- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1352

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tripolit ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1352

Tripolit—Triticum

Tripodi’, metr., en förening av tre
versfötter.

Tripoli’t, se Trippel.

Tripo’lium, hot., trefalt grå.

Tripot, fr. (1. tripå’), spelhus. — Tripotage
(1. -ta’sj), mischmasch, sammelsurium.

Tri’ppel 1. Tripoli’t {ital. tTi’poli, nylat.
te’rra tripolita’na, efter den
nordafrikanska staden Tripolis), miner., en grågul
jordart, som består av kiselsyra, järnoxid,
lera m. m. Brukas som polermedel för
metallvaror.

Trippelallians (av lat. tri’plus, tredubbel,
och allians, se d. o.), förbund mellan tre
makter; särskilt benämning på förbundet
av 1668 mellan Sverige, England och
Holland mot Frankrike och förbundet av
1882 mellan Tyskland, Österrike och
Italien mot Frankrike och Ryssland. Jfr
Kvadrupelallians. — Trippelententen {1.
-angta’ngten), ofta i analogi med
trippelalliansen använd benämning på den
stormaktsgrupp, som vilade på alliansen
mellan Frankrike och Ryssland (1894) samt
ententefördragen (1904 och 1907) mellan
dessa stater och England.

Trippelfosfa’t, kem.,
ammoniummagnesium-fosfat.

Trippelspegel, fys., symmetriskt avskuret
hörn av en glaskub.

Trippelfu’ga, tonk., fuga (se d. o.), som
arbetar med tre motiv.

Tri’ppeltakt (av lat. tri’plus, tredubbel),
tonk., tredelad takt.

Tripplett, se Triplett.

Tripplettobjektiv, fotografiska objektiv, i
vilka linskombinationerna bilda tre
tydligt skilda grupper.

Tri’psis, gr., knådning.

Trip-tie, eng. (1. -täj), i vissa länder
passer-sedel för automobil vid tur till utlandet.

Tripto’lemos, gr. myt., en halvgud, som
lärde människorna att bruka jorden och
ordna samhällen.

Trfptychon 1. Tripty’k (av gr. tri’ptychos,
tredubbelt hoplagd), något, som består av
tre delar, vilka kunna hopvikas;
skulpterad 1. målad altarprydnad, som består
av ett mittparti och två flyglar, vilka
kunna tillslutas över mellanstycket.

Tripu’dium, lat., vapendans.

Tripu’r, tekn., blandning av såpa och
triklor-etylen (se d. o.).

Tri’pus, gr. trefot. —- T. Halle’ri 1. T.
cocli’a-cus, delningen av bukinälvsartären i
artärerna till magsäcken, mjälten och levern.

Trique’trum (av lat. triquetrus, tresidig),
astr., parallaktisk linjal, ett äldre
astronomiskt instrument, bestående av en fast
och två rörliga stavar.

Tri’quetrus, Tri’quetra, bot., trekantig.

Triregno, ital. (1. -re’njå), påvens tredubbla
krona, tiaran.

Trire’m (lat. navis trire’mis), sjöv., forn-

romerskt krigsfartyg med tre rader åror
på var sida.

Trise’ctio a’nguli, lat, mat., vinkelns
tredelning.

Trisektio’n (av lat. tres, tre, och se’ctio,
skärning), delning i tre lika stora delar
(i synnerhet av en vinkel). — Trisektri’s,
mat., benämning på vissa algebraiska
kurvor, som använts för vinkelns
tredelning. Jfr Trisectio.

Trise’tt 1. Trese’tt (av ital. tre setti, tre
sjuor,) spelt., ett numera föråldrat
kortspel.

Trise’tum (syn. Avena), bot, växtsläkte
tillhörande fam. Grami’neæ.—T. flave’scens,
gulhavre, tämligen ovanligt gräs å torra
backar. — T. subalpe’stre, venhavre,
lågväxt fjällgräs.

Trisha’gion, gr. {lat. hy’mnus ange’licus),
den katolska kyrkosången "Trefalt helig".

Tri’skele (av gr. tri-, tre, och ske’los, ben),
symboliskt tecken av tre från samma
punkt utgående i rät vinkel böjda linjer.
Mycket vanligt var att utforma dessa
linjer som tre vid knät böjda ben (varav
namnet).

Trisme’gistos, se Hermes Trismegistos.

Tri’smus (gr. trismo’s), med., tandagnisslan;
munläsa.

Trissa, sjöv., dets. som brassa.

Trissled, se Trochlea.

Trist (lat. tri’stis), sorgsen, ledsam; dyster,
kuslig. — Triste’ss (fr. svårmod,

sorgsenhet, leda, ledsnad. — Con
tris-te’zza, ital., tonk., sorgset.

Tri’stan och Iso’lde, hjälten och hjältinnan
i en fransk medeltidssaga, av den tyske
kompositören Richard Wagner behandlad
i operaform.

Tristearfn, kem., dets. som Stearin (se
d. o.).

Tri’stia, lat, pl., sorgesånger; titel på en
samling elegier av den romerske skalden
Ovidius.

Tri’sticha, bot, treradig. Jfr Tristikon.

Trfstikon (gr. tri’stichon, av tri-, tre, och
sti’chos, rad), metr., treradig dikt 1. strof.

Trisy’llabum, lat. (av gr. tri-, tre, och
syl-labe’, stavelse), trestavigt ord.

Tritagoni’st (gr. tritagoniste’s, av tri’tos,
den tredje, och agoniste’s, tävlingskämpe,
skådespelare), i det forngrekiska dramat
den skådespelare, som framställde mindre
viktiga roller.

Trisu’lca, bot, trekluven.

Tritanopi’ (av gr. trito’s, tredje, an, icke, och
ops, öga), violettblindhet.

Tritei’sm (av gr. tri-, tre, och theo’s, gud),
tron på tre gudar; antagandet av en
treenig gud; särskilt spenamn på
treenighetsläran. — Tritei’st, anhängare av
tri-teismen. — Tritei’stisk, som angår
tri-teismen.

Tri’ticum (syn. Eutriticum, Agropyron),
bot., vete, svenskt växtsläkte tillhörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1364.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free