- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1330

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tinea ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

133Ö

Tinea—Tirocinium

Ti’nea, lat.y zool, ett till gruppen Tine’idæ,
malfjärilar, hörande släkte. — T.
deca’l-vans, med., dets. som Alopecia areata (se
d. o.). — T. facie’i 1. T. la’ctea, med.,
mjölkskorv. — T. grane’lla, kommalen. — T.
po-loni’ca, med., "polska mössan", en
blandning av hoptovat hår, eksem och seborrhé.

— T. sarcite’lla, klädesmalen. — T.
tricho-phyto’na, dets. som Herpes tonsurans (se
d. o.). — T. ve’ra, dets. som Favus (se
d. o.). — T. versi’color, dets. som
Pityria-sis versicolor (se d. o.).

Tinge’ra {lat. ti’ngere), färga, anstryka. —
Ti’nto (sp., eg. färgat vin); benämning på
flera mörkröda spanska viner. — Tintillo
(1. -ti’ljå), rött vin från trakten av Sevilla.

Ti’ngui, se Barbasco.

Ti’nia 1. Tina, rom. myt., etruskernas namn
på Jupiter.

Ti’nkal, kem., förr namn på naturlig borax.

Tinkalei’t, se Ulexit.

TinktuV, se Tinctura.

Tinne’, språkv., benämning på det
nordamerikanska indianfolket athapaskernas
stammar och språk.

Tintamarre, fr. (1. tängtama’rr), slammer,
stoj, gny; förr en skämttidning i Paris. —
Théàtre tintamarresque (1. tea’tr -esk), ett
slags marionetteater, där föreställningen
utföres av små dockor, vilkas huvud äro
de verkliga skådespelarnas, som synas
genom en utskärning i bakgrunden.

Tintrilo, se under Tingera.

Tintinna’bulum, lat., liten klocka, bjällra.

Ti’nto, se under Tingera.

Ti’o (av gr. te’ion, svavel), förstavelse i
namn på svavelföreningar. —
Thiocya’n-syra, dets. som Rodanvätesyra (se d. o.).

— Tioco’l, se Tiokol. — Tioe’trar 1.
Alky’l-sulfi’der, kem., föreningar med två vid
svavel bundna organiska radikaler,
överföras genom oxidation i sulfoxider och
sulfoner. — Tiofe’n, kem., svavelhaltigt,
organiskt ämne, som finnes i råbensol och
stenkolstjära. —• Tioflavi’n,
Dianflrent-gult, Metyle’ngult 1. Rhodulfngult, kem.,
svavelfärgämne, som färgar bomull livligt
citrongult. — Tiofo’rm, farm., basiskt
vis-mutditiosalicylat, användes som
ströpul-ver vid eksem o. d. — Tioi’ndigo, kem.,
blått svavelfärgämne, vars
sammansättning liknar indigoblåtts. — Tioko’l, kem.,
kalisaltet av guajakols sulfonsyra.
Användes vid lung- och tarmåkommor. Tiokol i
sirap kallas Sirolin, — Tio’l, ett preparat
som inom medicinen användes i st.f.iktyol.
—• Tionfnblått, kem., ett med metylenblått
närsläktat färgämne. — Tiosalter, kem.,
sulfosalter, betraktade såsom salter av
tiosyror. — Tiosi’nami’n, kem., farm., en
organisk svavelförening, som uppmjukar
ärr och bindvävssvålar. — Tiosulfa’t, se
Tio sv av elsyra. — Tiosvavelsyra, kem.,
svavelhaltig syra, även kallad
Undersva-velsyrlighet, ej känd i fritt tillstånd utan

endast i salter, tiosulfat. — Tiosyror,
kem., syror, i vilka syre blivit ersatt med
svavel. — Tiace’tsyra 1. Tioättiksyra, är
den vanligaste organiska tiosyran. —
Tiotole’n 1. Metyltiofe’n, kem.,
svavelhaltigt organiskt ämne som finnes i rå toluol
ur stenkolstjära. — Tio’trix, hot., svampar,
som magasinera svavel i sina celler.

Tip, pl. Tips, eng., hemlig vink; gissning 1.
på vissa fakta grundad förmodan ang. en
tävlan, om kursnoteringar o. d. — Tippa,
avgiva tips. Jfr Tipp.

Tipitaka (av sanskr., tripitaka, eg. "de tre
korgarna"), namn på de heliga skrifter,
som utgöra buddhismens kanon.

Tipp (av eng. tip, stjälpa),
avstjälpningsplats för jord, sten, sopor o. s. v. — Tippa,
avstjälpa. — Tippvagn, transportvagn,
som är så konstruerad att dess innehåll
lätt kan "tippas".

Tippera’ry, grevskap på Irland, mest bekant
genom de engelska soldaternas populära
marschvisa It’s a long, long way to
Tippe-rary, det är lång, lång väg (hem) till
Tipperary, diktad 1911 av J. Judge.

Tips, se Tip.

Tiptop, eng. {1. ti’pptåpp), högsta grad; det
högsta, det förnämsta.

Tir 1. Tira, den spiralformiga fåran mellan
partema i tågvirke. Att fylla denna fåra
kallas att tira.

Tira’d (fr. tirade), tonk., en hastig löpning;
långrandigt deklamatoriskt yttrande utan
något egentligt innehåll.

Tiralje’ra {fr. tirailler), krig sk., smattra
med skjutgevär, skjuta många skott efter
varandra; uppträda i spridd ordning;
handelst., trassera fram och åter, driva
växelrytteri. — Tiraljö’r {fr. tirailleur),
krigsk., soldat vid en infanteri avdelning,
utvecklad i spridd ordning; handelst.,
växelryttare.

Tira’ss {fr. tirasse, av tirer, draga),
fågelnät.

Tire 1. Tyre, pl. Tires 1. Tyres, eng. {1. tajrs),
hjulskena, stålhjulring till
järnvägsvagn, gummiring.

Tire-balle, fr. {1. tir-ba’ll; av tirer, utdraga,
och balle, kula), krigsk., krats för kulors
uttagande ur gevär. — Tire-botte {1.
-bå’tt; av/r. botte, stövel), stövelknekt. —
Tire-bouchon (Z. -bo’sjå’ng; av bouchon,
kork), korkskruv. — Tire-fond {1. -få’ng),
kirurg., instrument, som brukas vid
tre-panation (se d. o.). — Tire-lire {1. -li’r),
sparbössa.

Tire’sias, se Teiresias.

Tirez le rideau! La farce est jouée, fr. {1.
tire’ lö ridå’ - farrs ä sjoe’), låt ridån gå
ned! Farsen är slut (yttrande på
dödsbädden av den franske författaren Rabelais).

Ti’rfing, se Tyrfing.

Tiroci’nium {lat. ti’ro), första tjänstgöring
i fält; lärospån; lärobok för nybörjare. —
Tiro’n, rekryt; nybegynnare, lärling.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free