- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1345

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Transsudat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Transsudat—Tra valj båt

1345

i nattvarden brödets och vinets
förvandling till Kristi lekamen och blod.

Transsuda’t, Transsudatio’n, se under följ.
ord.

Transsude’ra (av lat. träns, genom, och
suda’re, svettas), utsvettas, sippra fram.

— Traiissuda’t, fysioL, vätska, som ur
blodkärlen tränger ut i omgivande
vävnad. — Transsudatio’n, utträngning av
vätska ur blodkärlen in i den omgivande
vävnaden.

Transsume’ra 1. Transume’ra {lat.
transsu’-mere), överföra; göra utdrag, avskriva.

— Transsu’mt, avskrift av vissa punkter i
en handling.

Transsylva’nia, latinska namnet på
Sieben-bürgen.

Transtermi’, dets. som diatermi (se d. o.).

Transversa’l (av lat. transve’rsus, gående
på tvären), som går tvärsöver, snett över
(kallas även transversell); mat.,
skärningslinje, en linje, som skär ett system
av andra linjer. — Tränsversalbana,
tvärbana. — Transversalgördlar, hyggn.,
tvärgördlar, i romansk och götisk
byggnadskonst använda gördelbågar, som gå
diagonalt över ett korsvalv. X
Longitu-dinalgördlar. —
Transversal-svängningar, tonk.y tvärsvängningar, den
vanliga luftsvängningen i strängar.
X Longitudsvängningar. —
Transversa’les, pL, jur., sidosläktingar.

Transverse’II, se Transversal.

Transve’rsus, lat., som förlöper
transver-sellt

Transvestiti’sm, böjelse för att kläda sig i
det motsatta könets kläder.

Trape’ts {gr. trape’zion, dimin. av trape’za,
bord), mat.y en plan, fyrsidig, rätlinig
figur, som har endast två 1. ock inga av
de motstående sidorna parallella;
gymnastikredskap, som består av en tvärstång,
fritt hängande vid två tåg. —
Trapets-kapitä’l, byggn.y ett i bysantinsk
byggnadskonst använt kapitäl, vars övergång
från pelarhalsen till abacus bildade ett
trapets. — Trapetsoe’der, solid kropp med
tjugufyra lika stora, men oliksidiga
fyrkantiga ytor. — Trapetsofd, rätlinig
fyr-siding, som ej har några av de motstående
sidornas parallella. Jfr Trapets. —
Tra-pe’zius, Trapezofdes, lat., till formen som
en oliksidig fyrhörning.

Trape’z, Trapezoi’d, se föreg. ord.

Trapp, geol, äldre namn på diabas (se d. o.).

Trapper, pl. Trappers, eng. {1. trä’ppör,
trä’ppörs; av trap, snara, giller, fälla),
nordamerikansk pälsjägare.

Trappgavel {ty. Treppengiebel,
Staffelgie-bel, fr. pignon à redans), byggn., gavel
med trappstegslika muravsatser i st. f.
sluttande, rätliniga sidor.

Trappi’storden, en efter huvudklostret La
Trappe i Normandie, uppkallad, på 1600-t.

stiftad, ytterst sträng munkorden, som
föreskriver nästan fullständig tystnad.

Trapplinser, fys., ringformiga linser med
flera brytande ytor. Användas i fyrar.

Tra’ppoIa, ett slags kortlek.

Trappsnitt, Trappsten, slipningsform för
färgade ädelstenar, liknar briljant men
alla ytor äro fyrsidiga samt ha två
kanter horisontella.

Trarsa 1. Trarza, berberstam i västliga
Sahara.

Trass (av ital. terrazzo), geol., en vulkanisk
produkt (tuff), som i förening med kalk
och sand brukas till cement.

Trassa’t, Trasse’nt, se under följ. ord.

Trasse’ra {ital. trassa’re, av lat. tra’here,
draga), handelst., utställa 1. draga en
växel på någon. — Trassalt, person, på
vilken en växel dragés. — Trasse’nt,
person, som drager 1. utställer en växel,
utställare. — Tra’tta, ital., dragen 1.
tras-serad växel.

Trastama’ra, spansk dynasti under slutet av
medeltiden.

Traste’vere, ital. (av lat. träns, på andra
sidan, och Te’vere, Tiberfloden), på andra
sidan Tibern; den på h. Tiberstranden
liggande delen av Rom. — Trasteveri’ner
{ital. Trasteveri’no, pl. -ini), invånare i
nämnda stadsdel.

Tra’tta, se under Trassera.

Trattori’a, ital., spiskvarter, värdshus.

Trattskivlingar, bot., se Clitocybe.

Traube-Herings tryckväxlingar, fysioL,
blodtrycksvariationer på grund av andningen.

Traubes rum, anat., rummet mellan vänstra
nedre bröstkorgranden, hjärt-. lever- och
m j ältdämpningen.

Tra’uma {gr. travma), med., sår, av yttre
våld förorsakad skada. — Trauma’tika,
pl., sårläkande medel. — Trauma’tiker,
som lider av traumatisk neuros. —
Trau-ma’tisk, som har avseende på sår, stötar
o. s. v. — T. feber, sårfeber. — T. neuro’s,
se Kommotionspsykos. — Traumatfsm,
sammanfattningen av de sjukdomar,
vilka orsakas av yttre våld. — Trausis
tillfogandet av sår.

Traumaticfn, farm., lösning av guttaperka
i kloroform. Användes som kollodium för
att täcka och fasthålla smärre förband.

Traumatotropfsm, bot., rörelse hos växter,
förorsakad av sår.

Trausis, se Trauma.

Trav, bot., se Arabis, Epilobium och
(Eno-thera.

Travade, fr. {1. -va’dd), sjöv., av åska
åtföljd, häftig stormvind, som kastar om åt
alla håll.

Travail, fr. {1. trava’j), arbete. — T. forcé
{1. " fårrse’), tvångsarbete.

Trava’ljbåt (av fr. travail, arbete), sjöv., ett
slags skeppsbåt, avsedd för grövre
arbeten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free