- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1341

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Trade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trade—Trajektoria 1341

nervbana från nucleus ruber till
ryggmärgens sidosträng.

Trade, eng. {1. träd), handel, handelsrörelse;
hantverk; sjöv., ångbåtstrafikled;
regelbunden förbindelse mellan vissa orter;
handelst.y fraktfart på bestämd plats. —
Trade-mark, handels-, varu- 1.
fabriksmärke. — Traders 1. Tradesmen {1.
trä’-dör, trä’ds-), pl., handelsfolk. — Trade
union 1. Trades union, pl. -unions {1. -
ju’-niön, - ju’niöns), eg. hantverks- 1.
yrkesförening; fackförening. — Trade winds
(1. - oi’nds), eg. handelsvindar;
passad-vindar. — Tradare (L trä’dare), fartyg,
som varje resa besöker samma hamnar.

Trade’ra, se under Tradition.

Trade unions. Trade winds, se under Trade.

Traditio’n (lat. tradi’tio, av tra’dere,
överlämna), fornsägen, arvsägen, folkminne;
genom sägner fortplantad lära, ärvd
sedvänja. — Traditionali’sm, beroende av 1.
hävdande av traditionens betydelse. —
Traditione’11, grundad på tradition,
muntligt fortplantad; ärvd, inövad. —
Tradi-tioni’st, person, som håller på traditionen
vid sidan av de skriftliga
religionsdokumenten. — Per traditio’nem, genom
muntlig överlämning. — Tra’ditor,
överläm-nare; benämning på de kristna, vilka
under förföljelserna på kejsar
Diocletia-nus’ tid utlämnade de heliga böckerna och
kyrkans kärl till hedningarna. —
Tradi-torbatteri’, batteri, som genom
framförliggande verk är skyddat för förstöring
framifrån. — Tradito’re, ital, förrädare.
— Trade’ra, överlämna; muntligt
meddela; föredraga, undervisa.

Traduce’ra (lat. tradu’cere), överföra,
översätta. — Traduciani’sm 1.
Traduktio’ns-systemet, den filosofisk-teologiska
åsikten att människosjälen genom avlingen
övergår från fadern till barnet. —
Tradu-cia’n, anhängare av traducianismen. —
Traduktio’n, översättning.

Trafi’k (fr. trafic, ital. tra’ffico), eg. handel,
köpenskap; rörelse på gator och torg,
vägar, kanaler m. m., samfärdsel;
fortskaff-ning av personer och gods på järnväg 1.
genom andra samfärdsmedel. —
Trafikchef, trafikens högste ledare vid enskilda
banor. — Trafikdirektör, trafikens högste
ledare inom ett staten tillhörigt
järnvägs-distrikt (trafikdistrikt). — Trafika’bel,
möjlig att passera. — Trafika’nt, person,
som betjänar sig av ett samfärdsmedel 1.
en samfärdsled. — Trafike’ra, färdas på,
bruka som väg till fortskafFning av
personer 1. gods.

Traga’nt, dets. som Dragant. Se
Traga-cantha,

Tragaca’ntha, farm., dragant 1.
gummidra-gant, fås ur stammen av flera
Astra’-galus-diictev i Mindre Asien, Syrien,
Persien m. fl. länder. Brukas till medicinska

pastiller och konditorivaror, vid
pappersfabrikationen o. s. v.

Tra’ganus, hot., med bocklukt.

Trage’d 1. Tragö’d (hårt g; lat. tragoedus,
gr. tragodo’s, av tra’gos, bock, och ode’,
sång), tragediförfattare,
sorgspelsförfat-tare. — Tragedi’ (uttalas ofta trasjedi’;
fr. tragédie, lat. tragoedia, gr. tragodi’a),
eg. bocksång (emedan den vid
Dionysos-fester sjungande kören, ur vilken
tragedien utvecklade sig, uppträdde förklädd
till bockfotade satyrer, 1. emedan under
tragediens uppförande en bock offrades åt
Dionysos); sorgspel; fig., sorglig
händelse. — Tragédien, fem. Tragédienne,
fr. (1. -sjediä’ng, -diä’nn), skådespelare 1.
skådespelerska, som utför tragiska roller.

— Trage’lafos (av gr. e’lafos, hjort), ett
fabelaktigt djur, hälften bock, hälften
hjort; fantastisk djurbild å forntida
orientaliska vävnader o. d. — Trage’laphus,
zool., afrikanskt antilopsläkte. — Tragi’k
(hårt g), diktarten tragedi; det tragiska i
ett öde, en karaktär o. s. v. — Tra’giker,
sorgspelsförfattare; skådespelare, som
utför tragiska roller. — Tragikomedi’, ett
skådespel, som är både tragiskt och
komiskt, ett mellanting mellan sorg- och
lustspel. — Tragiko’misk, sorglustig, både
ömklig och löjlig. — Tra’gisk (gr.
tra-giko’s, lat. tra’gicus), som hör till
sorgspel; sorglig.

Tragisk, Tra’giker m. fl., se under Traged,

Tragipi’li, anat., håren i yttre hörselgången.

Tragopo’gon, bot., växtsläkte av fam.
Com-po’sitæ. — T. crocifo’lius,
Gotlands-havrerot. — T. porrifo’lius, havrerot, odlad för
de ätliga rötterna, salsafi 1. salsifi
(i s. Europa), sällsynt i Sverige. — T.
prate’nsis, ängshavrerot, allmän kring
vägkanter o. d.

Traguli’na 1. Tragu’lidæ, zool.,
dvärgmysk-djur, en fam. idisslare.

Tra’gus, gr., bock; anat., den spets av
öron-brosket, som delvis skjuter över
öronöpp-ningen.

Tragö’d, se Traged.

Tra’hit su’a que’mque volu’ptas, lat., envar
behärskas av sin lidelse. (Virgilius.)

Train, nord. myt., en av urtidskonstnärerna.

Train, fr. (1. träng), vagnsunderrede;
järnvägståg; träng (se d. o.). — En train (Z.
ang träng), i gång, i farten.

Traine’ra, se Träna.

Trait, fr. (1. trä), penndrag; ansiktsdrag;
karaktärsdrag.

Traja’nuskolonnen, en till minne av den
romerske kejsaren Trajanus rest praktfull
pelare i Rom. — Trajanus vallen, rester
av den romerska befästningslinjen i
Me-sien (i Dobrudscha).

Traje’kt (fr. trajet, lat. traje’ctus), överfart.

— Trajektfartyg, ångfärja, som överför
järnvägståg.

Trajekto’ria, nylat. (av lat. traji’cere, över-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free