Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tonsur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1336
Tonsur—Torchon
Tonsilloto’m, instrument för avklippning
av tonsillen.
Tonsu’r (lat. tonsu’ra, av to^ndere, klippa), i
katolska kyrkan en ceremoni, varvid håret
avklippes 1. avrakas på dem, som inträda
i andligt stånd; det ställe på en katolsk
andligs huvud, där håret blivit avklippt
1. avrakat. —• Tonsure’ra, anlägga tonsur.
Tonti’Ti (fr, tontine, ital. toTiWna, efter
uppfinnaren, italienaren Tonti [på 1600-t.]),
ett slags livförsäkringsanstalt, där ett
visst antal personer samtidigt försäkra sig
för lika lång tid, efter vars förlopp de
ännu levande dela hela den genom
försäkringsavgifterna bildade fonden. —
Ton-tinförsäkring, försäkring i en tontin. —
Tontinier, fr, {L tångtinie’), delägare i
en tontin.
To’nus, lat, (av gr. to’nos, spänning), fysioL,
spänstigheten hos blodkärlen och vissa
andra av kroppens organ.
Tooart, ett slags eukalyptusträ. — Toomel,
ett slags bomull. — Toona, ett slags
mahogny. —• Tooträ, ett slags cederträ.
Topa, se Tope.
Topa’s (gr, to’pazos, lat, topa’zos), miner.,
ett genomskinligt fluorhaltigt
aluminium-silikat, vanligen gult men även blått,
violett m. fl. Användes som ädelsten. —
Orientalisk topas, är en gul,
genomskinlig korund. — Rosatopas 1. Bralisiansk
rubi’n är en topas, som genom glödgning
antagit röd färg.
Topassi, ett indiskt biandfolk.
Topazoli’t, miner., gul, genomskinlig
kalk-jämsgranat.
Tope 1. Topa — Stupa (se d. o.).
Topette, fr. (1. tåpä’tt), glas 1. flaska till
förvaring av välluktande vatten.
Topha’ceus, hot., lik tuff.
Tho’phus, pl, Tophi, lat, (1. tå’fi), med., hård
avlagring av urinsyrat natron i
benhinnor, senor m. m. — T. arthri’tici,
giktknölar. — T. syphili’tici, hårda lagringar å
ben vid syfilis.
To’pica 1. To’piska läkemedel, lat. (av gr.
to’pos, ställe), med., lokalmedel, medel,
som verka blott på ett särskilt ställe.
Topi’k (av gr, to’pos, ställe), talk., ordning
1. fördelning av ställen, konsten att finna
och använda allmänna satser och
bevisningsgrunder för ett ämne, som skall
behandlas retoriskt; språkv., läran om
ord-och satsföljd.
Topinambour (1. -bo’r), bot, fransk och
tysk benämning på jordärtskocka.
To’piska läkemedel, se Topica,
Top-lever, anordning å jaktgevär,
varigenom pipan fälles medelst en ovanpå
kolvhalsen anbragt nyckel.
Topna’rer, en hottentottstam.
Topoalgi’, med., lokal nervsmärta.
Topogra’f (gr, topo’grafos, av to’pos, ort,
och gra’fein, skriva), ortbeskrivare,
person, som utför topografiska arbeten, —
Topografi’,, ortbeskrivning; geografisk
beskrivning över en trakt med alla dess
såväl naturliga som konstgjorda
enskildheter. — Topogra’fisk, ortbeskrivande,
till topografien hörande. — Topografiska
kartor, i stor skala utförda kartor, där
alla en trakts enskildheter äro noga
angivna. — Topologi’ (av gr, lo’gos, lära),
ortlära. — Topologisk minneskonst,
hjälpmedel för minnet, varvid de memorerade
ordens placering ger en lätt fasthållen
bild. — Toponomastfk (av gr,
onoma-stike’, konsten att giva namn),
geografisk namnlära.
Topophobi’, med., skräck för vissa platser.
Toppa 1. Kaja, sjöv., att hissa upp ena
noc-ken av en rå.
Toppbärmålla, hot., se Blitum. —
Toppgull-vedel, hot., se Cyticus. — Topp jungfrulin,
hot., se Polygala. — Toppklocka, hot., se
Campanula.
Toppkonsta’ns, geogr., kallas det
förhållandet att nästan alla toppar, kammar och
åsar inom ett fjällmassiv ligga i en
likartad höjdnivå.
Topplänta, sjöv., tåg, som stöttar upp
rårnas yttre ända.
Topplösa, hot., se Naumhurgia.
Topp och tackel, sjöv., ett fartyg som driver
för vinden i hård storm med alla segel
bärgade säges länsa för topp och
tackel.
Topraky, turk., pl, lätta trupper.
Toque, fr. (1. tåck), ett slags huvudbonad,
harett (se d. o.).
Tor (isl. Porr, fornty. Ponar, Donar), nord.
myt., Odens och Jords son, styrkans gud,
åskans och blixtens herre, jättarnas
fruktansvärde bekämpare. Hans maka heter
Siv, hans rike Trudhem 1. Trudvång.
Bland hans skatter märkas hammaren
Mjölne och starkhetsbältet Megin-gjord.
To’ra, fornnordiskt kvinnonamn, bildat av
Tor (se d. o.). Buret av Ragnar Lodbroks
första gemål, med tillnamnet
Borgarhjort.
To’ra, helig port framför en stupa (se d. o.).
To’ra 1. Thora’h, hehr., lagen, den hebreiska
bibelns första avdelning. Jfr Hagiografa
och Nehiim. —■ Torarullar,
pergamenthandskrifter av den mosaiska lagen.
Tora’cisk, Torakocente’s, se Thoracisk,
Thoracocentesis (under Thorax).
Torbanehill-coal, eng, (I, tå’rbänhill-kål), se
Boghead coal.
Torbani’t, miner., ett australiskt
boghead-kol.
To’rbern 1. To’rbjörn, fornnordiskt
mansnamn = Torolf (se d. o.).
Torberni’t, miner., uranglimmer (se d. o.).
Torche’re, fr, (I, tårsjä’r, av torche, fackla),
allegorisk figur med fackla; på fotställ
placerad vas 1. d. med lysämne.
Torchon, fr. (1. tårsjå’ng), bomullsspetsar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
