Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Thyreo- ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thyreo–-Til
1327
Thy’reo-, i sammansatta ord, se Tyreo-,
Thy’ro-, i sammansatta ord, se Tyro-,
Thyrsa’nthus, Thyrsiflo’ra, bot., med
blommor i spira.
Thy’rsos, gr. (lat. thy’rsus), tyrs, den med
murgrön och vinrankor omlindade, upptill
med en pinjekotte avslutade stav, som
backantinnorna buro vid Backusfesterna.
— Thyrsfgeri mu’lti, pa’ucos affla’vit
la’c-chus, lat,, många tyrsbärare, få
gudadyr-kare, många äro kallade, men få utvalda.
Ti, kem.y atomtecken för Titan.
Tiace’tsyra 1. Tioättiksyra, kem.,
svavelhal-tig, organisk syra, använd för bestämning
av arsenik i vävnader, tapeter o. d.
Tia’r 1. Tia’ra (gr. och lat. tia’ra, tia’ras),
den persiske konungens huvudprydnad;
den tredubbla påvekronan.
Tiazfn, kem., ett tjärfärgämne.
Ti’bast, se Daphne.
Tibbu 1. Tubu, ett hamitiskt nomadfolk i
Nordafrika.
Tiberi’nus, rom. myt., Tiberns (floden
Ti-bers) gud.
Ti’bet 1. Thi’bet, ett slags mjuk merino (se
d. o.).
Tibeta’ner, inv. i landet Ti’het. —
Tibeta’n-ska språket, det av tibetanerna talade
språket, tillhör de enstaviga språken. —
Tibe’to-burma’iiska språk, den ena
huvudgrenen av den indokinesiska
språkfamiljen.
Ti’bi, hot., ett slags från Mexiko
härstammande jäst.
Ti’bia, lat., anat., skenbenet; tonk., pipa av
ben, ett slags flöjt. — Tibia’l 1. Tibia’Iis,
som har avseende på skenbenet. —
Ti’bi-cen, pipblåsare.
Tic, fr. (1. tick), med., kramp, särskilt i vissa
ansiktsmuskler. — T. convulsif (1. -
kång-vylsi’f), klonisk kramp i an siktsnervens
facialis. — T, douloureux (1. dolorö’),
an-siktsvärk, häftiga smärtor i ansiktets
nerver.
Tical, se Tikal.
Ti’cket, eng., sedel, biljett; teaterbiljett,
inträdeskort; lottsedel.
Tickormjöl, ett mjöl av Arrowrot.
Ti’cksets 1. Thi’cksets, ett slags
sammets-liknande bomullsvävnader, med påtryckta
mönster och delvis skuren yta.
Ticuna 1. Ticuna’cr, brasiliansk indianstam.
Tidens Tegn, no. (1. - täjn), frisinnad
morgontidning i Oslo.
Tidjaret, ttirk. (av arab. tidja’re, handel),
handels-. — Tidjaret-nazyr-y,
handelsminister. — Tidjaret-mehkemesi 1.
Tidjaret-chane, handelsdomstol. —
Tidjaret-medj-lisi, handelskammare.
Tidlösa, bot, se Colchicum.
Tidsbefraktning, se Time-charter.
Tidsbestämning, astr., beräkning av ett urs
missvisning.
Tidsekvation, astr., skillnaden mellan
medel-soltid och sann soltid.
36. — Ekhohrn, 100,000 främmande ord. II.
Tidsform, dets. som tempus.
Tidslupp, se Zeitlupe.
Tidsskillnad, astr., geogr., skillnaden mellan
tvenne orters longitud.
Tie’n, kin., himmel, ofta i geografiska namn.
—• Tien-hsia, ett namn på Kina.
Tie’rra, sp., jord, land. — T. calie’nte (varma
landet), T. fri’a (kalla landet) och T.
templa’da (tempererade landet) äro
benämningar på olika zoner i
Centralamerika. — T. del Fuego (1. foe’-). Eldslandet.
Tiers-état, fr. (I. tiärseta’), tredje ståndet,
i Frankrike före revolutionen
borgarståndet. — Tiers parti, tredje partiet, franskt
rojalistiskt parti under slutet av 1500-t.
Tiffany-glas (1. ti’fföni-), konstglas av stor
skönhet, från den världsberömda glas- och
juvelerarfirman Tiffany i New York.
Ti’ffin, angloind., frukost.
TigenoT, farm., ett inom dermatologien
använt natriumsalt av en sulfonerad
oljesyra.
Tigeraga’t 1. Tigererts, miner., en med
silverglans och vitgyldenerts genomväxt
hornsten. Användes i dosor o. d.
Tigerkatt, zool., se Felis.
Ti ger lilja, se Tigridia.
Tigern, zol., Fe’lis ti’gris, en till kattfamiljen
hörande, över hela Asien utbredd art,
fruktansvärd genom sin vildhet och
styrka, till färgen rostgul med svarta
tvärstrimmor.
Tigernuts, dets. som jordnötter.
Tigerträ, se Bokstavsträ.
Tigeröga 1. Krokydoli’t, miner., kvarts med
inväxta trådar av gulbrun asbest.
Användes som ädelsten.
Tigilla’re, bot., växande på bjälkar.
Tignarman (fornnord. tignarmaÖr, av
ti’-ginn, förnäm), i forna tider hederstitel,
som tillkom konungar, hertigar och jarlar.
Tigre’rad (fr. tigré), tigerfärgad,
tiger-fläckig.
Tigre’språket, det språk, som talas av
infödingarna i den abessinska provinsen
T ig re’.
Tigri’dia, bot., ett tropiskt amerikanskt
liljesläkte. — T. pavo’nia, tigerlilja, är en
praktfull trädgårdsväxt. Löken användes
i hemlandet som febermedel.
Tigrina (L -gri’nja) = Tiger språket (se
d. o.).
Tigroi’dsubstans, anat., en i ganglieceller
uppbevarad substans, som försvinner vid
arbete. —- Tigroly’s, tigroidsubstansens
upplösning och försvinnande.
Tiguri’ner, ett keltiskt fornfolk, som bodde i
Schweiz.
Tik, honhund.
Tikal, en birmansk vikt = 15,3 gr.; en
siamesisk vikt = 16,5 gr.; ett siamesiskt
silvermynt = 2,26 kr.
Tiki-tiki, ett dvärgfolk. Se A eka.
Tikmjöl, ett mjöl av Arrowrot.
Til, port., se Tilde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
