Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tityos ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1332
Tityos—Toba
form och med kort, krusigt hår (likt kejsar
Titus’).
Tityo’s, gr. myt., en jätte, som, till straff för
ett överfall på Leto, nedstörtades till
underjorden, där två gamar oavlåtligt
närde sig av hans lever, vilken ständigt
åter tillväxte.
Tiundaland, ett av de tre urgamla folklanden
i Uppland.
TiVoli (efter den i närheten av Rom belägna
staden Tivoli, under kejsartiden en
omtyckt sommarvistelseort), benämning på
sommarförlustelseanstalter med folknöjen
av olika slag.
Tivolisten, se Travertin.
Tjachta = Choctaws (se d. o.).
Tjalk 1. Hogaars, sjöv., ett holländskt
kustfartyg.
Tja’lve 1. Tjälve, nord. myt., Tors tjänare,
broder till Röskva.
Tja’mara, tjeck., till den böhmiska
folkdräkten hörande rock med snörmakerier och
täta knapprader.
Tjang, kinesiskt längdmått == 3,58 m.
Tjangs, försvenskning av Chans.
Tiapogi’rer, en tungusisk stam.
Tja’tse (isl. pjassi) ,nord. myt., Skades fader,
en storm jätte, som rövade bort Idun.
Tje 1. Tji, kinesiskt längdmått = ^/lo tjang
(se d. o.).
T3e’cker 1. Tsche’cker, slaviska folkstammar
i Böhmen och Mähren. — Tjeckoslova’ker,
se Slav er.
Tjeka’, förk. av det ryska namnet på
"Utomordentliga kommissionen för kamp mot
kontrarevolutionens sabotage, spekulation
samt tjänstebrott", som grundades av
bolsjevikerna 1917. Tjekan ersattes 1922
av G. P. U. (förk. av ryska termen för
Politiska riksstyrelsen), en avdelning av
folkkommissariatet för inrikesärenden.
Tjelebi, turk., herre, ståndsperson (om
västerlänningar) .
Tje’lvar, enl. gutasagan Gotlands förste
be-byggare, som förde elden till ön.
Tjentjan, Tjentjow, Agar-agar (se d. o.) från
Japan.
Tjeremi’sser, ett i Ryssland boende finskt
folk.
Tjerke’sser, se Tscherkesser.
Tje’rnobog 1. Tjornobog, slav. myt., den
svarte guden, ondskans och mörkrets gud.
Tje’riioje more, ry., Svarta havet. —
Tjerno-mo’rskie, svartahavskosacker.
Tjeti-mine’j, ry., gamla kyrkoslaviska
års-kalendrar med helgonbiografier o. d.
Tjetje’ntser, Tjetje’ner 1. Tje’tjer, ett
nord-kaukasiskt folk.
Tjetverfk, ryskt rymdmått = 26,1 1.; ytmått
= Vé: desjatin.
Tje’tvert (fjärdedel), ryskt rymdmått =
2,099 hl. — Tjetverta’k, en fjärdedels rubel.
Tjervo’nets, ry., sovjetryskt mynt ~ 10
rubel.
Tji, se Tje,
Tjibu’k = Tschibuk (se d. o.).
Tjin, TjinoVnik, se Tschin, Tschinovnik.
Tjinuker = Chinooks (se d. o.).
Tjitra’ga, se Citraga.
Tjocka Bertha (efter Bertha Krupp),
populärnamn på den oerhört grova kastpjäs,
som tyskarna år 1914 använde vid infallet
i Belgien och Frankrike.
Tjocksten, slipningsform för diamant.
Liknar briljant men har blott fyra fasetter å
vardera över- och undersidan.
Tjo’dnuma, nord, myt., en underjordsälv.
Tjodreyrer, nord. myt., en dvärg, som
sjunger styrka och mod i åsar och alfer.
Tjodröre, se Tjodreyrer.
Tjodvitne, nord., myt., ett havsvidunder.
Tjo’rba, se Tschorba.
Tjornobog = Tjernobog (se d. o.).
Tjuder, se Tschuder.
Tju’dskoje o’zero, ry., "tjudernas sjö",
Pei-pus.
Tjuktjer, se Tschuktscher.
Tjuma’k, ry., kypare, uppassare; benämning
på formän från Podolien och Ukraina,
som i det forna Ryssland forslade varor
från marknad till marknad.
Tjur, Tjur ved, Tjör, benämning på det hårda,
kådrika trä, som fås av barrträd, vilka
växa lutande. Användes till skidor m. m.
Tjuva’sjer, se Tschuvascher.
Tjuvsenan, anat., se Ulnarnerven.
Tjuvtryck, se Piratupplaga.
Tjy’dron, bot., svenskt namn på arter av
släktet Cotoneaster.
Tjälvar, se Tjelvar.
Tjängvidestenen, arkeoL, bildsten av kalk
från folkvandringstiden, funnen å
Gotland, nu å Statens Historiska museum.
Tjärblomster, bot., se Viscaria.
Tjärkräfta, med., hudkräfta hos
tjärarbe-tare.
Tjör, se Tjur.
T. K., förk. för teologie kandidat.
T-karta, ett slags medeltida, starkt
stiliserad världskarta.
T. L,, förk. för teologie licenciat.
TI, kem., atomtecken för Tallium.
TIaste’ker, fornindiansk folkstam.
Tlinki’ter se Thlinkiter.
Tme’sis, gr. (av te’mnein, skära, klyva),
talk., retorisk figur, som består däri, att
sammansättningslederna i ett sammansatt
ord skiljas genom ett 1. flera
mellan-skjutna ord.
To, koreanskt län; japanskt rymdmått.
TO och TOA, med., se Tuberkulin.
Toale’tt {fr. toilette, av toile, väv), eg. liten
tvättställsduk; tvättställ, kommod,
lavoar; spegelbord 1. -byrå; klädsel, dräkt;
toalettrum, rum, där man kan tvätta sig,
ordna sin dräkt o. s. v.
Toast, eng. (1. tåst), skål, välgångsskål; även
rostad brödskiva.
Toa-toa, dets. som Takehabark (se d. o.).
Toba, sydamerikansk indianstam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
