- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1311

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tempering ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tempering—Tender

1311

(piano, orgel o. s. v.) användes numera en
skala, där varje halvtonsteg är lika med
av oktaven. Detta kallas liksvävande
temperatur 1. tempererad stämning.

Tempe’ring, se Tempera.

Tempe’sta, ital., storm, oväder; konstt,,
målning, som föreställer storm, oväder. —
Tempesto’so, tonk., stormande.

Tempéte, /r. (L tangpä’t), storm, oväder.

Te’mpi, se Tempo. — T. passa’ti, se under
Tempo,

Te’mplar, eng.f tempelherre, tempelriddare.

— Templarorden, en i Amerika 1883 efter
mönster av Good Templarorden stiftad
nykterhetsförening, som på samma gång
är ett livförsäkringsbolag.

Temple, Le, fr. (L lö ta’ngpl), Tempeltornet
i Paris, det förnämsta fästet i
tempelherrarnas ordensbyggnad därstädes, särskilt
under franska revolutionen brukat som
fängelse.

Templi’noIja, kem., 0’leum tempWnum, den
flyktiga olja, som destilleras ur de färska
barren av granen, Pi’nus a’hies.

Te’mplum in a’ntis, hyggn., se Ant.

Te’mpo, pl. Te’mpi, ital., tid; tonk. o. dansk.,
tidsmått, den grad av hastighet, varmed
ett tonstycke 1. en dans utföres (jfr
Adagio, Allegro, Allegretto, Andante, Largo,
Presto); takt; krig sk., handgrepp. —
I lika tempo, i lika takt. — Hålla
tempo, hålla takt. —• A tempo, ital.,
A temps, fr. (1. - tang). De te’mpore, lat.,
i rätt tid. Se vid. A tempo. — Al tempo,
Al rigo’re di tempo, ital., se AZ tempo,
Al rigore di tempo. — Senza tempo, se
Senza. — Tempo co’mmodo, i bekväm takt.

— T. di ba’llo, i danstakt. — T. di marcia
(Z. -ma’rtja), marschtakt. — T. di
menuett to, menuettakt. — T. di pri’ma 1. T.
pri’mo, första delens takt, första
tidsmåttet. — T. giusto {1. - dju’stå), i rätt takt,
i avmätt rörelse. — T. ruba’to = Ruhato
(se d. o.). — Te’mpi passa’ti, flydda tider.

Te’mpora, se Tempus. — T. muta’ntur etc.,
se under Tempus. — TemporaT (lat.
tem-pora’lis), språkv., som avser grammatiskt
tempus; tids-; anat., som hör till
tinningarna. — TemporaTier, pl, världsliga
fördelar, inkomster, som tillfalla
prästerskapet.

Tempora’1, sp. o. port. (av lat. te’mpus, i
betydelsen väderlek), storm, oväder.

TemporaTier, se under Tempora.

Temporali’sm, fil., åsikt, enl. vilken all
verklighet är i tiden.

TemporeTl (lat. tempora’lis, tillfällig, av
te’mpus, tid), timlig, världslig. —
Tempo-ris€’ra (fr. temporiser), förhala, draga ut
på tiden för att avvakta en gynnsam
tidpunkt; rätta sig efter tid och
omständigheter. — Temporisatio’n, dröjsmål,
uppskov. — Temporä’r (fr. temporaire),
inskränkt till en viss tid, tillfällig. —
Temporära stjärnor, astr., variabla stjärnor.

35. — Ekb o hrn, 100,000 främmande ord. II.

— Temporär magnet, fys., tillfällig
magnet.

Temps, fr. (1. tang), tid. — Temps, Le (1.
lö -), Tiden, en 1861 grundad Paristidning.

— A temps, i tid, i rättan tid. — Temps
gagné, tout gagné (1. - ganje’, to -), eg.
tid vunnen, allt vunnet; den, som vinner
tid, vinner allt. — Autre temps, autre
moeurs (1. åtr - mö^rs), andra tider, andra
seder.

Te’mpus, pl. Te’mpora, lat., tid; anat.,
tinning; språkv., tidsform, namn på de olika
former av verbet, genom vilka dettas
olika tider betecknas. De vanligaste
tidsformerna äro: pre’sens (ofullbordad
handling i närvarande tid), perfe’ktum
(fullbordad handling i närvarande tid),
imper-fe’ktum (ofullbordad handling i förfluten
tid), pluskvamperfe’ktum (fullbordad
handling i förfluten tid), futu’rum
(ofullbordad handling i tillkommande tid),
futu-rum exa’ktum (fullbordad handling i
tillkommande tid). — Tempus cla’usum, eg.
sluten, avstängd tid; i katolska kyrkan
fäste- och adventstiden, då det är
förbjudet att fira bröllop. — T. e’dax re’rum, se
under Edax. — T. o’mnia re’velat, tiden
avslöjar allt, det, som göms i snö, kommer
upp i tö. — Ad tempus, för en tid. — Ad
tempus vi’tæ, för livstiden. — De
te’m-pore, tidsenligt, passande. — Ex tempore,
genast; utan förberedelse. — Hoc tempore,
för närvarande. — 0’mni tempore, alltid.
—■ Pro tempore, för ögonblicket, nu. —
Tempora muta’ntur, nos et muta^mur in
iTlis, tiderna förändras, och vi förändras
med dem.

Temule’ntum, bot., orsakande yrsel. —
Te’-mulum, bot., dövande.

Temulfn, kem., giftig alkaloid som bildas i
dårrepe (Lo’lium te7nule’ntum) av en i
detta gräs växande svamp.

ten., förk. för ital. tenuto (se d. o.).

TenaceTIus, bot., späd.

Tenacite’t, se under Tenax.

Tena di Sienna, T. sigillata, se Bolus. ^

Tena’kel (lat. tena’culum, av tene’re, hålla),
boktr., mekanism, varmed sättaren under
sättningen fäster manuskriptet vid
kasten ; kirurg., ett instrument, som förr
brukades vid operationer; farm., en
filtre-ringsapparat.

TenaTj (av tenaille, tång), befästn.,
fästningsverk, där huvudvallen bildar
omväxlande in- och utskjutande linjer.

Tenasseri’mki’no, farm., kino från brittiska
Birma.

Te’nax, lat. (av tene’re, hålla), uthållig, seg,
envis; karg, snål. — Tenacite’t,
uthållighet, seghet, envishet; karghet, snålhet;
fys., hållfasthet.

Tende’ns, Tendentiö’s m. fl., se under
Tendera.

Te’nder, eng., sjöv., ett mindre örlogsfartyg,
som åtföljer ett 1. flera större sådana för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free