfällighet, tillstötning), tecken,
kännetecken, yttring; med., yttring av en sjukdom.
— Symptomkomple’x, sammanställning
av en serie symtom. — Symptoma’tisk 1.
Symtomatisk, som har avseende på
symtom. — Symptomatisk verkan, med., som
undanröjer symtomen men ej sjukdomen.
— Symptomatologi’ 1. Symtomatologi (av
gr. Wgos, lära), symtomlära.
Sy’mpus, mec?., missfoster med nedre
extre-miteterna sammanvuxna till ett.
Syn-, framför 1: Syl-, framför b, m, p; Sym-,
framför s, z: Sy-, gr., i
sammansättningar: med, tillsammans, tillika, gemensamt.
Syn, nord. myt., rättegångens gudinna.
Synade’lfus, med., missfoster med dubbla
extremitetpar från gemensam kropp.
Synæ’resis, se Syneresis.
Sy’nagoga {gr. synagoge’, av syna’gein,
sammanföra, sammanbringa, församla), namn
på judiska tempel. — Synago’ga, en
personifikation av judendomen.
Syna’ktika, gr., pL, med., sammandragande
medel.
Synale’fe, gr., dets. som Eleision och Krasis
(se d. o.).
Synanachro’sis, gr., med., smitta genom
beröring. — Synanastomo’sis, blodkärlens
förening med 1. inmynnande i varandra.
Syna’nche, gr. (av syn, med, och anche’in,
sammansnöra), Tned., förr benämning på
den kvävande känslan vid
strupinflamma-tion, strypsjuka m. fl. halssjukdomar.
Syna’ndreæ, lat. (av gr. syn., tillsammans
och andre’ios, manlig), pl, hot., växter
med sinsemellan förenade ståndare. —
Syna’ndrisk kallas en så beskaffad växt.
Syna’nthe, hot., växtserie bland
monokotyle-donerna, omfattar fam. Cyclantha’ceæ.
Synanthe’ræ, hot., syn. Compositæ (se d. o.).
Syna’ps (av gr. ha’ptein, förena), anat.,
förbindelsen mellan två neuroner (se d. o.).
Syna’psis, hot, kärndelning.
Synapta’s = Émulsin (se d. o.).
Synarki’ (av gr. syn, med, och a’rchein„
härska), medregentskap, samfälld regering.
Synarthro’s 1. Synarthro’sis, gr., anat.,
orörlig benförening, benfog. — Synarthræ’sis,
med., samling av safter på ett ställe.
Synaspl’sm (av gr. aspi’s, sköld),
"sköldförening", formering av fotfolket i den
grekiska hären, varvid avdelningen
sam-manslöt sig och yttersta ledet satte
sköldarna mot varandra.
Synasy’nmotor, tekn., en självmatande,
synkroniserad asynkronmotor med normal
trefaslindning jämte en
kommutatorför-sedd lindning, från vilken, när rotorn
uppnått det synkrona varvtalet, likström
uttages och tillföres statorlindningen.
Synaxa’rium, pl. Synaxa’ria (av gr. sy’naxis,
församling), skildringar av helgons liv,
som vid gudstjänsten upplästes för
församlingen.
Synbana, anat., den nervbana, som överfor
synintrycken från ögat till hjärnan.
Synbåge, astr. Det minimidjup solen måste
ha under horisonten för att en viss
himlakropp skall synas för blotta ögat, kallas
dess synbåge.
Syncentrum, fysioL, perceptionscentrum för
synen.
Synce’phalus (av gr. syn, tillsammans, och
kefale’, huvud) , med., dubbelmissfoster
med huvud, hals och bröst sammanvuxna.
Sy’nchysis, gr., sammangjutning; med., ett
slags upplösning av ögats glaskropp. —
S. scinti’llans, uppträdandet av glittrande
(kolesterin-) kristaller i öp-ats glaskropp.
Synchy’trium, hot., svampsläkte, som bl. a.
förorsakar potatiskräfta {S.
endohWti-cum).
Syncytio’m 1. Chorionepitelio’m, med,,
kräft-artad svulst, utgående från
epitelbekläd-naden på fostrets chorionfransar.
Syncy’tium (av gr. ky’tos, cell), hiol.,
proto-plasmamassor med många kärnor, som
stundom uppträda vid kärndelning.
Syndabock, se Asasel.
Syndaktyli’ (av gr. da’ktylos, finger), anat.,
missbildning genom sammanväxning av
fingrar 1. tår.
Sy’ndesis, gr., sammanbindning, förening. —
Syndesmologi’, läran om ligament o. d. Jfr
Desmolopi. — Sy’ndesmos, fast
föreninp-av bendelar medelst bindväv (t. ex. vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
