- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1357

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Truquage ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Truquage—Trypanosoma

1357

tjänst, tjänst vid trupp i motsats till
stabstjänst. — Truppträng, till viss trupp
fördelad träng i motsats mot stora trängen.

Truquage, se Trucage.

Trusio’n {nylat. tru^sio, av lat. tru^dere,
stöta), stötande; fysioL, hjärtats slag.

Trust, eng. {1. tröst), eg. förtroende,
anförtrott gods, kredit; sammanslutning av
ekonomiska företag, oftast i
monopolis-tiskt syfte, varvid företagen helt uppge
sin självständighet och ledningen övergår
till sammanslutningen.

Trustee, eng. (1. trö’sti; av trust, hysa tillit
till), föreståndare, uppsyningsman (vid
museer o. d.), fullmäktig, administratör.

Trutar, zooL, se Larus.

Trutato’rer, ung., pl., visdiktare.

Try, bot, se Lonicera.

Trübe Schwellung, ty., med., grumlig
svullnad, en degenerationsform av celläggvita.

Tryck, fys., kraft med vilken en kropp
påverkar en annan i omedelbar beröring med
den förra. — Absolut tryck, de krafter en
vätska 1. gas utövar mot angränsande
kroppar. — övertryck, skillnaden mellan
trycket på ut- och insidan av ett kärl.

Tryckcentrum, fys., angreppspunkten för
resultanten till de krafter, med vilka en
vätskemassa påverkar en viss yta.

Tryckform, boktr., sammanställning av
typografisk sats för tryckning i press.

Tryckfrihet, jur., rätten att utan offentlig
myndighets i förväg lagda hinder få av
trycket utgiva skrifter. —
Tryckfrihetsförordningen, förk. T. F., svensk grundlag
(9 mars 1810), som reglerar rätten att
utge skrifter. — Tryckfrihetsombud,
ortsombud, genom vilka justitieministern övar
tillsyn över tryckta skrifters lovliga
allmänhållande.

Tryckfärg, boktr., färg, som användes vid
tryckning i press.

Tryckgradie’nt (av lat. gra’di, gå), fys.,
vektor, som anger tryckstegringens
storlek och riktning.

Tryckkurva, krigsk., kurva, som belyser det
tryck krutgasen utövar på eldrörets
väggar i en skottpjäs.

Tryckluft 1. Pressluft, tekri., komprimerad
luft, använd som drivmedel i maskiner
m. m. — Tryckluftlokomotiv,
gruvloko-motiv, i vilka ångpannan är ersatt med
tryckluftbehållare.

Tryckmetamorfo’s, dets. som
dynamometa-morfos.

Tryckpress, boktr., maskin för
framställning av grafiska tryckalster. —
Digel-pressar äro tryckpressar, i vilka stilen
står på en platta (fundamentet) och
trycket verkställes av en annan. De
dre-vos förr för hand men äro numera allmänt
maskindrivna. — Cylinderpressar,
snäll-pressar (av ty. Schnellpress),
tryckpressar i vilka stilen står på ett fundament
och trycket verkställes av en roterande

cylinder. — Rotatio’nspressar,
tryckpressar, i vilka tryckformen är anbragt på en
formcylinder och trycket verkställes av
mot denna löpande tryckcylindrar.

Try ckrade’r gummi (lat. Resi’na eWstica
terehinthina’ta), kautschuk uppmjukad i
terpentin. Förvaras i vatten. Användes
vid kol- och svartkritteckning.

Trycksvärta, svart tryckfärg (se d. o.). —
Tåla trycksvärtan, vara värd att utgivas
av trycket.

Trycktaffel, äldre namn på biljard.

Try’ffel, bot.. Tu’ber, ett svampsläkte, bland
vars arter märkas den för sin aromatiska
lukt och läckra smak högt värderade T.
ciba’rmm, svarta tryffeln, i Frankrike och
Italien, och T. cine’reum, grå tryffeln, i
Italien. — TryffeVa (fr. truffer), fylla,
garnera med tryffel.

Tryga, se Snösko.

Tryga’s, bot., ren jäst.

Trygd, fornsv., "trygghet", den fred, som
tillförsäkrades en dråpare, vilken erlagt
dråpsböterna.

Tryggevældestenen, arkeoL, mycket omtalad
dansk runsten från 900-t.

Try’ggve, fornnordiskt mansnamn, den
trygge, säkre.

Trygo’nidæ, zool., fiskfamiljen spjutrockor.

Trym, nord. myt., en tursadrott, som
bortstal Tors hammare, vilken i Jättehem
återhämtades av guden, förklädd till
Frö ja.

Trymhem, nord. myt., jätten Tjasses
fjällboning, där hans dotter Skade tidtals
bodde med Njärd.

Tryms kvida 1. Trymskvädet (isl.
pryms-kviöa), en Eddasång, som skildrar Tors
färd till Jättehem för att återhämta sin
hammare. Jfr Trym.

Trymå’ (fr. trumeau), stor väggspegel. Jfr
Trumeau.

Trypaflavi’n, farm., ett akridinfärgämne,
vilket med någon framgång använts som
antiseptikum mot sömnsjuka. Ännu
starkare verkar derivatet Rivano’l.

Trypa’nblått och Trypa’nrött, äro för spec.
medicinska ändamål framställda
tetrazo-färgämnen.

Trypanocfd, med., trypanosomdödande.

Trypanopla’sma, zool., typanosomliknande
parasiter, förnämligast hos fiskar.

Trypano’s, med., dets. som Trypanosomiasis
(se d. o.).

Trypanoso’ma (av gr. try’panon, borr, och
so’ma, kropp), zool., släkte spiralformiga
blodparasiter hos vissa vilda djur, främst
bufflar och antiloper. — T. bru’cei,
förorsakar nagana 1. tsetsesjuka hos boskap.
— T. castella’nii, dets. som T. gambiense
(se d. o.). — T. equi’num, dets. som Mal
de Caderas (se d. o.). — T. equipe’rdum,
förorsakar beskällaresjuka hos häst. —
T. eva’nsi, förorsakar surra hos häst. —
T. gambie’nse 1. T. ho’minis, förorsakar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free