Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Turbitrot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1364
Turbitrot—Turnera
snäckor. — Turbinoli’ter, förstenade
kä-gelformiga stjärnkoraller.
Tu’rbitrot, dets. som Jalaparot (se d. o.).
Tu’rbodyna’mo, tekn., ett aggregat av en
àngturbin och en elektrisk generator. —
Turbogenera’tor, elektrisk generator
(vanligen för växelström), avsedd att kopplas
direkt på snabblöpande drivmaskiners
axel.
Turbot, fr. {L tyrbà’), eng, (1. tö’böt),
piggvar.
Turbule’ns, Turbule’nt, se under Turbera,
Turcilfnger, östgermanskt fornfolk.
Turcos, fr, (L tyrkå’), se Turkos,
Turdeta’ner, fornfolk i Spanien och
Portugal.
Turdu’ler, ett spanskt fornfolk.
Tu’rdus, zool.y trastsläktet, tillhör fam.
trastfåglar. — T. me’rula, koltrasten. — T.
mu’-sicus, taltrasten, sångtrasten.
Tu’re, mansnamn (av Tor, se d. o.).
Ture’ll {fr, tourelUy dimin, av tour, tom),
hyggn.y litet torn, hängtorn, hörntorn.
Turf, eyig, {1, törff), eg. torva; sportt,,
kapplöpningsbana; kapplöpning; allt, som hör
till denna sport.
Turgesce’ns, Turgesce’ra, se under Turgor,
Tu’rgidum, bot,, uppblåst.
Tu’rgor, laty 1. Turgesce’ns, uppsvällning,
överfyllnad; vävnadsspänning;
savspän-ning. — Turgor vitaTis, normal
vävnadsspänning. — Turgesce’nt, utspänd genom
savspänning. — Turgesce’ra (lat, tur
ge’-scere), svälla upp.
Tu’ri, språk. Se Kolh,
Turfbulum (av lat, tus, gen, tu’risy rökelse),
rökelsekärl i de katolska kyrkorna.
Tu’rio, pl, Turio’nes, lat,, bot,, småkvistar,
årsskott. —• T. Pi’ni, tallstrunt.
Turi’st (fr, touriste, av tour, färd, resa),
person, som för sitt nöje gör längre resor.
— Turistförening, förening med syfte att
främja turistväsendet.
Turkar 1. Turkfolk, dets. som
turkisk-tata-riska folk.
Turkey plaids, eng, (I, tö’ki plä’ids),
’’turkiska filtar", se African goods,
Turkfs, dets. som Turkos (se d. o.). —
Turkisgrönt, en keramikfärg av
krom-och aluminiumoxid.
Tu’rkisk, som angår Turkiet 1. härstammar
därifrån. — Turkiska bönor 1. Tu’rska
bönor, kryp- och störbönor. — Turkisk
musik = Janitscharmusik (se d. o.). —
Turkiska musiken, studentsällskap i
Uppsala 1820—35, utgjorde en föregångare
till Juvenalerna, — Turkiska språken, de
språk, som talas av turkar, tillhöra den
ural-altaiska språkstammen. Mest
utvecklat är osma’nli, inhemskt i europeiska
Turkiet och mindre Asien. — Turkisk
peppar, dets. som spansk peppar. — Turkiskt
rött, dets. som Kräpp, —
Turkisktrött-olja, oljeartad vätska för preparering av
bomull till färgning med alizarinfärger.
— Turkiskt vete, majs (se d. o.). —
Turkiskt pass, se Sjöpass,
Turkme’ner, Turkoma’ner, Tyrkme’ner,
Truchme’ner, en i Väst-Turkestan boende
grupp av turkisk-tatariska folkstammar.
Turkofa’g (av gr, fage’in, äta), eg.
turk-ätare; ivrig motståndare till turkarna. —
Turkofi’1 (av gr, fi’los, vän), turkvän. —
Turkoma’n (av gr, mani’a, raseri), person,
som hyser överdriven förkärlek för
turkarna. —■ Turkopo’ler, pL, avkomlingar
av turkar och grekiska kvinnor.
Tu’rkoma = Turuma (se d. o.).
Turkoma’n, se under Turkofag,
Turkoma’ner = Turkmener (se d. o.).
Turkopo’ler, se under Turkofag,
Tu’rkos (fr, turco, turcos), krig sk,, i
franska armén tiraljörregementen, bestående
av infödingar från Algeriet, klädda i
arabisk dräkt
Turko’s 1. Turki’s, Kalai’t, Kallai’t, miner,,
en förgätmigejblå ädelsten, som består av
vattenhaltig, fosforsyrad lerjord. Den
dyrbaraste erhålles från Persien.
Turkrödolja, se Turkisktröttolja,
Turku, finska namnet på Åbo,
Tu’rlath, gaeliskt mansnamn (av tur, torn,
och lathair, styrka, makt).
Turlupin, fr, (I, tyrlypä’ng), medlem av en
under medeltiden existerande fransk sekt,
som lärde att man ej behöver blygas för
naturliga ting; binamn till en berömd
fransk komiker, Legrand (på 1500- och
1600-t.); fig,, plump, grovkornig
skämtare. — Turlupina’d (fr, turlupinade),
grovt, plumpt skämt. — Turlupine’ra (fr,
turlupiner), skämta grovt, förlöjliga på
ett plumpt sätt.
Turmali’n, miner,, ett glasartat,
kristal-liniskt mineral av växlande
sammansättning och färg (svart, röd, grön, blå). Blir
vid upphettning elektriskt. Av de
genomskinliga turmalinerna brukas de gröna,
blå och röda som ädelstenar, de mörka till
optiska instrument.
TurmaTis, bot,, truppvis växande.
Tu’rnanstalt, ty,, gymnastikanstalt. —
Tu’rnare, gymnast. — Tu’rnen,
gymnastisera. — Tu’rner, gymnast. — Turnere’i,
gymnastiserande, gymnastik. —
Turner-schaft, gymnastsällskap,
gymnastförening. — Turnerthum, gymnastikväsende.
Jfr Turnkonsten,
Tu’rnbulls blått, tekn,, en blå färg, som
framställes genom fällning av ett
järn-oxidulsalt med rött blodlutsalt.
Turné, se under Tumera,
Turnej, arbetsskift (om 3 à 3 timmar)
vid vallonsmide.
Tu’rnen, Tu’rner, se under Turnanstalt,
Turne’ra (fr, tourner), vända, vrida; ge en
viss vändning; spett,, vända det översta
kortet av talongen. — Turné (fr, tourne,
retourne)^ i vissa kortspel en tur, varvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
