- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1307

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tecoma-te ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tecoma-te—^Teknologi

1307

— T. leuco’xylon, lämnar s. k. grönt
eben-holts.

Te’coma-te, se Crescentia.

Tecto’na, se T ekträdet,

Tecto’rum, hot., tak-.

Teda, en nordlig, rasren gren av Tihbu (se
d. o.). — Tedaga, det språk som talas av
tibbufolket.

Tedesca, ital. (L -ska), ’’tysk", namn på
dansen allemande.

Te De’um, lat., den s. k. ambrosianska
lovsången, tillskriven biskop Ambrosius i
Milano (d. 397) och uppkallad efter
begynnelseorden: Te Deum lauda’mus (vi lova
dig, o Gud); tedeum, högtidlig
tacksägelsegudstjänst.

Teesda’lea nudica’ulis, bot., syn. Iberis
nudi-caulis (se d. o.).

Teeswater-rasen (1. tisoå’tör-) =
Korthorns-boskap (se d. o.).

Teetotal, eng. {L ti’tåtöll; av tee [1. ti’;
engelskt uttal av t, efter en stammande
irländsk nykterhetspredikants uttal av
ordet total, d. v. s. t-total} och total, hel,
fullkomlig, uteslutande), som hyllar
absolut nykterhet. Jfr Teatotal. —
Teetota-lism {1. titå’töllism), absolut
återhållsamhet i fråga om rusdrycker. — Teetotaller
(Z. titå’töllör), medlem av en absolut
nykterhetsförening.

Teff 1. Tafi, afrikanskt, företrädesvis
abbes-sinskt sädesslag av Eragro’stis abyssi’nica
(fam. Grami’neæ).

Tefillin, hebr., böner; fylakterier (se d. o.).

Tefnet 1. Tefnut, fornegyptisk gudinna,
sannolikt daggens gudomlighet.

Tefrrt, se Teralit.

Tefroft, miner., ett till olivingruppen
hörande mineral.

Tegel, geol., kalkhaltig, tertiär lera i
Wienbäckenet.

Tegelmalm, miner., blandning av cuprit och
järnockra; användes som kopparmalm.

Tegelmjöl, pulveriserat tegel, användes till
vissa slags cement.

Tegelte’, grövre te, sammanpressat till kakor
av tegelform.

Te’gmen ty’mpani, anat., den tunna
benbetäckningen på trumhålan, på klippbenets
övre yta.

Tegmine, astr., stjärna i stjärnbilden
Kräftan.

Tegnérfder, imitatörer av Esaias Tegnér.

Tegume’nt {lat. tegume’ntum, av te’gere,
täcka), betäckning.

Tehrpat, lettiska namnet på Dorpat.

Tehue’lke, patagonisk folkstam.

Teichmanns kristaller, kristaller av hemin,
som uppstå om intorkat blod tillsatt med
isättika upphettas. Ett tillförlitligt
blodprov.

Teichopsi’, med., flimmerfläckar med
sick-sackformade gränser i synfältet.

Teifun = Tyfon, meteor, (se d. o.).

Tei’n = Kaffein (se d. o.).

Teinosko’p (av gr. te’inein, utsträcka, och
skope’in, se), fys., en kikare, genom vilken
föremålen synas utsträckta till sina
dimensioner.

Teint, fr. (1. täng; av lat. ti’ngere, färga),
färg; ansiktsfärg, hy. — Teinte (Z. tängt),
färgton, färgskiftning, anstrykning. —
Teinture (Z. tängty’r), färg, färgvätska;
ytlig kunskap.

Teiresias (lat. Tire’sias), gr. sag., en blind
siare från Thebe.

Te’isk, bördig från Teos (om skalden
Ana-kreon).

Te’ism (av gr. theo’s, gud), tron på en
personlig gud såsom världens skapare och
upprätthållare. ) ( Ateism och D e i s m.
—• Tei’st, anhängare av teismen. —•
Tei’s-tisk, som har avseende på teismen.

Teja, östgotiskt konunganamn.

Tejat Post, astr., stjärna i stjärnbilden
Tvillingarna.

Tejstefiskar, se Centronotus.

Te’jus, zooL, ett släkte sydamerikanska ödlor.
—• T. tegui’xin, jagas ivrigt för sitt
välsmakande kött.

Te’ka, The’ca 1. Hydrothe’ca, zooL, klocklik
utvidgning på det rör, som omger polyper
av klassen Hydrozo’a.

Tekje, turk. (av arab. takija, viloplats),
kloster.

Tekke, en turkmenisk stam.

Te’kla, kvinnonamn (antagligen av gr. theo’s,
gud, och kW os, ära). Buret av ett kristet
helgon. Motsvarar mansnamnet Teo’kles.

Te’kmessa, gr. sag., gemål till A jas,
Tela-mons son.

Teknfk (av gr. te’chne, konst, hantverk,
skicklighet), konstlära, inbegreppet av
de regler, efter vilka en konst 1. ett
hantverk utövas; konstfärdighet. Jfr
Teknologi. — Te’kniker, person, som
utövar en konst 1. ett yrke (särskilt
inom ingenjörsvetenskapen, industrien 1.
slöjden). — Te’knisk {gr. techniko’s),
som har avseende på tekniken;
konst-1. yrkesmässig. — T. fabrik,
kemiskteknisk fabrik. — T. högskola 1.
Poly-te’knisk skola, läroverk, där lärjungarna
vetenskapligt utbildas för tekniska yrken.
— T. skola, läroverk, där man på ett
enkelt och praktiskt sätt bibringar
lärjungarna de kunskaper, som erfordras för ett
insiktsfullt utövande av industriella
yrken. — T. term {lat. te’rminus te’chnicus),
konstord, konstuttryck, fackuttryck,
uttryck, som är egendomligt för en
vetenskap, en konst 1. ett yrke.

Tekmkolo’rmetod, en
tvåfärgsreproduk-tionsmetod.

Teknoli’t (av gr. te’chne, konst, och Wthos,
sten), en konstgjord stenmassa.

Teknolo’g, se under följ. ord.

Teknologi’ (av gr. te’chne, konst, och Wgos,
lära), eg. konst- 1. slöjd vetenskap;
vetenskaplig framställning av konstruk-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free