- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1321

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tetraktys ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tetraktys—Textil

1321

tonsystem på fem fyrtonsgrupper med
kvartintervaller från ettstriikna a till
grova H, Dessa tetrakord hette, uppifrån
räknat: HyperboWioUy Diezevgme’non,
Synemme’non, Meson och Hy’paton,

Tetrakty’s, gr., talet 4.

Tetralogi’ (gr, tetralogi’a) det gamla
Grekland en scenisk föreställning, som bestod
av en trilogi (se d. o.) och ett satyr drama
(se d. o.).

Tetrame’r (av gr. te’tTa-, fyra, och meVos,
del), bot., kallas en blomma, som har
fyr-taliga kransar.

Tetra’meter (gr. tetra’metron, av te’tra-,
fyr-, och me’tro7i, mått), metr., vers, som
består av fyra versfötter.

Tetrametyle’ndiami’n, kem., se Putrescin.

Tetramo’rf (av gr. te’tra-, fyr-, och mor fe’,
skapnad), konstt., framställning i en figur
av de fyra evangelistsymholerna (se d. o.).

Tetramo’rium, zool., ettermyror.

Tetra’ndria 1. Tetrandri’a (av gr. te’tra-,
fyr-, och ane’r, man), bot., fjärde klassen
i Linnés växtsystem, innefattar växter,
vilkas tvåkönade blommor hava fyra fria
och lika långa ståndare.

Tetra’ndrum, bot., med fyra ståndare.

Tetranitranili’n, kem., se Tetril.

Tetranitromety’lanili’n, kem., se 2’etril.

Te’trao, zool, orr- och tjäder släktet. — T.
te’trix (s^. Lyru’rus t.), orren. — T.
uro-ga’llus, tjädern.

Tetrao’nidæ, zool., orrfåglar.

Tetrapeta’lisk (av gr. te’tra-, fyr-, och
pe’-talon, blad), bot., som har fyra blomblad.

Tetrapo’da 1. Tetrapo’der (av gr. pus, fot) 1.
Kvadrupe’der, zool, fyrfotadjur, djur med
två par extremiteter för ställförflyttning
på land.

Tetrapo’1, kem., tvättmedel, som innehåller
koltetraklorid.

Tetra’polis (av gr. te’tra-, fyr-, och po’lis,
stad), en förening av fyra städer.

Tetra’ptychon, gr., med fyra flyglar.

Tetra’rk {gr. tetraWches, av te’tra, fyr-, och
a’rchein, härska), fjärdingsfurste,
härskare över ett fjärdedels land,
forn-romersk vasallfurste. — Tetrarki’, en
tetrarks värdighet 1. område.

Tetraske’Ie (av gr. te’tra-, fyr-, och ske’los,
ben), hakkors, kors med lika långa, böjda
armar.

Tetraspe’rma, bot., fyrfröig.

Tetra’stes, zool., järpsläktet. — T. bona’sia,
järpen.

Tetrasto’on (av gr. stoa’, täckt gång),
hyggn., rätvinklig gård, allsidigt omsluten
av täckt pelargång; peristyl.

Tetrasty’1 {gr, tetrasty’lon, av te’tra-, fyr-,
och sty’los, pelare), byggn., tempel med
fyra fasadkolonner 1. -pelare.

Tetrave’la, gr.-lat. (av gr. te’tra-, fyr-, och
lat. ve’lum,^ segel), fyra stycken dukar,
som tjäna till att hölja ciboriealtaret i
katolska kyrkor, när oinvigda äro tillstädes.

Tetrazfner, kem., gulröda, väl
kristalliserande föreningar, bildade genom oxidation av
osazoner.

Tetril 1. Tetranitranilfn och Tetry’l 1.
Tetra-nitrometyranilfn, mycket brisanta
sprängämnen för militära ändamål.

Te’trodon, zool., se Fahaken.

Tetrona’1, farm., ett sömnmedel, tillhörande
samma grupp av ämnen som Sulfonal och
Trional.

Tetro’ser, kem., en grupp sockerarter.

Tetroxi’d, kem., oxid som innehåller fyr-a
syreatomer.

Tetry’1, se Tetril.

Teträdet, bot., se Melaleuca.

Tettfginæ, zool., gräshoppor.

Teucer, se Tevkros.

Teuerdank 1. Theuerdank, ty. {1. tå’jer-), tysk
historisk-allegori sk dikt från början av
1500-t.

Teufel, ty. {1. tå’jfel), djävul.

Te’ukros, se Tevkros.

Teu’rg (av gr. theo’s, gud, och e’rgon,
gärning), undergörare, andebesvärj are,
trollkarl. —• Teurgi’, förrättande av underverk
med hjälp av goda andar, andebesvärjning.
—• Teu’rgisk, som har avseende på teurgi.

Te’uricum, bot., växtsläkte av fam.
Labia’-teæ. — T. sco’rdium, löksuga, sydsvensk
kalkväxt med rödgredelin blomma. Svagt
lökluktande. Örtståndet var förr officinellt
(mot rötfebrar) liksom ett stort antal
utländska arter. Se Gamandermos.

Teut, binamn till Tuisto (se d. o.)., tyskarnas
förmente stamfader. — Teutomani’ (av
gr. mani’a, raseri) 1. Teutonfsm,
urtysk-het, tyskeri, överdriven förkärlek för allt
tyskt. — Teuto’ner, ett forngermanskt
folk. — Teuto’nia, Tyskland. — Teuto’nisk,
tysk; forntysk.

Tewart, ett engelskt namn för eukalyptusträ.

Te’vkros {lat. Teucer), gr. sag., flodguden
Skamandros’ son. Tröjas förste konung;
under trojanska kriget grekernas
skickligaste bågskytt.

Tex., officiell förk. för Texas.

t, ex., förk. för till exempel.

Texas-boskap, gemensamt namn på förvildad
nötboskap i Nordamerika.

Texasfeber, veter., sommarsjuka, en genom
fästingar överförd, smittosam
hemoglobin-uri hos nötkreatur.

Texasi’t, miner., dets. som Zaratit (se d. o.).

Texel, ty., yxa, bila.

Text {lat. te’xtus), eg. vävnad; en
författares egna ord, en skrifts egentliga innehåll
i motsats till anmärkningar, förklaringar
etc.); ett visst stycke ur bibeln, såsom
ämne för en predikan; ord till en
musikalisk komposition; boktr., ett slags stor
bok-tryckarstil, förr kallad sekunda. — Te’xta,
pränta, skriva prydliga, utsirade
bokstäver.

TextlT {lat. te’xtilis, av te’xere, väva), som
hör till vävnadskonsten. — Texti’Iier, al-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free