- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1303

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Taraxippos ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Taraxippos—Tartarin

1303

po’sitæ. Eoten och de friska bladen
offici-nella. De unga bladen ätas som sallad. Ar-

^ ten är en kollektivart som numera
uppdelats i omkr. hundratalet mer 1. mindre
lokala underarter.

Taraxi’ppos (av gr. tara’ssein, skrämma, och
hi’ppos, häst), gr. myt.y demon, som
plägade roa sig med att skrämma hästarna
vid kappkömingen i Olympia.

Tarazeed, astr., stjärna i stjärnbilden
Örnen.

Tarba’tum, latinisering av Dorpat.

Tarbu’sch, dets. som Fes (se d. o.).

Tardando 1. Tarda’to, ital.y tonk.y dröjande.

Tarde’ra (lat. tarda’re, fr. tarder)^ dröja,
uppskjuta. — Tardiv, fr. (1. -ifF), sen,
senfärdig, långsam; senmogen; senfödd.

Ta’rdo, ital, tonk., långsamt.

Tare’ra, Tare’ring, se Tara.

Tarenti’ni ludi, lat.y benämning på en
forn-romersk fest med offer, lekar och spel, som
firades å en plats på Marsfältet, benämnd
Tarentum.

Targu’m, pl. Targumi’m 1. Targu’mer,
ara-meiska, benämning på arameiska
översättningar av Gamla Testamentet. —
Tar-gu’miska, det i targum använda språket,

Ta’ri, i Ostindien av palmträdets saft
tillverkat brännvin.

Ta’ri 1. Te’ri, hot., skidor av den ostindiska
örtväxten Cæsalpi’na digy’na. Innehålla
ett ypperligt garvmedel.

Tariff (fr. tarif, sp. tarifa, av arab. ta’rif,
underrättelse, kungörelse), förteckning
på avgälder; varu- och prislista; tulltaxa.
— Tarifftrakta’t, handelsfördrag med
detaljerade tullsatser för olika varuslag.

Tariff reform, eng. (1. tä’rif rifå’m),
slagord i den engelska partistriden om
tullarna, använt sedan 1903 av anhängarna av
J. Chamherlains planer på
preferensbehandling av varor i utbytet mellan
Storbritannien och dess kolonier.

Tari’ri, hot., namn på en art Picra’mnia i
Guatemala, vars fruktfett innehåller
Tari-rinsyra. — Tarirfnsyra, kem., organisk
syra, isomer med linoljesyra, ur
fruktfettet hos tariri.

Tarkaschi’, hindust., eg. tråddrageri, en i
Indien, Bosnien och flerstädes vanlig
teknik för intarsia- 1. marketeriarbeten.

Tarlata’n (av okänd härledning), ett slags
gles och lätt bomullsgas.

Tarmbeck, se Meconium.

Tarmguld, tråd av en på ena sidan förgylld,
smal tarmhinneremsa, spunnen kring en
silke- 1. linnetråd.

Tarmsten, Enterolft 1. Koproli’t, med.,
kon-krement i tarmen hos människa, vanligen
huvudsakligen bestående av fosfater och
såpor. Uppträder även hos hästar och
nötkreatur.

Tarniers tång (1. -nie’s -), ett slags
förlossningsinstrument.

Ta’ro 1. Di’nde, hot., rotknölarna av Colo-

casia escule’nta, tillhörande fam. Aroideæ,
m. fl. andra ostindiska växter. Brukas
som födoämne.

Taroccabark, en garvarbark. Se Cayota.

Taro’ck (ital. tarocco, fr. tarot), spelt., ett
uråldrigt kortspel, som spelas av tre
personer med ett särskilt slags kort.

Tarpa’nen, zooL, se Equus.

Tarpauling, textil., skotsk juteväv, till
presenningar, säckar o. d.

Tarpe’ja, romerskt kvinnonamn. Buret av en
fomromersk kvinna, om vilken det
berättas, att hon, efter att hava förrått den
kapitolinska borgen åt sabinema, av dessa
krossades under sköldarna.

Tarpe’jiska klippan, i det gamla Rom en del
av den kapitolinska bergshöjden, från
vilken vissa statsförbrytare störtades ned.

Tarqui^niema, fomromersk konungaätt.

Tarrago’na, spanskt portvin från trakten av
Tarragona.

Tarre’ra, dets. som tarera. Se Tara.

Tarro = T ar o (se d. o.).

Tars (gr. tarso’s, lat. taWsiis), anat., vrist.
—■ Tarsa’lis, som hör till vristen. —
Tar-sektomi’, med., bortopererande av vristens
ben, helt 1. delvis. — Tarsi’tis,
inflammation i vristen. — Tarsoklasi’, behandling
av klumpfot på ortopedisk väg.

Ta’rsia 1. Ta’rsiatu’ra, se Intarsia.

Ta’rsis, judiskt namn, nämnes i folktavlan i
1 Mos. 10: 4 bland Javans söner. —
Tarsis-skepp, biblisk benämning på handelsskepp,
som seglade på Medelhavet till Tartessos
(nuv. Guadalquivir).

Tarsi’tis, Tarsoklasi’, se Tars.

Tarsomalaci’, Tarsoraphi’, Tarsotomi’, se
Tarsus.

Ta’rsus, lat., anat., vrist (se Tars) ; brosket
i övre ögonlocket. — Tarsomalaci’, med.,

, uppmjukning av ögonlockets broskskiva.
— Tarsoraphi’, operation av broskskivan
i ögonlocket för att minska dettas
nedfallande. — Tarsotomi’, insnitt i ögonlockets
bro sk för att motverka skrumpning.

Tart (1. tar), ett bourgognevin.

Tartaglia, ital. (1. -ta’lja), eg. den
stammande; stående mask (stammande, fet betjänt
med stora blå glasögon) i det italienska
folklustspelet (commedia deWarte).

Tarta’n (eng. tartan, fr. tiretaine), ett slags
mångfärgat, rutigt, skotskt ylletyg;
skotsk plaid (se d. o.).

Tarta’n (ital. och sp. tartana), sjöv., ett
slags latinsegeltacklat fartyg, som brukas
på Medelhavet.

Tartara, se Tartaros.

Tarta’rea, hot., vinstenlik.

Tarta’ren, se Tartaros.

Tarta’rer, riktigare Tatarer (se d. o.).

Tarta’ricus, lat., kem., som hör till vinsyra.
Se Tartarus.

Tartarin (1. -ä’ng), den drastiskt skildrade
huvudpersonen i A. Daudets provensalska
roman "Tartarin från Tarascon" m. fl.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free