- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1312

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tendera ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1312

Tendera—Tentakel

att undersöka farvatten, överföra
befallningar 1. underrättelser m. m.; den
kolvagn, som följer närmast efter
lokomotivet.

Tende’ra {lat. te’ndere), sträva efter, syfta
till, hava till mål, hava benägenhet för,
gå ut på. — Tende’ns (fr. tendance),
strävande, riktning mot, syftning, böjelse. -—
Tendensdiktning, Tendensroman, diktning
1. roman, som framställer och avsiktligt
inskärper religiösa, moraliska, sociala 1.
andra läror. — Tendentiö’s, avsiktlig,
riktad mot ett visst mål, med utpräglad
syftning.

Tendini’t, Tendini’tis (av lat. te’ndo, sena),
med., seninflammation.

Te’ndo, nylat, anat., sena. — Tendoly’sis,
lösandet av sammanvuxna senor. —
Tendovagini’t, senskideinflammation. —
Tendovaginftis cre’pitans, vid rörelse
knarrande senskideinflammation.

Tendre, fr. (1. tangdr), ömtålig, späd, klen;
öm, rörande. — Tendresse (1. tangdrä’ss),
ömhet, vänskap, kärlek.

Te’nebræ, lat., pl., mörker: i katolska kyrkan
eftermiddagsmässa på onsdagen,
torsdagen och fredagen i påskveckan. —-
Tene-bræljusstake, vid dylik mässa brukad
ljusstake.

Tene’brio, lat. (av te’nebræ, mörker),
ljusskygg person; fiende till upplysning;
hycklare, bedragare.

Tene’brio mo’litor, zool., mjölbaggen, en
skalbagge, vars larv, den s. k. mjölmasken,
lever av mjöl och kli.

Tene’llus, Te’ner, bot., späd. — Tenere’scens,
bot., börjande bliva späd. — Tenuiflo’ra,
bot., med späda blommor. — Tenuifo’lium,
bot., med smala 1. tunna blad. — Te’nuis,
lat., bot., späd, fin, tunn. — Tenufssimum,
bot., mycket fin.

Te’neo lu’pum a’uribus, lat., jag håller en
varg i öronen (kan ej hålla, vågar ej
släppa), ordstäv ur Phormion (akt. III,
scen 2) av Terentius.

Tenerame’nte 1. Te’nero„ ital., tonk., vekt,
blitt.

Teneri’ffaspetsar, lös spets med
spindellik-nande mönster. — Teneriffasöm, ett slags
hålsöm å dylik spets.

Tene’smus, lat., 1. Tene’smer {gr. teinesmo’s,
av te’inein, spänna, krysta), med., hårt liv,
häftiga smärtor vid stolgången.

Tenkte’rer, ett forngermanskt folk.

Tenlika, ett slags tapetserarstift.

Tenn., officiell förk. för Nordamerikanska
staten Tennessee.

Tenn {lat. sta’nnum), kem., ett vitt, med
dragning åt gult, glänsande, metalliskt
grundämne, som i naturen oftast
förekommer i form av oxid, tennmalm. Brukas
företrädesvis till förtenning av järn och
koppar samt till spegelfoliering och ingår
som beståndsdel i flera viktiga legeringar.
— Tennamalga’m, se Amalgam. — Tenn-

aska, tennoxid, beredes genom upphettning
av tenn vid lufttillträde och erhålles då
som ett vitt pulver. Begagnas till glasyrer
och emaljer samt som poleringsmedel
m. m. — Tennfo’lium = Stanniol (se d. o.).

— Tennmalm = Kassiterit (se d. o.). —
Tennsalt = Stannat (se d. o.). —
Tennsten, dets. som tennmalm. — Tennsulfi’d
= Musivguld (se under Mosaik).

Tennantft, miner., ett mineral av arsenik,
koppar, järn och svavel. Jfr
Arsenik-falerts.

Te’nnis, eng., spelt, ett redan under
medeltiden idkat bollspel; numera = Lawn
tennis (se d. o.).

Tennkis, miner., se Stannin.

Tennmalm, Tennsalt, Tennsulfi’d, se under
Tenn.

Tenode’s (av gr. te’non, sena), kirurg.,
operativt fixerande av en sena till en led för
att giva denna en gynnsammare ställning.

Tenonftis, med., inflammation i Tenons
kapsel (se d. o.).

Tenons kapsel, anat., bindvävskapsel som
omsluter ögat. — T. rum, rummet mellan
ögongloben och Tenons kapsel.

Teno’ntagra, gr, (av te’non, sena, muskel),
med., sen- 1. muskelgikt.

Tenoplastik, kirurg., operation på en sena.

— Tenoraphi’, sensöm.

Te’nor, lat., oavbruten varaktighet.

Teno’r {ital. teno’re, av lat. tene’re, hålla),
tonk., den höga mansrösten (c—a^ 1.
högre); tenor sångare. — Andra tenor
{ital. tenore secu’ndo), i körsång den lägre
tenorstämman. —■ Första tenor {ital.
tenore pri’mo), i körsång den högre
tenorstämman. — Hjältetenor, tenor med
kraftiga mellantoner och
barytonklang.—Ly’-risk tenor, tenor med vek, smältande
klang. — Tenorbaryto’n, hög barytonröst.

— Teno’re bu’ffo, ital., den höga
mansrösten i komiska operor. — Tenorhorn, ett
slags saxhorn (se Sax). —• Tenorklav,
C-klaven (se Klav), anbragt på fjärde
linjen. — Tenorfst, tenorsångare.

Tenorrafi’ (av gr. te’non, sena, och rafe’,
söm), med., sensutur. Se Sutur.

Tenosynovi’tis, dets. som Tendovaginitis (se
d. o.).

Tenotomi’ (av gr. te’non, sena, och tome\
snitt), kirurg., sengenomskärning till
avhjälpande av falsk riktning hos vissa
kroppsdelar. — Tenoto’m, kniv för
tenotomi.

Tensio’n {lat. te’nsio, av te’ndere, spänna,
sträcka), fys., spänning, inneslutna
gasers strävan att utvidga sig. — Te’nsor,
spännare.

Tenson {1. -å’n), se Tenzone.

Te’nsor, se Tension.

Tenta’kel {lat. tenta’culum, av tenta’re,
känna på, försöka), zool., känselspröt, tre-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free