- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1300

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tampinziran ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1300

Tampinziran—Tanhuser

Tampinzira’n 1. Rött havannaträ, västindiskt
träslag för snickeriarbeten, av okänt
botaniskt ursprung.

Tampon, fr. (L tangpà’ng; försv. -po’n), 1.
Tampo’n)s:, tapp, plugg, propp; med,plugg,
tapp av linneskav, gas ty g 1. bomull, som
införes i en hålighet för att stilla
blödningar. — Tampona’d, införande av
tam-poner i sårhàlor o. d. — Tampone’ra,
införa tampon.

Tamraparni, inhemska namnet på Ceylon.

Tamtam = Gonggong (se Gong),

Tamu’I = Tamil (se d. o.).

Tamworthsvinet (1. tä’moöth-), en gulröd
engelsk svinras, förr ganska vanlig i
Sverige.

Tan, japanskt ytmàtt = 9,9 ar; kinesisk
vikt = 60,4 kg.

Tana, jaktt.,^ redskap för utspännande av
rovdjurs skinn; gammalt fångstredskap
för räv.

Tanabata, japansk fest till ära för två
stjärnor, en manlig, en kvinnlig (Aquila och
Vega), på var sin sida om "Himmelens
flod" (Vintergatan), som omöjliggör de
båda älskandes sammanträffande.

Tanace’tum, bot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ. Meterhöga örter med stark
kryddlukt. — T. balsami’ta (syn. Balsamita),
luktsalvia, sedan gammalt odlad (från s.
Europa). — T. vulga’re, renfana. Allmän
vid renar och vägkanter. Blomkorgarna,
Flo’res tanace’ti, officinella. Innehålla
maskdödande ämne. — T. vulga’re var.
crispum, avart med krusiga blad, odlad
som prydnadsväxt i parker o. d.

Tanacetifo’lia (av lat. fo’lium, blad), hot.,
med blad som Tanace’tum.

Tana’grafigurer, efterbildningar av de
konstnärliga terrakottabilder, som
uppgrävts ur ruinerna av den forngrekiska
staden Ta’nagra (lat. Tana’gra).

Tanai’ter, se Tannaiter.

Ta’natos, se Thanatos.

Tandcement, cement till tandfyllning.

Ta.nddieteti’k, vetenskapen om den för
tändemas skydd lämpliga näringen.

Ta’ndem, lat, äntligen, omsider; sportt., en
och en, den ene framför den andre; ett
slags anspann med två hästar, där den
ene går före den andre; en lätt, tvåhjulig
vagn, som brukas till dylikt anspann;
velociped för två 1. flera personer, som
sitta efter varandra. — Tandemmaskin,
ångmaskin med två cylindrar, i vilken
hög- och lågtryckscylindrama äro
placerade efter varandra så att de ha
gemensam kolvstång. — Tandemmotor, elektrisk
drivmotor av två aggregat, sinsemellan
förenade medelst kaskadkoppling. —
Tandem eIaaua’nto, äntligen en gång. — T.
bo’na ca’usa triu’mphat, äntligen segrar
den goda saken.

Tandextraktio’n, utdragning av tänder.

Tandgniost och Tandgrisner, nord. myt.,
Tors Ibockar.

Tandjur, lamaitemas bibel.

Tandka’ries, tandröta.

Tandknavel, bot., se Scleranthus.

Tandprote’s, mekanisk ersättning för
förlorad tand. Jfr Prothesis.

Tandpärlor, folklig benämning på pionfrö.

Tandrot, bot., se Dentaria.

Tandte’kniker, en tandläkares tekniska
biträde (äger i Sverige ej rätt att utföra
direkt arbete på patient).

Tandturko’s, se Odontolit.

Taneha’kibark, dets. som Takehahark (se
d, o.).

Tane’kabark, dets. som Takehabark (se d. o.).

Tanfana, gudinna hos de germanska
mar-serna.

Tang., förk. för tangent.

Tan födans, no., ett slags norsk folkdans. Jfr
Slaat.

Tange^nt, Tangentbusso’1, Tangentplan, se
under följ. ord.

Tange’ra (lat. ta’ngere), vidröra, beröra,
gränsa till; mat., vara tangent till (se
följ.). — Tange’rande bågar, meteor.,
färgade bågar på himmeln, tillhörande
h a 1 o f e n o m e n e n (se d. o.). —
Tange’nt {lat. ta’ngens)^ mat., rät linje,
som råkar en kroklinje i en punkt,
tange-ringspunkten, utan att skära densamma
i denna punkt; en av de trigonometriska
funktionerna; tonk., benämning på de å
pianon, orglar o. d. instrument befintliga
träribbor, vilka pressas ned vid
spelning-en; benämning på liknande delar av en
skriv- 1. sättmaskin. — Tangentbusso’l (av
fr. boussole, kompass), fys., ett slags
gal-vanometer (se d. o.). — Tangent- 1.
Kla-viatu’rmaskin, skrivmaskin med tangenter.
—• Tangentplan, ett plan, som i en punkt
råkar en buktig yta utan att skära denna.

— Tangfbel, vidrörlig, som kan beröras.

— Tangitabilite’t, vidrörlighet.

Tanghfnia veneni’fera, bot., ett
mjölksaftförande träd, tillhörande fam.
Apocyna’-ceæ. — Tanghinfn, farm., giftig glykosid
i fröet av Tanghinia venenifera. Verkar
likt digitalis.

Tangkawang, se Borneotalg.

Tango, dansk., pardans i % takt till
rytmiskt markant, melodiös musik. Tangon
inkom till Europa från Argentina omkr.
1911.

Tango no sekku, jap., "gossefesten", den av
alla japanska gossar gemensamt såsom
födelsedag firade 5 maj. Alla flickors
födelsedag firas 3 mars.

Tangu’ter, en i gränstrakterna mellan Kina
och Tibet boende folkstam. —
Kham-tanguter, bo kring Jang-tse-kiangs övre
lopp. — Khara-tanguter, bo i Hwang-hos
övre dal. — Orongy’ner, benämnas vissa
tangutiska rövarstammar.

Tanhuser, dets. som Tannhäuser (se d. o.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free