- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1355

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tropæolaceæ ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tropæolaceæ—Trouville

1355

det heta jordbältet, de länder, som ligga
mellan vändkretsarna. — Tro’pisk {gr,
tropiko’s, lat, tro’picus), oegentlig,
bild-1ig, figurlig; geogr,, het, till tropikerna
hörande; astr., som avser
vårdagjämningspunkten. — T. sjukdom, sjukdom,
som är inhemsk i tropikerna. — T.
spleno-megali’, se Kala Azar. — Tropologi’ (av
gr, lo’gos, lära), läran om bildliga
uttryck. — Tropolo’gisk, bildlig.

Tropæola’ceæ, bot,, växtfamilj, tillhörande
ordn. Gruina’les av de choripetala
dikoty-ledonerna. Se Tropæolum,

Tropæ’olum, bot, odlat växtsläkte
tillhörande fam. Tropæola’ceæ från det varma
Amerikas bergstrakter. — T. ma’jus och
T. mi’nus, indiankrasse, kapucinkrasse
(Peru), odlade i ett stort antal varianter
i fråga om gestalt och färger. — T.
pere-gri’nus, pilgrimskrasse (Mexiko), har
flikiga blad och små, ljusgula blommor.

TropæoIi’n, se Tropeolin.

Tropakokafn, farm., bensoylpseudotropin,
alkaloid ur en på Java odlad kokabuske.
Användes som kokain.

Tropa-syra, kem., en beståndsdel av atropin.

Tropei’ner, kem., alkaloider, uppbyggda av
basen tropin och en organisk syra.

Tropeolfner, kem., en grupp azofärgämnen,
som erhållas genom inverkan av
diazosul-fonsyror på fenoler 1. aminer. —
Tropeo-li’n D, Helianti’n B, Mety’lorange, kem.,
azofärgämnen, som användes såsom
indikator vid titrering av syror. Jfr
Tropeo-liner. — Tropeolin G, Metani’lgult,
Vik-toriagult, kem., azofärgämne för ylle och
siden. — Tropeolin O, Chrysoi’n,
Resor-si’ngult, kem., azofärgämne för ylle och
siden. — Tropeolin 00, Syregult, Nygult,
kem., azofärgämne för ylle och siden.

Tropho’nius, se Trofonius.

Tro’picus, Tro’pica, lat., tillhörande de
tropiska länderna.

Tropi’k, Tropikerna m. fl., se under Trop,

Tropi’n, kem., en i atropin förekommande
alkaloid.

Tro’pisk, Tropologi’ m. fl., se under Trop,

Tropi’smer (av gr, tro’pos, vandring), bot,
av ensidiga retningar förorsakade
orienteringsrörelser hos fastsittande växter 1.
växtdelar. De benämnas efter retningens
art. —- Antotropfsm, strävan till
regula-tiv tillbakaböjning, som motverkar den
tropistiska böjningen. — Diageotropism,
geotropisk rörelse, varvid det retade
organet ställer sig vågrätt. —
Elektrotro-pism 1. Galvanotropism, rörelse på grund
av elektrisk retning. — Fototropism,
ljusretning. —• Gamotropism, art av
kemotropism, som förorsakar
pollenslangens rörelser. — Geotropism, retning
genom tyngdkraften. — Haptotropism,
retning genom beröring. — Heliotropism,
retning genom solljus. — Hydrotropism,
retning genom fuktighet 1. vatten. —

Kaloritropism, retning genom värme. —
Karpotropism, skyddsrörelser hos
frukter. — Kemotropism, retning genom
kemiska reaktioner. — Negativ tropism,
rörelse från retningskällan. —
Nyktitro-pism, sömnrörelser hos växter. —
Para-heliotropism, dagsömn, vridningsrörelse
till skydd mot solljuset. — Plagiotropism,
rörelse i viss vinkel mot retningskällan.
—’ Positiv tropism 1. Ortotropism, rörelse
mot retningskällan. —
Transversa’lgeo-tropism, dets. som Diageotropism (se
d. o.). — Traumatotropism, sårretning.

Tropofy’ter 1. Tropofi’la växter, bot, växter,
som under en del av året äro tillpassade
för visst levnadssätt, under en annan del
av året för ett annat. Jfr Mesofyter,
Hydrofyter, Xerofyter,

Tropologi’ m. fl., se Trop.

Tropo’n, ett näringspreparat, innehållande
90—97 % äggvita.

Troposfär, benämning på de högre
luftlagren.

Tropp (jfr Trupp), krigsk., hos oss
underavdelning av ett kompani (Ve) 1. av en
skvadron (vanligen Vs).

Troppo, ital, {1. trå’ppå), tonk., för mycket.
— Non troppo, ej för mycket.

Tros, gr. myt, grundläggaren av Tröja,
som efter honom fick sitt namn.

Tross {ty. Tross, av fr, trousse, bunt, packe,
av lat to’rtus, vriden), sjöv., tåg, som i
omkrets är mer än 1 tum; krigsk.,
gammalt namn på träng (se d. o.).

Trossbotten, byggn., bjälklag med fyllning
mellan två våningar; sjöv., rum för
manskapets kojplatser.

Trossning, fyllning i en trossbotten.

Tro’stelstol, eng., en spinnmaskin.

Tro’ttel, Tro’ttelventil, tek^i., strypventil.

Trotter, eng., travare.

Trottinette, fr. (1. tråttinä’tt), sparkcykel.

Trottoa’r {fr, trottoir, av trotter, trava),
upphöjd gångbana längs husraden på en
gata. — Trottoarglas, gjutna glasplattor
för inläggning å trottoarer, gårdar o. s. v.
för att insläppa ljus till underliggande
lokaler.

Trottsten, miner,, ett slags svavelmetall,
som innehåller mycket koppar.

TrotyT, se Trinitrotoluol,

Troubadour, se Trubadur,

Troublering, se Trublering,

Trou-madame, fr, (Z.-mada’m; av trou, hål),
spelt, ett spel, där kulor med en kö stötas
ned i hål.

Trouvère, fr, {1. trovä’r; av trouver, finna;
dikta), benämning på de nordfranska
skalderna under 1100—1300-t. Jfr
Trubadur.

Trousseau, fr. {1. trosså’), brudutstyrsel.

Troutons regel, fys., en formel för vätskors
avdunstningsvärme.

Trouville, fr. {1. trovi’ll), fransk stad vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free