Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tridactylis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tridactylis—Trigonella Fænum græcum
1349
velociped; fr. (1. trisi’ckl), ett slags
trehjulig vagn.
Trida’ctylis, bot., trefingrad.
Tri’dens, se följ. ord.
Tride’nt {lat. tri’denSf av tres, tre, och dens,
tand, gr. tri’aina)y treudd, ett slags
tre-uddigt ljuster, Neptuns 1. Poseidons
attribut.
Tridenti’nska trosbekännelsen, se Professio
fidei tridentinæ.
Tridi’, fr. (av lat. tres, tre, och di^es, dag),
tredje dagen i den republikanska veckan.
Tridimensiona’lgeometri’, dets. som
Stereo-metri.
Tridra’chmos, forngrekiskt mynt.
Tri’duum, lat. (av tres, tre, och di’es, dag),
en tid av tre dagar.
Tridymi’t, miner., en varietet av kiselsyran.
Trie’der 1. Trie’drisk vinkel (av gr. tri-, tre,
och he’dra, yta), mat., solid, av tre i en
punkt sammanträffande plan bildad
vinkel. — Triedrisk, som har tre sidor 1.
sidoytor.
Trielaidfn, kem., se Elain.
Triennial act, eng. (Ltriä’nniöl äkt),
"treårslagen", engelsk lag om treåriga
parlamentsperioder.
Trie’nnium, lat. (av tres, tre, och a’nnus,
år), tid av tre år. — Trienna’1, treårig.
Tri’ens, lat., tredjedel, fornromerskt
koppar-mynt — Vs as.
Trienta’lis europæ’a, bot., sjustjärna,
duvkulla, skogsört, tillhörande fam.
Primula’-ceæ.
Trie’r {gr. trie’res), sjöv., forngrekiskt
krigsfartyg med tre rader åror på var
sida. — Trierarki’, kallades i det forna
Aten de rikare medborgarnas skyldighet
att utrusta trierer.
Trie’ste-ved, veden av den sydeuropeiska
växten Ce’ltis austra’lis. Brukas till
tonverktyg, träsniderier m. m.
Trifa’n, gr., miner., ett av lerjord, lition och
natron bestående bisilikat.
Trifa’rium, hot., treradig.
Trifenfn, kem., propionylfenitidin, användes
som antipyretikum och antineuralgikum.
Trifenylmeta’n, kem., ett kolväte, vilket
ligger till grund för de viktiga tjärfärger,
som kallas Trifenylmetanfärgämnen.
Triferrfn, farm., p-nukleinsyrat järn,
användes som stärkande medel.
Tri’fidum, bot., treflikig.
Triflo’rum, bot., treblommig.
Trifolia’ta, bot., klöverlik. — Trifolio’rum,
bot., växande på klöver.
Trifo’lium, bot., klöver, väppling, växtsläkte
med många inhemska och införda, vilda
och odlade arter, tillhörande fam.
Legu-mino’sæ. — T. agra’rium, gullklöver. —
T. arve’nse, harklöver. — T. aurenti’acum,
prydnadsväxt med orangefärgade
blommor (Grekland). — T. du’bium 1. T.
fili-fo’rme, trådklöver. — T. fragi’ferum,
blåsklöver, smultronklöver. — T. formo’sum,
prydnadsväxt med purpurröda blommor
(Grekland). — T. hy’bridum, alsikeklöver,
viktig foderväxt. — T. incarna’tum,
blodklöver, prydnadsväxt med lysande
purpurröda blommor (Frankrike, s. Europa).
Stundom förvildad. — T. me’dium,
skogsklöver. — T. monta’num, backklöver. —
T. prate’nse, rödklöver, viktig foderväxt;
odlad i många varieteter. — T.
procu’m-bens, liggklöver. — T. r€’pens, vitklöver.
— T. r. var. atropurpu’reum, odlad avart
med mörkt purpurbruna blad. — T.
ru’-bens, prydnadsväxt med purpurröda
blommor (mell. Europa). — T. spadi’ceum,
brunklöver. — T. stria’tum, strimklöver.
Trifo’rium, mlat. (av lat. tres, tre, och fo’ris,
dörröppning), byggn., tredelad
bågöpp-ning; arkad med tredelade bågöppningar.
Triformol, kem., se Formaldehyd.
Trift, bot., se Armeria.
Trifto’ng (av gr. tri-, tre, och ftho’ngos,
ljud), språkv., förekomsten av tre vokaler
i samma stavelse, t. ex. ital. buoi (oxar).
Trifurkatio’n (av lat. tris, tre gånger, och
furca, gaffel), "tregrening", utflöde av
tre vattendrag från gemensamt
källom-råde. Jfr Bifurkation.
Trifylli’n, kem., järn-, 1.
manganoxidul-litiumfosfat.
Trigami’ (av gr. tri-, tre, och g a’mos,
giftermål), tregifte.
Trige’mini, lat., trillingar.
Trige’minus, lat., anat., NeWvus trigeminus,
trillingnerven, varifrån huvudets flesta
känselnerver utgå. —
Trigeminusneural-gi’, nervsmärtor i trillingnervområdet.
Trigla, zooL, gnodingar, knorrhanar.
Tri’glav, slav. myt., den högste guden,
himlens, jordens och underjordens
behärs-kare.
TrigIo’chin, bot., sälting, svenskt växtsläkte,
tillhörande fam. Juncagina’ceæ. — T.
ma-ri’tima, havsälting, allmän å
havsstränder. — T. palu’stre, kärrsälting, allmän å
kärrängar.
Triglu’mis, bot., med tre fjäll.
Trigly’f {gr. tri’glyfos), eg. trekluven;
byggn., de delar av den doriska frisen,
som prydas med tre lodräta räfflor.
Tri’gon, ett slags bollspel.
Trigo’n {gr. tri’gonon, av tri-, tre, och
go-ni’a, hörn, vinkel), mat., trehörning. —
Trigonometri’, den del av matematiken,
som lär, huru man, när vissa sidor och
vinklar i en triangel äro bekanta, skall
kunna beräkna de övriga. —
Trigonome’-trisk, som hör till trigonometrien. —
Trigonometriska funktioner, de i
trigonometrien brukade storheterna, sinus,
ko-sinus, tangent, kotangent, sekant och
kosekant (se d. o.). — T. tabeller ange
numeriska värdet av de trigonometriska
funktionerna.
Trigone’lla Fæ’num græ’cum, bot., ört av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
