- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1338

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Torquata ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1338

Torquata—Torydemokrati

med., stelhet i lederna; minskad rörlighet,
nedsatt funktionsförmåga. — Torpor
re’-tinæ, minskad synförmåga på grund av
nedsatt känslighet hos näthinnan. —
Torpor seni’lis, ålderdomssvaghet.

Torqua’ta, öof., vriden.

Torraka, zool.y se under Kackerlackor.

To’rre, nord, myt, en frostjätte, Goes fader.

— Torremånad, januari.
Torre’ya, bot., ett barrträdssläkte i Kina,
Japan och Nordamerika (’’stinkceder").

Torrice’lliska röret, efter den italienske
fysikern Torricelli (L -tjä’lli),
kvicksilverbarometerns uppfinnare, benämning på
barometerns glasrör. — T. va’cuum,
tomrummet ovanför kvicksilverpelaren i
barometern.

Torr nål, se Torrnålsgravyr,

Torrnåls gravyr 1. Torrnålsradering, är
konsten att med "torr nåPVl. "kall nål",
d. v. s. en skarp nålspets 1. diamant, rista
en lätt teckning i en kopparplåt för att
sedan ta avtryck av denna.

Torrplåt, fotogr., fotografisk plåt, som
exponeras i torrt tillstånd.

Torrstenar, hergsh,, kvartsrika järnmalmer
i mell. Sverige, som kräva tillsats av kalk
för slaggbildningen.

Torrsubstans, Torrämne, återstoden av ett
ämne, sedan dess halt av vatten
avlägsnats.

Torrsystem, fys., objektiv, avsett att
användas utan immersionsvätska.

Torrvärk, folklig benämning på reumatism
och gikt.

Torr växel, handelst., växel, vari utställaren
förbinder sig att själv utbetala den i
växeln bestämda penningsumman.

Torrögdhet, se Xeroftalmi.

Torröta, svampröta i växtdelar, som trots
denna icke förlora sin fasta beskaffenhet.

Tors, se Torso.

Torsburgen, arkeol, Sveriges största
bygdeborg, i Kräklingbo på Gotland.

Torsio’n {fr. torsion), vridning; med., en
metod att stilla blödning. —
Torsionselasti-cite’t, fys., vridningselasticitet, den
elasti-citet, som uppstår i en stång 1. tråd, när
denna vrides. — TorsionseIektrosko’p,
elektroskop, som visar, att kroppar äro
elektriska. — TorsionsgaIvanome’ter,
instrument för uppmätning av elektriska
potentialskillnader. —
Torsionshållfast-het, vridningshållfasthet. —
Torsionsmo-du’l, är en materialkonstant, som direkt
inverkar på torsionen. — Torsionsvåg,
vridvåg, apparat för bestämmande av
mycket små vikter. — Torde’ra, vrida ena
änden av en mycket långsträckt kropp i
förhållande till den andra.

Torsk, med., se Stomatomykosis. —
Torsk-levertran, se Oleum jecoris aselli.

Torskfiskar, zooL, se Gadidæ.

Torsmånaden, se Januari.

To’rso, ital. (av lat. thy’rsus, stjälk, stam),
konstt., tors, bål, en stympad bildstod
utan huvud och extremiteter. — T. di
Bel-vede’re, Herkulestorson, en i Vatikanen
befintlig berömd tors av Herkules.

To’rsten, fornnordiskt mansnamn (av Tor,
se d. o., och sten).

Tort, fr. (Z. tår), orätt; skada, oförrätt,
förfång, förolämpning. — A tort, med orätt.
— A tort et à travers (Z. - e- travä’r), kors
och tvärs, utan urskillning. — Les
ab-sents ont toujours tort (1. läs absa’ng ång
tosjo’r -), de frånvarande hava alltid
orätt.

Torte’ra {lat. torque’re, sup. to’rtum, eg.
vrida), plåga, pina, martera. — Torty’r
{lat. tortuWa), pinande, tillfogande av
kroppssmärtor i syfte att framtvinga en
bekännelse; plåga, marter.

Tortico’llis (av lat. to’rtus, vriden, och
co7-lum, hals) 1. Ca’put obsti’pum
(snedhuvud), med., snedställning av hals och
huvud.

To’rtile, Tortuo’sa, hot., vriden.

Tortu’ga, sp., ett slags flodsköldpadda i
Sydamerika.

Torty’r, se under Tortera.

Torulo’sus, lat., Torulö’s, hot., med små
knölar.

To’rus, lat., dyna, kudde; bädd, äkta säng;
hyggn., valk, rundstav, framspringande
rundning; hot., blomfäste. — T. et
me’n-sa, säng och bord, säng och säte. — T.
palati’nus, anat., synnerligen stark
för-tjockning av sömmen mellan gommens
tvenne halvor. — A to’ro et me’nsa,
(skilda) till säng och säte.

Torv, geol., under jordklotets senaste
utvecklingsskede bildade jordarter 1. jordlager,
som förnämligast bestå av multnade
växter. Brukas som bränsle. — Torvboskap,
arkeol., fossil form av tamnöt från s.
Europas stenålder. — Torvfiber,
textilfibrer, beredda av halvförtorvade tågor av
Eriopho’rum vagina’tum. — Torvgas,
generatorgas framställd ur torv. —
Torv-gasmotor, gasmotor, driven med
generatorgas ur torv. — Torvindustri, beredning
av bränntorv, torvströ m. m. av torv. —
Torvkol, torv, som genom upphettning
blivit kolad 1. förkoksad. — Torvmull 1.
Torvströ, sönderkrossad mosstorv, vilken
brukas som strömedel för husdjur. —
Torvpudrett, ett gödningsmedel, som
består av torvmull och människoexkrement.
—• Torvpulver, pulverformigt bränsle,
framställt av torv. — Torvsprit, alkohol
framställd ur vitmosstorv. — Torvsyra,
kallas den nedplöjda och multnade
gräs-svålen.

To’rvald, fornnordiskt mansnamn (av Tor,
se d. o., och vald, makt, välde).

To’rvus, lat., hot., dyster.

To’ry, Toryi’sm, se Tories.

Torydemokrati’, engelskt program för de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free