- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1293

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Säckväv ... - T

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Säckväv—Tabacos

1293

blåses av spelaren 1. inpumpas medelst
bälgar. Utblåsning sker vid tryck med
handen genom 2 à 4 pipor av vilka en
vanligen har sex tonhål. Instrumentet, som
var känt redan av babylonier och judar,
förekommer numera mest i Skottland.

Säckväv, textil., tvåskaftad vävnad,
vanligen av jute, för säckar och annat
emballage.

Sädesärlan, zooL, se Motacilla.

Säfferot, bot., se Athamanta.

Sälbrunn, jaktt,, se under Nosbliser.

Sälg, bot., se Salix,

Sällträ, sportt.j dets. som bollträ.

Sälshus, dets. som själahus.

Sälting, bot., se Triglochin.

Säming, fornnordiskt mansnamn, den
fred-stiftande.

Sämpsä 1. Sampsa, fi. myt., eg. "skogssäv’’,
en fruktbarhetsgudomlighet. Bär även
binamnen Pellervo ("lill") 1. Pellervoinen.

Sämund, fornnordiskt mansnamn (av sær,
sjö, och mund, makt, välde).

Sämunds Edda, se Edda.

Sänkningsabsce’ss, med., varbildning, som
under fortsatt varutveckling sänker sig
till nedanför liggande organ 1. delar.

Sänt, skeppsb., furuplankor, som användas
vid pågående fartygsbygge för att hålla
spanten väl inriktade.

Särimner, se Serimner.

Särkland, nord. sag., sarasenernas land, de
asiatiska Medelhavsländerna.

Särv, bot., svenskt namn på arter av
släktena Ceratophyllum och Najas m. fl. små
fanerogama vattenväxter.

Säsong {1. -så’ng), se Saison. —
Säsongarbete, Säsongindustri, av årstid, väder och
vind 1. vattentillgång e. d. beroende yrke.
— Säsongbiljett, biljett för viss del av
året. — Säsongdimorffsm, bot.,
uppdelning av en art i en enklare vårform och en
rikare höstform.

Sättmaskin, boktr., maskin för
framställning av textsats för bok- och
tidningstryckerier.

Sättrega’1, boktr., se Regal.

Säv, bot., se Scirpus.

Sävenbom, se Ramuli sabinæ.

Sävstarr, bot., se Cobresia och Elyna.

Sävsångaren, zool., se Acrocephahis.

s. ö., förk. för sydöst.

Söckmimer, nord. myt., binamn till Surt.

Södre, nord. myt., en av de dvärgar, som
uppbära himlavalvet.

Sökkvabekkr = Sökvabäck (se följ. ord).

Sökvabäck, nord. myt.. Sagas boning.

Sölgrop, jaktt., grund vattengrop, där
hjortar och vildsvin bada om sommaren.

Sölve, se Solve.

Sölve, fornnordiskt mansnamn (av sol, sol,
och ve, helgedom).

Sölvsbergi’t, petrogr,, se Lindöit.

Sömnsjuka, med., se Encephalit. .

Söna, bergsv., icke utföra de
försvarsarbeten, som erfordras för att skydda
inmutningsrätten till en gruva.

Sörensen, Herr., skämtnamn på danska
fclkec.

Sörpa, fodermedel av fuktade agnar, hösmål,
hackelse o. d.

Sörpning, Sväll 1. Iskravning, meteor.,
frysningsföreteelse i rinnande vatten, varvid
vattenmassan i en fors plötsligt
genomsättes med iskristaller så att flödet
förhindras.

Sörv (av eng. serve [I. sörv], eg. service,
tjänst), sportt., sättet att ge upp bollen i
tennis; tur att ge upp bollen. — Sörva, ge
upp bollen.

Sötblamster, Sötkullor, Söttuppar, bot.,
svenskt namn på kamomillblommor,

Sötebrödsdagar, eg. det osyrade brödets
högtid (judarnas påsk); av missförstånd
överfört till betydelsen ljuv, behaglig tid.

Sötgräs, bot., se Cinna.

Sötpota’tis, se Batater.

Söt vattensbildningar, geoL, berg- och
jordarter, som avlagrats i sött vatten.

Sötväppling, Honungsklöver, Melo’t, bot.,
svenska namn på MeliWtus officina’lis.

T.

T såsom romerskt taltecken = 160, T =
160,000.

T såsom mynttecken betecknar för
Frankrike Nantes.
T. förk. för lat. teWtius, tredje;
testamen-tu’ra, se Testamente; theolo’gia, se
Teologi; titulus (se d. o.); to’mus, hand, del
av ett tryckt arbete; tribunus, se Tribun;
tenor (se d. o.); tutti (se d. o.),
t., förk. för tara (se d. o.).
Ta, kem., atomtecken för tantal (se d. o.),
t. a., förk. för lat. testa’ntibus actis, enligt

handlingarnas intyg; i floror tämligen
allmän.

Taag {1. tag), ostindisk benämning på
sun-hampa.

Taal {1. tal), boerspråket.

tab., förk. för tabell (se d. o.); tabula (se
d. o.).

Taba’cco, ital. Taba’co, sp. och port., tobak
(se d. o.).

Taba’cinum, bot., tobaksfärgad.

Tabaco’s, med., tobakskonios (se Konios) i
lungorna på tobaksarbetare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free