- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1314

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Teosin-te ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1314

Teosin-te—Teriak

för sig, oavsett deras betydelse för andra
ändamål; kunskapsbegär.

Teosi’n-te, se Euchlæma.

Teoso’f, se under följ. ord.

Teosofi’ (av gr. theo’s, gud, och sofi’a,
vishet), åsikten att det gudomliga är givet
uteslutande för en intuitiv åskådning;
visdomsreligion, teosofiska samfundets
lära, som säges utgöra det väsentliga av
vissa österländska filosofiska,
vetenskapliga och moraliska teorier. — Teoso’f,
anhängare av teosofien; mystiker, religiös
svärmare. — Teoso’fisk, som har avseende
på teosofien. — Teosofiska samfundet, ett
i New York 1875 av ryskan fru Helena
Petrovna Blavatsky och överste Henry
Steele Olcott stiftat samfund, vars
president residerar i Indien. Jfr Teosofi (här
ovan).

Te’palum, pL Te’pala, bot., kalkblad,
perigon-blad.

Tepane’ker, mexikanskt fornindianfolk.

Tepe, turk,, kulle, höjd (vanligt i ortnamn).

Tephrole’ucus, bot,, brokig av svart och vitt.

Tephus, folkstam i Bhutan,

Tepida’rium, lat, (av te’pidus, ljum), rum
för Ijunmia bad; växthus, där
medeltemperatur råder.

Te’ppo, fi, myt., vägens gud.

Tepte’rer 1. Teptja’rer, muhammedansk,
turko-tatarisk folkstam i Basjkirien.

Teraffm, hebr., ett slags israelitiska
husgudar, vilka brukades som orakel.

Tera’i, se Tarai.

Teralft 1. Therali’t, petrogr., magmatiska
djupbergarter, huvudsakligen
innehållande plagioklas, nefelin och augit samt
kali-fältspat, olivin, biotit och natronaugit.
Teralitens motsvarighet inom
ytberg-arterna kallas Tefrit.

Terape’ut, se under Terapi. — Terapeuter
{gr. therape’vtai), eg. tjänare; en kristen
munkförening i Egypten (3:e och 4:e
årh.).

Terapeuti’k, Terapeu’tisk, se under följ. ord.

Terapi’ 1. Terapeutfk (av gr. therape’ia,
behandling, vård), eg. sjukvård; den del
av medicinen, som avser botandet av
sjukdomar. — Terape’ut, person, som särskilt
ägnar sig åt terapien; praktiserande
läkare. —• Terape’utisk, som angår terapien.

Teratoblasto’m (av gr. te’ra, missbildning),
med., från ovarierna 1. orchis utgående
svulster med vävnader från alla tre
groddbladen. Jfr Teratoider.

Teratogene’tisk (av gr. te’ras, missbildning,
och ge’nesis, uppkomst), med., som rör en
missbildnings uppkomst. —
Teratogene-tiska terminatio’nsperioden, med., den
senaste tidpunkten i den fetala utvecklingen,
vid vilken en viss missbildning kunnat
uppstå.

Teratoi’d (av gr. te’ras, missfoster, och
e’i-dos, utseende), liknande en missbildning.

— Teratofda svulster 1. Teratoi’der, dets.
som Teratoblastom (se d. o.).

Teratologi’ (av gr. te’ras, underverk,
missfoster, och lo’gos, lära), läran om
underverkan i bibeln; med., läran om
missbildningar. —■ Teratolo’gisk, som angår
tera-tologien. — Terato’m, med., ett slags
svulster, liknande teratoiderna men delvis
ordnade till missbildade organ. —
Tera-to’sis, med., dets. som Leucoplacia oris (se
d. o.). — Teratoskopi’ (av gr. skope’i7i, se),
skådande av underverk. — Teraturgi’ (av
gr. e’rgon, verk), utförande av underverk.

Te’rbium, kem., en av de sällsyntaste bland
de sällsynta jordmetallerna.

Tercero’n, se Terzeron.

Terdjuma’n, arab., tolk, turkisk ämbetsman,
i Europa vanligen kallad dragoma’n. —
Terdjuma’n baschy 1. T.-i-evvel, förste
dragoman.

Terebi’nthina, se Terpentin. — T.
canade’n-sis, kanadabalsam. — T. co’cta, galipot. —
T. vene’ta, venetiansk terpentin.

Terebratio’n (av lat. te’rebra, borr),
borrning, tappning (t. ex. av träd för att
erhålla saften).

Tere’do, gr., zooL, skeppsmasken, en
mask-liknande mussla, som med sina små
förkrympta skal borrar sig gångar i trä och
åstadkommer stor skada på fartyg m. m.
—’ Teredi’ner, paleont., en art förstenade
rörmusslor.

Terefta’lsyra, kem., ftalsyra som bildas vid
oxidation av flyktiga oljor medelst
salpetersyra.

Tere’lla, fys., magnetiserat järnklot, som
användes vid undersökning av
jordmagnetiska fenomen.

Terentinl ludi, dets. som Tarentini Indi (se
d. o.).

Te’res, lat., anat., lång och rund.

Tere’sia, se Theresia.

Tere’siaorden, en bajersk orden.

Teretia’scula, bot., nästan trind.

Tere’vs, se Filomele.

Terga’lresolutio’n, myndighets å ingiven
skriftlig handling tecknade beslut
(m-tergo, på baksidan. Se Tergum).

Tergiverse’ra, Te’rgo m. fl., se under följ.
ord.

Te’rgum, lat, Te’rgo, ital, rygg, baksida. —
In tergo 1. A tergo, handelst., på baksidan
av ett papper, av en växel. —
Tergiver-se’ra (lat. tergiversa’ri), vägra, söka
undanflykter. — Tergiversatio’n, vägran,
undanflykt.

Te’ri, se Tari.

Te’riak {lat. theri’aca, gr. theriako’n, av gr.
ther, vilddjur), eg. motgift; farm., ett
urgammalt, numera ej brukat
universalmedel, vilket urspr. innehöll sjuttioen
beståndsdelar. — Teriaka’lisk, som
innehåller teriak. — Teria’ki, pl., opiumätare
i Orienten. — Teriakologi’ (av gr. lo’g os,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1326.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free