Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Telur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1810
Telur—Temperera
TeluV, fys., apparat, medelst vilken tiden
för telefonsamtal beräknas.
Te’ma, pL Te’mata (lat. o. gr, the’ma, av
gr. tithe’naiy sätta, uppställa), eg. det
uppställda, fastslagna; grundtanken i ett tal;
ämnet för en avhandling; skriftlig
översättning (vid läroverk); språkv.,
uppräknandet av vissa verbformer (i svenskan
infinitiVy imperfektiim. indikativ och
siipi-num); tonk., grundtanken i ett tonstycke.
—• Tema’tisk, som motsvarar temat, som
håller sig strängt till detta. — Tematiskt
arbete, tonk., de tonbildningar som
systematiskt utvecklas av ett tonstyckes tema.
—• Tematfk, tonk., temauppföring,
temagestaltning.
Tema’sjek, Tema’sight, se Tamasjek.
Temblor, pL Temblores, sj). (L -blår-),
jordbävning.
Te’mbu, kafferstam i Tembuland.
Te’menos, gr. hjältesag., en heraklid,
omnämnd i den doriska vandringssagan. —
Temenfder, forntida kungaätt i Argos,
uppkallad efter stamfadern Temenos.
Te’menos, gr. (av te’mnein, avsöndra),
hägnad plats kring forngrekisk helgedom.
Temerite’t (lat. teme’ritas), obetänksamhet,
dumdristighet, förmätenhet, överdådighet.
—• Temerä’r (fr. téméraire, lat.
temera’-rius), obetänksam, dumdristig, förmäten,
överdådig.
Te’mis, se Themis.
Temadi’st (av gr. the’ma, tema, och ode’,
sång), tonk., en pianospelningsapparat.
Te’mpel (av lat. te’mplum, eg. ett heligt,
avskilt ställe), byggnad, invigd åt
gudstjänst; lusthus 1. prydnadsbyggnad i form
av en antik helgedom. — Tempelherrar,
Tempelbröder 1. Tempelriddare (lat.
Tern-pla’rii, fr. templiers), en 1118 under
korstågen stiftad andlig riddarorden, som
uppkallades efter sin boning i Jerusalem,
där Salomos tempel sades hava legat.
Upplöstes 1312 på föranstaltande av den
franske konungen Filip den sköne.
Tempelinvigningens högtid, judisk högtid till
minne av den efter Judas Mackabeus’
seger 165 f. Kr. företagna reningen och
återinvigningen av Jerusalems tempel.
Firas i början av december.
Tempelska kometerna, astr., tre av E. W. L.
Tempel upptäckta kometer, av vilka
Tempel I, som står i samband med
novemberstjärnfallen, har en omloppstid av 33,2 år.
Tempelsällskapet (ty. Te^mpelgesellschaft),
en i Württemberg 1854 grundad sekt.
Tempeltornet, se Temple, Le.
Tempe’ra (av lat. te’mpiis, tid), krigsk.,
anordna brandröret i en granat 1. bomb så,
att det brinner en viss tid, innan det
tänder laddningen; handelst., bestämma en
frist. — Tempe’ring, uppskov, frist.
Te’mpera, se Temperamåleri.
Te’mpera al se’cco, se under Temperamåleri.
Te’mperafärger, se Temperamåleri.
Temperame’nt, se under Temperera.
Te’mperamåleri 1. Målning a (alla) tempera,
ital., 1. en détrempe, fr. (1. ang detra’ngp,
av lat. o. ital. tempera’re, blända, dämpa);
målark., under medeltiden använt
mål-ningssätt, varvid man målade med
vattenfärg på en träskiva, bestruken med krita,
utrörd med limvatten. — Te’mpera al
se’cco, målning på torrt murbruk.
Tempérance, fr. (U tangpera’ngs),
Tem-perance, eiig. (1. te’mpöröns), måttlighet,
återhållsamhet, nykterhet. —
Temperance-society, eng. (1. -såsä’jiti),
nykterhetssällskap. — Tempera’ntia, lat., pL, med.,
kylande, stillande läkemedel. Jfr
Sedativa.
Temperatu’r, se under Temperera.
Temperdagar (lat. jeju’nia qua’ttuor
te’m-porum), kvartalsfastedagarna i katolska
kyrkan: onsdagen, fredagen och lördagen
före 2: a söndagen i fastan, före
trefaldig-hetssöndagen, efter andra korsmässan och
efter Luciadagen.
Tempere’ra (lat. tempera’re), mildra, dämpa,
giva en passande värmegrad, blanda i
rätta proportioner. — Tempere’rad, varken
för varm 1. kall, medelvarm. — T.
stämning, se Liksvävande temperatur (nedan).
—• Temperame’nt, psyk., grundlynne,
grundstämning, sinnesbeskaffenhet;
stundom lidelsefull karaktär, sinnlighet. Man
har antagit fyra huvudtemperament; det
koleriska (kraft, hänsynslöshet;
härsk-lystnad, brutalitet); det flegmatiska
(lugn, jämvikt; tröghet, likgiltighet);
det sangviniska (livlighet, lätthet att
finna sig och få nya intressen;
ombytlig-het, bristande ihärdighet); det
melankoliska (tvivelsjuka, känslosamhet;
hopplöshet, svårmod). — Temperamentsfel, ett
fel, för vilket en människa har benägenhet
på grund av sitt temperament. —
Tem-peratu’r (lat. temperatu’ra), fys.,
värmegrad; tonk., nödvändig avvikning i
tonernas renhet, på det intervallerna i varje
särskild tonart må stå i behörigt
förhållande. — Temperaturgradie’nt, fys.,
vektor i temperaturfält, som är riktad
vinkelrätt mot de isoterma ytorna och riktad
mot punkter med högre temperatur;
meteor., med horisontell temperatur gr
a-dient menas den riktning i vilken
lufttemperaturen i en trakt snabbare stiger 1.
faller i ett givet ögonblick. Med vertikal
temperaturgradient menas måttet på
lufttemperaturens avtagande uppåt på en viss
punkt. — Temperaturinversio’n, mat.,
omvänd lagring av luftskikt med olika
temperatur, så att den varmare luften ligger
över den kallare. —
Temperaturkoeffi-cie’nt, fys., för en fysisk storhet är
storhetens ökning för en temperaturökning
av 1°. — Temperaturstrålning,
värme-strålning. — Liksvävande temperatur,
tonk. Å instrument med fast intonation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
