- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1339

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Torös ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Torös—Tout

1339

konservativa tories (se d. o.) deltagande
i en demokratisk och social reformpolitik.

Torö’s (lat. toro’sus), köttig, muskulös. —
Torosite’t, köttighet, muskelstyrka.

Toska’naren, se Florentinaren.

Toska’nsk, som har avseende på det
italienska landskapet (förr storhertigdömet)
Tosca’na, — T. ordning, hyggn.y en enkel,
om den doriska påminnande pelarordning,
som tillskrives etruskerna. — Toskanskt
kapitä’l, se Etruskiskt kapital.

To’sker, en avdelning av albaneserna.

To’skiska språket, se Albanesiska språket.

Toste, bot.y se Rhamnus.

To’sto, ital.y tonk., hastigt, raskt.

Tot, ung.y betyder i ungerska ortnamn
slovakisk.

Tot = T hot (se d. o.).

Tota’l, Totalisa’tor, Tota’liter, Totalite’t
m. fl., se under Totus.

Tota’nine, zooL, storsnäppor. — Tota’nus,
zooLy snäppsläktet.

Tota’raträ, se Podocarpus.

To’tem, ind.f det tecken (oftast bilden av ett
djur), som indianhövdingarna i Kanada
bruka i st. f. namnunderskrift; stammens
vapensköld; en klass heliga föremål. —
Totemfsm, en hos indianerna m. fl. vilda
folk rådande tro på ett hemlighetsfullt
samband mellan människorna och vissa
klasser av föremål (oftast djursläkten).

Totenkopf, dets. som Engelskt rött.

Totenkranz, kirurg.y ringformig insnörning
i bråcksäck.

Totona’ker, mexikanskt indianfolk.

To’tus, fem. To’ta, neutr. To’tum, lat., hel. —
Totum, det hela. — In totum, på det hela,
överhuvud. — In totum et ta’ntum, i ett
och allt. — To’to ti’tulo, hela titeln. —
Totum divi’sum, lat., "det delade hela’’,
det som indelas i sina arter vid en logisk
indelning. — Tota’l, hel och hållen,
fullständig. —■ Totaleffekt, det intryck något
frambringar som helhet. — Totalförbud,
lag mot all förtäring av starka drycker.
— Totalsumma, huvudsumma. —
Totale-ment, fr. (1. tåtallöma’ng), 1. TotaIi’ter,
nylat., totalt, helt och hållet, fullständigt,
i grund. — Totalisa’tor, sportt., officiell
vadhållningsbyrå vid kapplöpningar. —
Totalise’ra, göra till helhet. TotaIite’t,
helhet, det hela.

Toucha’nt, se under följ. ord.

Touche, fr. (1. tosj), framställningssätt,
behandlingssätt; tonk., tangent, anslag;
målark., sätt att måla, färganläggning,
penselföring. Jfr Tusch. — Toucher {1.
-sje’), kännande, vidrörande; tonk., sätt
att gripa tonerna, anslag. — Touchera
(1. -sje’ra), röra, vidröra; undersöka;
beveka. — Touchant (1. -sja’ng; sv. uttal:
-sja’ngt), rörande, gripande; bevekande.

Toucoleurs, fr. (1. tokolö’r), fransk
benämning på ett biandfolk av negrer och fulbe
utmed floden Senegal.

Touffe, fr. (1. toff), benämning på matta
sidenvävnader.

Toujours, fr. (1. tosjo’r), alltid. Jfr Tuschur.
T. en vedette (1. - ang vede’tt), alltid på
sin post. — T. perdrix, se under Perdrix.

Toupet, fr, (1. topä’), tofs; lugg, tupé (se
d. o.).

Tour, fr., se Tur. — Tourbastion, krigsk.,
tornbefästning i sluten bastionform
(fem-hörning). — Tour d’adresse (Z. - dadrä’ss),
konstgrepp, konststycke, taskspeleri. —
T. de force {1. - dö fårrs), kraftprov.

Tourbillon, fr. (1. torbijà’ng), eg. virvel;
virvelvind; ett slags fyrverkeripjäs.

Tourelle, fr. {1. tore’ll), litet torn.

Tourna’ntolja, ett slags olivolja.

Tournedos, fr. (1. torndå’, av toumer, vända,
och dos, rygg), kokk., halstrade skivor ur
oxfilé, serverade med remouladesås.

Tourne’ra (fr. tourner), Tournée, se
Turnera, Turné. — Tournez, s’il vous plait!
{1. törne’ sill vo plä), vid slutet av en
full-skriven sida: var god och vänd!

Tournesol {1. tornså’1), dets. som Bezetter.
Se Bezetta ruhra.

Tourniquet, {1. tornikä’), se Turnikett; även
vändkors.

Tournois, fr. (Z. to’rnåa), efter den franska
staden Tours^ myntfot. De därstädes
präglade mynten gällde ^/s mindre än de
motsvarande, som slogos i Paris.

Tournure, se Turnyr.

Tous les genres sont bons etc., se under

Genre.

Tous-les-mois (1. to-le-moa’), 1. Toloman, se
Arrowrotstärkelse.

Toussaint, fr. (1. tosä’ng; av tous les saints,
alla helgon), allhelgonadag.

Toussaint-La’ngenscheidtska metoden (1.
to-sä’ng-), en efter uppfinnarna benämnd
metod för självstudium av språk.

Tout, fr. (1. to), all, allt; det hela. — T. à
falt (1. totafä’), helt och hållet,
fullkomligt, alldeles. — T. à Pheur (1. totalö’r),
genast, strax, på ögonblicket. — T. beau
(/. tobå’), håll! sakta! (till hundar). —
T. comme chez nous (1. to kåmm sjeno’),
alldeles som (det går till) hos oss. —
T. comprendre, c’est tout pardonner, (Z. to
kångpra’ngdrö sä to pardånne’), att
förstå allt, är att förlåta allt. — T. de suite
(1. todösui’tt), genast, ofördröj ligen. —
T. est per du fors Fhonneur (1. tot ä pärdy
får lånnö’r), allt är förlorat utom äran
(yttrande, som den franske konungen
Frans I lär hava fällt efter slaget vid
Pavia). — T. est pour le mieux dans le
meilleur des mondes possibles (Z. tot ä
por lö miö’ dang lö mäjö’r dä mångd
pås-si’bbl), allt är ställt på bästa sätt i den
bästa av alla möjliga världar. (Voltaire.)
— T. le monde (1. tolömå’ngd), hela
världen (alla människor), var och en. — T. le
reste (1. tolörä’sst), hela återstoden. —
T. ou rien (1. totoriä’ng), allt 1. intet. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free