- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1299

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Talong ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Talong—Tampicohampa

1299

egendomlig, "helig" betydelse. En
kvarleva är rädslan för talet 13.

Talo’ng (fr. talon), spelty benämning på de
efter givningen överblivna korten,
köpkort; handelst.y den del av ett kupongark,
. som berättigar till erhållande av ett nytt
dylikt, då det förstnämnda tagit slut.

Ta’ipa, lat., zool., mullvadsläktet,
tillhörande däggdjursordn. insektätare. — T.
euro-pæ’a, mullvad. — Talpa’ria, med.y ett slags
svulst på huvudet.

Talpatsch, se Tolpatsch.

Ta’lpidæ, zool., mullvadar, däggdjursfamilj
av ordn. insektätare. Svenskt trädsläkte
Talpa (se d. o.).

Talriksrött, dets. som Safflor (se d. o.).

Ta’lsperren, ty., dalspärrar; särskilt i
Tyskland vanliga, höga dammbyggnader, som
uppförts i dalgångar för bevattnings-,
vattenlednings- 1. kraftändamål.

Talsymboli’k, se Talmystik.

Talsyste’m, mat., regelbundet sätt att
uttrycka tal genom sammansättning av
några få taltecken 1. siffror (t. ex.
decimal- 1. tiotalsystemet, vars enkla tecken
äro O samt 1—9).

Talteknik, metodisk utbildning av talrösten.

Talteori’, mat., högre aritmetik, den
del av matematiken, som undersöker
egenskaperna hos de hela talen 1. hos vissa
allmännare talaggregat.

Talu’pper, tibetanska fårskinn, tulubber.

Ta’lus, lat., tärning; anat., häl, fotknöl. —
Talusbildningar, geol., anhopningar av
de-tritusmaterial t. ex. i form av en
halvkägla (taluskägla) 1. ett bälte nedanför
en bergvägg. — Taluskägla, se
TaÅushild-ningar.

Ta’lus = Astragalos (se d. o.).

Tama, se Sama.

Tamana’ker, ett karibiskt folkslag.

Tama’nduan, zool., se Myrslokar.

Tamar, judiskt kvinnonamn.

Tamarica’ceæ, hot., växtfamilj, tillhörande
ordn. CistifWrse. Mest stäpp- och
strandväxter, allmännast i Asien. Se Myricaria
och Tamarix.

Tamari’nd, farm., Pulpa tamarindo’rum,
cru’da, fruktköttet av det tropiska trädet
Tamari’ndus i’ndica, tillhörande fam.
Cæsalpi’nieæ. Brukas såsom tillsats till
laxérmos.

Tamarfsci, bot., växande på Tamarix
(My-rica’ria). — Tamarisci’num, bot., lik
Tamarix (Myrica’ria).

Tamari’sk, se Tamarix.

Ta’marix, bot., växtsläkte av fam.
Tamarica’ceæ, tamarisker. Barken hos flera arter
är rik på garvsyra och användes till
läkemedel och garvning. — T. manni’fera,
an-gripes av en sköldlus och avsöndrar då ett
slags manna.

Tamaru’n, zool., dets. som Ano’a. Se Bos.

Tama’sjek 1. Tema’siek, ett hamitiskt språk,
som talas i en del av Sahara.

Tambak, dets. som Tomback (se d. o.).

Tambour, fr. (L tangbo’r), trumma;
trumslagare; stick- 1. sybåge. Jfr Tambur. —
T. de basque (Z. - dö bask), eg. baskisk
trumma; = Tamburin (se d. o.). —
Tam-bourmajor {1. -masjå’r), tamburmajor,
regementstrumslagare (se d. o.).

Tambu’la = Tabala (se d. o.).

Tambu’r (av fr. tambour, se d. o.), byggn.,
underbyggnad till en kupol; förrum
mellan förstugan och boningsrummen;
krig sk., ett slags utanverk; sy- 1.
stickbåge. — Tamburgarn, Tambur silke, till
tambursöm brukat garn 1. silke. —
Tamburmajor, se Tambourmajor. —
Tambursöm, i stickbåge med hjälp av ett slags
virknål, tamburnål, utförd kedjesöm. —
Tambure’llo, spel., ett lawn tennis (se
d. o.) liknande sällskapsspel, varvid
tamburiner användas i st. f. räckets. —
Tam-bure’ra, utföra tambursöm; användes bl. a.
vid förfärdigandet av peruker. —
Tambu-re’rade spetsar, spetsar med maskingjord
botten och dels för hand, dels på maskin
förfärdigat mönster. — Tamburi’n (ital.
tamburino, fr. tambour de basque), tonk.,
ett slaginstrument, som består av en rund
trä- 1. metallram, överspänd med ett
trumskinn och försedd med bjällror 1.
klingande metallskivor; dansk., en gammal fransk
dans.

Tamfas, zool., ett släkte jordekorrar. —
T. asia’ticus, burunduk. — T. stria’tus,
chipmunk 1. hacki.

Tami’l, Tami’r 1. Tamu’l, sv. pl. Tami’ler 1.
Tamu’ler, ett dravidiskt folk i Dekan och
på Ceylon. — Tami’liskan, det av
tami-lerna talade språket.

Ta’mis, dets. som Etamine (se d. o.).

Ta’miska dialekten, en lettisk dialekt.

Tammany Hall, Tammanyringen, se följ. ord.

Tammany-society, eng. {1. -i-såssä’jiti),
Tammany sällskapet, Tammanyringen i
New York. urspr. en välgörenhetsorden
(med samlingslokaler i Tammany Hall),
vilken senare utvecklade sig till en
konservativ politisk förening, det demokratiska
partiets valorganisation för staden New
York, ryktbar för det inflytande den
förvärvat över stads styrel sen och de
kommunala ämbetena samt för det hänsynslösa
sätt, på vilket dess ledare utnyttja sin
maktställning till egen fördel.

Ta’mmuz, myt., sumerisk och babylonisk
vegetationsgudomlighet.

Tammuz (/. -u’s), namn på det judiska årets
tionde månad (urspr. dess fjärde).

Tamp, holl., sjöv., sista ändan av ett tåg, en
wire 1. kätting.

Tamperdagar, fornsv. = Temperdagar (se
d. o.).

Ta’mpere, finska namnet på Tammerfors.

Ta’mpicohampa, dets. som Agavefibrer (se
d. o.). — Tampicorot, en kvalitet
jalapa-rot (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free