- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1353

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tritogeneia ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tritogeneia—Trofé

1353

fam. GTami’neæ. — Odlade former äro:
T. compa’ctum, kubbvete, T. du’rum, T.
sati’vum, vanligt vete, och T. tu’rgidum.
— T. re’pens (syn. A. repens), kvickrot,
vitrot, en mångformig art, är ett av våra
svåraste åkergräs.

Tritoge’neia 1. Trito’nia, gr. (efter floden
Tri’ton 1. insjön TriWnis), den
Tritonfödda 1. den tritoniska, binamn till
gudinnan Atene.

Tri’to-Jesa’ja (av gr. tri^tos, tredje), namn
på sista delen av Jesajas bok, som har
annat ursprung än Deutero-Jesaja.

Tri’toii, gr, myt., en havsgud, Poseidons och
Amfitrites son. — Trito’ner, lägre
havsgudar, framställda med fiskstjärtar och
blåsande i trumpetsnäckor (se
Trito-nium).

Tri’ton, zool.y se Molge.

Trito’nia, se Tritogeneia.

Trito’nia, hot.y sydamerikanskt växtsläkte
tillhörande fam. Irida’ceæ, Många arter
odlas för sina lysande blommor, vanligen
kallade Monthre’tia. — T. aure’a, lämnar
Kapsaffran, ett surrogat, bestående av de
torkade blommorna.

Trito’nikon, tonk., ett bleckinstrument.

Tritoni’t, miner., ett i syenit inväxt mineral,
innehållande oxider av sällsynta
jordmetaller.

Trito’nium, zool.y trumpetsnäckan, ett i de
tropiska haven levande snäcksläkte, vars
spiralvridna skal stundom brukas som
trumpeter.

Tri’tonus, tonk., äldre benämning på den
överstigande kvarten, som utgöres av tre
heltoner i följd.

Trittst im Morgenrot daher, ty., "Du träder
fram i morgonglans’^ schweizisk
nationalhymn.

Triture’ra (lat. tritura’re), riva, sönderstöta
till pulver, mala. — Trituratio’n, rivning,
sönderstötning till pulver, målning.

Triu’mf {lat. triu’mphus), hos de gamla
romarna en fältherres högtidliga intåg i
Rom efter vunnen seger; fig., segertåg;
seger, lysande framgång; segerglädje. —
Triumfbåge (lat. a’rcus triumpha’lis), en
fristående, portliknande, med
bildhugge-rier smyckad byggnad, uppförd till ära
för en triumfator; äreport,
segerminnes-båge; den stora valvbåge, som i
medeltida kyrkor skiljer kor från långhus. —
Triumfkors 1. Triumfkrucifix, stort kors,
som ofta anbragtes ovan en kyrkas
triumfbåge. — Triumfa’tor (lat.
triumpha’-tor), romersk fältherre, som firar triumf;
segerherre. — Triumfe’ra (lat.
trium-pha’re)y fira triumf, fira segerfest; segra;
fröjdas, jubla över en vunnen seger.

Triu’mphans, hot., triumferande
(bekransad).

Triumvira’t, se under följ. ord.

Triumvi’rer (lat. triumviri, av tres, tre, och
vir, man), tremän» trem^innaråd^ hos de

gamla romarna en av tre män bestående,
för något särskilt uppdrag tillsatt
myndighet. — Triumvira’l, som har avseende
på ett triumvirat. — Triumvira’t,
tre-mannavälde; en triumvirs ämbete och
verksamhet.

Tri’via, lat., annat namn på Hekate (se
d. o.).

Trivia’1 (lat. trivia’lis, av tri’vium, se d. o.),
vardaglig, platt, utnött. — Trivialskola,
lägre lärdoms- 1. latinskola. —
Triviali-te’t, vardaglighet, platthet, utnött
talesätt.

Trivia’Iis, hot., vanlig.

Tri’vium, lat. (av tres, tre, och vi’a, väg),
plats, där tre vägar mötas; öppen plats,
offentlig gata; tre av medeltidens s. k. sju
fria konster, nämligen grammatik,
dialektik och retorik (jfr Quadrivium).

Triö’r (av fr. trier, rensa),
sädesrensnings-maskin.

Troaka’r 1. Troka’r (av fr. trois quarts, tre
fjärdedelar), kirurg., instrument för
uttömmande av vätskor ur håligheter i
kroppen.

Trobador, provens. (1. tråbadå’r), trubadur.

Trocade’ro (fr. uttal: tråckaderå’; efter ett
så benämnt, av fransmännen 1823 intaget
utanverk vid Cadiz), ett till
världsutställningen 1878 uppfört palats i Paris.

Trochæ’us, se Troké.

Trocha’nter, lat., anat., höftknölen.

Troche’, se Troké.

Trochi’lidæ, se Kolibrierna.

Tro’chiIus (av gr. trocho’s, hjul), hyggn.,
hålkäl (se d. o.).

Trochi’scus, pl. Trochi’sci, lat., farm.,
bröstkaka, pistill. — Trochisci bicarbona’tis
na’trici, sodakakor, Vichypastiller,
beredas av tvåfalt klorsyrat natron,
pulveri-serat raffinadsocker samt dragant.
Användas som medel mot magsyra. — T.
glycyrrhi’zæ, bröstkakor, lakritsrotkakor,
beredas av lakritsrot, gummi arabicum,
socker och vatten. Brukas vid
bröståkommor. — T. g. theba’ici, lakritskakor med
opium, beredas av opium, tolutinktur,
lakritsrotextrakt samt gummi arabicum
och socker. Brukas vid bröståkommor. —
T. ipecacua’nhæ, kräkrotkakor, beredas av
kräkrot, socker och dragantslem. — T.
me-nthæ piperi’tæ, pepparmyntkakor,
pep-parmyntpastiller, beredas av
pepparmynt-olja, socker och dragant. — T, santoni’ni,
santoninkakor (jfr Santonin). Brukas som
maskmedel.

Trochi’ter, geoL, äldre benämning på de
fossila sjöliljornas stjälkar och dessas leder.

Tro’chlea, lat., rulle. — T. hu’meri, anat.
överarmspipans ledyta mot underarmens
större pipa (Ulna). — T. ta’Ii,
språngbenets övre ledyta. —• Trochlea’ris, som
avser en trochlea.

Tro’er, dets. som trojaner.

Trofé (fr. trophée, lat. tropæ’um, gr. tro’-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1365.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free