Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Syntomi ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Syntomi—Syrup
1291
den västerländska sagan om Sju vise
mästare.
Syntomi’ (av gr, synte’mnein, avskära),
talk., kort, sammanträngt uttryckssätt.
Syntoni’ner, kem., acidalbuminater.
Syntoniskt komma = Didymiskt komma (se
d. o.).
Synto’nosfärger, temperafärger, som även
innehålla gummi. Se Temperamålning.
Synusia’ster (av gr. synusia’zein, vara
tillsammans) , pl., en sekt, som antog, att den
gudomliga och den mänskliga naturen
voro sammanblandade hos Kristus.
Synzo’isk (av gr. syn, med, och zo’on, djur),
zool., växter med anordningar för frönas
spridning genom djur.
Sype’rb — Superb (se d. o.).
Sy’philis, se Syfilis.
Syphilo’m = Gumma (se d. o.).
Syr-, se även Sur-.
Syr, nord. myt., ett av Fröjas binamn.
Syra, bot, se Rumex.
Syra, kem., en vätehaltig förening, som ger
salter, då den utbyter väte mot positiva
radikaler.
Syre, kem., Oxyge’nium, ett icke metalliskt
grundämne, som förekommer i luften
blandat med kvävgas och i vattnet förenat
med väte samt utgör en beståndsdel av de
flesta organiska och oorganiska kroppar.
Föreningar mellan syre o. a. kroppar
kallas vanligen oxider.
Syrealizarfnblåsvart, kem., ett surt
azofärg-ämne för ull.
Syrealizari’nblått., kem., ett surt
antrakinon-färgämne för ull.
Syrealizarfnbrunt, kem., surt azofärgämne
för ull.
Syrealizari’nfärger, dets. som
Antracen-kromfärger (se d. o.).
Syrealizarfnrött, Syrealizarinsvart och
Sy-realizarinviolett, kem., sura azofärgämnen
för ull.
Syreanhydri’d, kem., återstoden av en syra
sedan vatten avspjälkats; oxid, som med
vatten ger en syra.
Syredextrin 1. Syregummi, dextrin
framställt genom inverkan av syra på
stärkelse.
Syrefast järn, kiselrikt gjutjärn med 6—18
% kisel.
Syregult, kem., se Tartrazin.
Syre’n, bot., Syri’nga, ett till isim. Olea’ceæ
hörande busksläkte med vita 1. violetta,
välluktande blomklasar. Anses härstamma
från Orienten. Se Syringa.
Sy’rer, inv. i Syrien. — Sy’riska kristna,
kristna, som hava syriskt kyrkospråk
(jakobiter, maroniter och Tomas-kristna);
även namn på nestorianerna. — S. språket
tillhör den semitiska språkstammen.
Syrerosami’n, se Violamin.
Syresalter, Syresyror, kem., salter och syror,
som innehålla syre.
Syrfällning, skogsh., avverkning under som-
maren, varefter träden få ligga med
bibehållna kronor.
Syrgas, kem., dets. som Syre (se d. o.).
Syri’asis = Elefantiasis (se d. o.).
Syri’gmus, gr., med., susning i öronen.
Syri’nga, bot., odlat busksläkte, tillhörande
fam. Olea’ceæ. — S. chine’nsis 1. S.
pe’r-sica, persisk syren. — S. josikæ’a, ungersk
syren, nästan luktlös. — S. vulga’ris,
syren.
Syringoadeno’m, Syringobulbi’,
Syringo-myeli’, Syringoto’m, Syringotomi’, se
under följ. ord.
Sy’rinx, gr., tonk., rörpipa, herdeflöjt,
Pan-flöjt, urgammalt blåsinstrument,
bestående av flera olika långa rör, fästa bredvid
varandra; gr. myt., en najad, som flydde
för Pan och blev förvandlad till ett
vassrör, av vilket skogsguden förfärdigade
herdeflöjten; med., fistel. — Syri’nga,
lat., syren (se d. o.). — Syringo-, i
sammansättningar liktydigt med blåsa 1.
biås-formad. — Syringoadeno’m, med.,
körtelsvulster med större blåslika rum. —
Syringobulbi’ 1. Syringomyeli’, medfödd
missbildning hos ryggmärgen, som bakom
centralkanalen har ett hålrum av växlande
läge. — Syringotomi’ (av gr. tome’, snitt),
kir., operation av en analfistel. —
Sy-ringoto’m, ett vid dylika operationer
fordom brukligt instrument.
Sy’riska kristna. Syriska språket, se under
Syrer.
Syrjä’ner 1. Komi, se Permiska folk.
Syrkupp, Syrkuppa, se Surcoup.
Syrlighet, kem., den syrefattigare av ett
grundämnes syresyror.
Syrma, lång, släpande dräkt, som för att ge
gestalten värdighet bars av personer i det
grekiska dramat.
Sy’rmium, zooL, nattugglor.
Syrnumerä’r — Sumumerär (se d. o.).
Sy’rphidæ, zool., blomflugor, en familj
tvåvingar.
Syrprene’ra, Syrprena’nt, Syrpri’s, se
Sur-prenera.
Syrrha’ptes, zool., stäpphöns.
Syrt {gr. sy’rtis, av sy’rein, sopa, spola),
sandbank, grund.
Syrtos, ny gr. (1. si’rtos), dansk., dans i
avmätta steg med en fördansare.
Syrtu’t = Surtont och Bonjour (se d. o.).
Sy’rup, lat. Sy’rupus, se Sirap. — Syrupus
ace’ti, farm., ättiksirap. — S. a’cidi,
ci’trici, citronsirap. — S. a. sulphu’riei,
sockersirap med svavelsyra. — S. allii,
vitlökssirap. — S. althæ’æ, altésirap.
Brukas vid bröstsjukdomar. — S.
amygda-11’nus, mandelsirap. — S. aura’ntii,
pome-ranssirap. —• S. ceraso’rum,
körsbärs-sirap. — S. commu’ms, vanlig sirap. —
S. diaco’dii, vallmosirap. — S. iode’te
fer-ro’si, jämjodursirap. Användes mot
skrof-ler, blodbrist, syfilis m. fl. sjukdomar. —
S. junfperi, enbärssirap. — S. mo’ri 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
