- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1365

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Turnerschaft ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Turnerschaft—Tussis

1365

det översta kortet av talongen vändes och
blir trumf; (fr. tournée), rundresa, av en
föreläsare, sångare 1. skådespelare
företagen längre konstresa.

Tu’rnerschaft, Tu’rnerthum m. fl., se under
Turnanstalt.

Turners gult, tehn., engelskt gult, en gul
målarfärg.

Turnike’tt (fr. toumiquet), kirurg.,
åder-klämmare, en apparat för hindrande av
blödning.

Turnip, pl. Turnips, eng. (Z.tö’rnip, tö’rnips),
ett slags stor rova.

Tu’rnkonsten {ty. Tumkunst), den tyska
nationella gymnastiken.

Turn-out, eng. (1. törna’ut), eg.
utsläpp-ning; strejk (se d. o.). Jfr Lock-out.

Tu’rnus, lat., omlopp, ordning, tur. — In
tu’rno, i tur. — Turnustransport, den
ordningsföljd i vilken utövandet av en rätt
1. plikt övergår från en person till en
annan; krigsk.y likformig framföring i
båda riktningarna på en bana 1. en
fartygstrade av lastade och tomma tåg 1.
fartyg.

Turnväsendet {ty. Tumwesen), se
Tumkonsten.

Turny’r {fr. toumure), eg. vändning;
hållning, skick, kroppsställning;
ordvändning; en förr av fruntimmer brukad lös
bakdel, bestående av en kudde 1. en med
tyg överklädd ställning av stålfjädrar.

Turo’n-etagen {1. -eta^sjen), geoL, en av
krit-systemets avdelningar.

Turo’ner, ett galliskt fornfolk.

Turpe’thum minera’Ie, kem., gul basisk
sva-velsyrad kvicksilveroxid. — T. vegeta’bile
= Radix turpethi (se d. o.).

Turpe’trot = Radix turpethi (se d. o.).

Tu’rpins krönika, en skildring av Karl den
stores krigståg till Spanien, författad
omkr. mitten av 1000-t.

Tu’rpis, hot., otäck.

Tu’rpis perso’na, lat., beryktad person.

Turretdäck, Turretfartyg (av eng. turret,
torn). Fartyg för transport av tungt
massagods, t. ex. malm. De ha en fast
överbyggnad, turret, vars bredd är c:a
60 % av fartygsbredden. Den övergår
med en rundning i huvuddäck, som bildar
gångbord bordvarts. Turretdäck är däcket
ovanpå överbyggnaden.

Turftis, hot., syn. Arahis.

Turs {ils. puss), pl. Tu’rsar, nord. myt.,
rimturs, jätte.

Tu’rsas = Ikuturso (se d. o.).

Turscha 1. Tu’ruscha, ett troligen egyptiskt
namn på etruskerna.

Tu’rska bönor, se Turkiska hönor.

Turtle, eng. {1. törtl; fr. tortue),
turturduva; ätlig sköldpadda. — Turtle-soup,
sköldpaddsoppa.

Tu’rtur, zooL, syn. Colu’mha tu’rtur,
turturduva.

Turturduvan, zooL, Colu’mha twrtur, en över
nästan hela Europa och Asien
förekommande liten duva, känd och besjungen för
sitt vemodiga kuttrande.

Turul {1. to’rol), turkotatariskt namn på
den falk 1. örn, som konung Attila förde
som sköldemärke och som blev en
heraldisk symbol för ungrarna.

TWruma, sjöv., namn på ett slags för rodd
inrättade svenska krigsfartyg på 1700-t.

Tu’runmaa, dets. som Turuma (se d. o.).

Tu’ruscha, se Turscha.

Tus, turk., betyder i ortnamn salt.

Tusamharts, harts av den på Sumatra
växande Pinus Merku’rii. Användes som
Dammarharts.

Tuscaro’ra, en nordamerikansk indianstam.

Tuscaro’ra-ris, se Zingania.

Tusch = Touche (se d. o.); i Tyskland:
fanfar (se d. o.); {ty. Tusche, av fr. toucher,
överdraga med svärta), kinesisk tusch, en
fin svart rit- och målarfärg, som består
av olika slags sot samt husbloss 1. gummi,
mysk 1. kamfer. — Tuschmane’r, se
Aqva-tinta.

Tusche’ra, se Touschera.

Tuschlav, bot., en i Sverige allmän lav,
Um-bilica’ria pustula’ta, varav en svart färg
beredes.

Tuschu’r. 1. Tusju’r (av fr. toujours \l. [-to-sjo’r],-] {+to-
sjo’r],+} alltid), hos oss: trevlig, munter,
levnadsglad.

Tu’sci, lat., etrusker. — Tu’scia, Etrurien.

Tuscula’num (efter staden Tu’sculum
[numera Frascatil i Latium), tuskulanska
villan, den romerske statsmannen Ciceros
berömda, i närheten av nämnda stad
belägna villa; en lärds 1. statsmans
lantställe, där han vilar ut från sitt arbete
(kallas stundom tusculum).

Tu’sculum, se föreg. ord.

Tusen och en natt {arah. Alf laila), en
ryktbar österländsk sagosamling, avfattad på
arabiska språket och antagligen grundad
på en persisk samling från 8:e 1. 9:e årh.
e. Kr.

Tusensköna, bot., se Bellis.

Tusenåriga riket, se Kiliasm.

Tusjilange = Basjilange (se d. o.).

Tusju’r, se Tuschur.

Tuskula’num, Tu’skulum, se Tusculanum.

Tussila’go fa’rfara, bot., hästhovsört,
gul-blommig vårört av fam. Compo’sitæ.
Bladen, vilka på grund av sin slemrikedom
använts i medicinen, framkomma först på
sommaren. — T. fra’grans och T. nive’a
äro ett par odlade franska arter, den förra
med välluktande blommor. — T. petasi’tes,
syn. Petasites ovatus (se d. o.).

Tu’ssis, lat., hosta. — T. catarrha’lis, hosta
i förening med snuva. — T. convulsi’va,
kramphosta, kikhosta. — T. guttura’lis,
struphosta. — T. pectoralis, brösthosta.
— T. pulmonaTis, lunghosta. — T.
stoma-cha’lis, maghosta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free