- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1315

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Terin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Terin—Termit

1315

lära>, läran om beredning av teriak, av
motgifter.

Terin, iransk folkstam.

Teri’stra, senlat., fyrkantig duk, som bars
under krona och hjälm av de bysantinska
kejsarna och kejsarinnorna samt deras
förnämsta uppvaktande.

Term (fr. terme, av lat, te’rminus, gräns),
fackord, konstuttryck, talesätt; log., varje
besrrepp i en slutledning; mat., varje
storhet i ett algebraiskt uttryck, vilken är
förbunden med andra storheter med plus 1.
minus; byggn., stundom = Herm (se d. o.),
(jfr Terminus, rom. myt.); (av gr.
ther-mo’s, varm, het), se Termer. — Termernas
fvrfald, se Qvaternio terminoriim. —
Teknisk term (lat. te’rminus te’chnicus),
konstuttryck, uttryck med spec. betydelse
inom viss vetenskap 1. konst.

Terma’1, Termalbad m. fl., se under Termer.

Termani’sm, fys., dets. som diatermani’sm.
Se Diaterman.

Te’rmer (lat. the’rm.æ. av gr. thermo’s, varm,
het), pL, mineralkällor, vilkas värmeerrad
överstiger + 20° C.; i det gamla Rom
praktbyggnader för varma bad; även
benämning på själva baden. Jfr Term. —
Terma’1, som anp^år varma källor. —
Termalbad, bad i vatten från varma källor. —
Termalite’t, esrenskapen att vara varm
(t. ex. hos mineralvatten). — Termi’k, fys.,
värmeläran. — Te’rmisk, som har
avseende nå värmet.

Termi’n (av lat. te’rminus, gräns), bestämd
tidnunkt; regelbundet återkommande
för-fallntid; tid, varunder något visst arbete
skall förrättas, t. ex. lästermin, sneltermin
etc. —• Termina’lia, se under Terminus,
rom. myt. — Terminatio’n, bep-ränsning;
slut; ändelse. — Termine’ra (lat.
termi-na’re^, begränsa; avsluta; beresa ett visst
distrikt; (om tiggarmunkar) vandra
omkring och insamla allm.osor. Jfr
Termi-nanter.

Termina’lblomma, Termina’lknopp, hot.,
avslutar ett skott.

Termma’lfigur, dets. som Term 1. Herm.

Termina’Iia, hot., tropiskt trädsläkte av fam.
Comhreta’ceæ. De torkade frukterna äro
handelns myrohalaner (av gr. my’ron,
salva, och ha’lanos, ollon). — T. bele’rica,
T. cata’ppa och T. che’bula lämna
myrohalaner med samma namn.

Termina’nter, tigg:armunkar, som
insamlade gåvor inom ett visst, begränsat
område. Se Terminera.

Termina’ter, astr., begränsningsiinjer
mellan månens av solen belysta och obelysta
yta.

Terminatio’nspengar (jfr Terminanter,
Terminera), pengar, som uppsamlades under
sockengången och lämnades åt rektor att
fördelas å vederbörande lärare.

Termine’ra, se Termin.

Terminfsm (av lat. te’rminus, gräns), åsik-

ten att Gud för människornas nådatid
fastställt en bestämd gräns i deras liv,
efter vilken insren räddning är möjlig. —
Termini’st, anhänsrare av terminismen. —
Terministiska striden, lärostrid inom
lutherska kyrkan på 1600-t.

Terminologi’ (av term [se d. o.], och gr.
lo’-g os, lära), sammanfattning av de i en
vetenskap, en konst 1. ett yrke brukade
konstuttrycken samt förklaring över deras
härledning, betydelse m. m. —
Termino-lo’gisk, som har avseende på
terminologien.

TermfnsafFärer 1. Terminshandel (jfr
Termin), handelst., affärer, vid vilka säljaren
förbinder sig att för ett visst pris på en
bestämd tid (termin) leverera en vara,
med överenskommen plikt, om leveransen
försenas; börsspel, där varan i fråga ej
finnes i verkligheten och där det endast är
fråga om att uti ämna den skillnad i
varupriset, som uppkommit därigenom, att
varan stigit 1. fallit i värde från
beställ-nin9:sdagen till den dag, då den skulle
levereras.

Termi’nsfärder, samtidisra
fartvs-sexpeditioner för undersökning av havens fvsiska
och kemiska tillstånd å olika områden.

Termi’nsobservatio’ner, samtidiga
jordmagnetiska observationer utförda under ett
dygn på olika platser.

Termi’nssuggestio’n, psykoL, suggestion som
verkar vid en viss i förväg bestämd
tidpunkt.

Termfnthus, lat. (gr. te’rminthns), med.,
svartblå blodböld, isynnerhet på benen.

Te’rminus, lat., gräns; slut; ändstation;
tidpunkt; ord, uttryck. — T. ad quem, den
tidpunkt, till vilken man räknar. — T. a
quo, den tidpunkt, från vilken man räknar.

— T. ma’ior, log., övertermen, det begrepp,
som skall bestämma undertermen. — T.
me’dius, medeltermen, det besrrepp, som
möjliggför undertermens bestämmande
genom övertermen. — T. mfnor,
undertermen, det besrrepp, som skall bestämmas
genom övertermen. — T. proroga’tus,
förläna-d frist. — T. te’chnicus, pl. Termin!
te’chnici, teknisk term (se d. o.).

Te’rminus, rom. myt., gränssruden, ofta
framställd som ett gränsmärke i form av en
nedåt avsmalnande pelare (term. 1. herm).

— Termina’lia, pl., en fest till Terminus’
ära.

Te’rmisk, se under Termer.

Termisopla’ter (av gr. the’rme, värme, i’sos,
lika, och ple’thos, utsträckning i rum 1.
tid), 1. Kronisote’rmer, metr., isotermer,
som visa den årliga och dagliga gången av
temperaturen i ett koordinatsystem, vars
ena axel anger årstiden och den andra
tiden på dygnet.

Termi’t, kem., en blandning av
aluminiumpulver och järnoxid, som förbrinner till
aluininiumoxid och fritt järn under ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1327.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free