- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1366

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tussokgräset ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1866

Tussokgräset—Tylom

Tu’ssokgräset, hot., en art Foa på
Falklands-öarna.

Tuta’men 1. Tutame’ntum, lat, (av tuta’ri,
skydda), skyddsmedel.

Tutane’go, legering av tenn och vismut.

Tuta’niableck, en legering av tenn,
anti-mon, koppar och zink.

Tute’l (lat, tute’la av tuta’ri, skydda),
beskydd, förmynderskap. — Tu’tor, lat.,
Tuteur, fr. (1. tytö’r), förmyndare. —
Tuto’rio no’mine, som förmyndare. —
Tuto’rium, förmynderskap.

Tu’tia 1. Tu’thia, kem., oren zinkoxid,
erhållen vid smältning av zinkmalm.

Tu’tor m. fl., se under Tutel.

Tu’tta la fo’rza, ital.y tonk., med all kraft. —
Tu’tte co’rde, alla strängar.—Tu’tti, alla;
tonk.y alla stämmorna medverka. X Solo.
Tuttibas, se Basso ripieno. — Tutti fru’tti,
alla slags frukter; glacepudding med
sylter och frukter uti; fig., allehanda,
pot-pourri (se d. o.). — Tutti qua’nti, alla
tillsammans. — Tutto, fem. Tutta, pl. Tutti,
Tutte, all, hel; alla.

Tuulikki (Z. tu’l-), fi. myt., vindens dotter,
som förde villel)rådet till jägaren.

Tuuri (/. tu’ri), /i. myt., en av luftens
gudomligheter.

Tu’us, lat., din (vanligt i brevunderskrifter
framför namnet).

Tuvbräcka, hot., se Saxifraga. — Tuvtåtel,
bot., se Aira. — Tuvull, bot., se
Eriopho-rum.

t. v., förk. för tills vidare, till vänster.

Twankay, Tonkay, Singlo 1. Songlo, en
kinesisk tesort.

Tvashtar, ind. myt., indisk gud, omtalad som
gudaskarans konstnär.

Tveblad, bot., se Listera.

Tweed, eng. (1. toi’d), tygsort till
sommarkläder.

Twelfth-cake, eng. (1. toe’’lft-kä’ik),
tretton-dagskaka. — Twelfth-day (1. -dä’i),
trettondagen.

Twill, eng. (1. toi’ll), kypert bindning. —
Twills, kyprad fodervara av bomull.

Tvillingarna (lat. Ge’mini), astr., se Castor
och Pollux; tredje tecknet i djurkretsen.

Twills, se Twill.

Twist, eng. (1. toi’st), maskinspunnet
bomullsgarn; snoddstyrka hos garn (varvtal
på viss längd).

Twopence, eng. (1. ta’pens), två pence = 15
öre.

Two-step, eng. (1. to’stepp), dansk., en omkr.
1910 från Amerika införd sällskapsdans,
närmast lik polka.

Tvål-linime’nt, se Linimentum saponis
cam-phoratum.

Tvålrot, bot., dets. som Såprot. Se Saponaria.

Tvålsten, miner., kaolin.

Tvåmännin.e-, släkting i andra led, kusin.

Tvärhus 1. Tvärskepp, de båda flyglar, som
i större kyrkor utgå från mittkvadraten.

Tvärsalning, sjöv., se Salning.

Ty, se Tyr.

Tübingen-skolan (ty. Die Tübinger Schule),
inom lutherska kyrkan en bibelkritisk
skola, i förra hälften av 1800-t. bildad av
den tyske teologen Baur, professor vid
Tübingens universitet.

Tübingerherz, ty., med., hypertrofiskt hjärta
hos öldrinkare.

Tyburn (1. ta’jbarn), fordom avrättsplatsen
i London med stora gallerier för betalande
åskådare.

Ty’che, gr. myt., ödets, slumpens 1. lyckans
gudinna.

Ty’cho 1. Tyge, mansnamn (av gr. ty’che [se
föreg. ord]), den lycklige. —
Tychobra’he-dagar (da. Tyge Brahes Dage, efter den
danske astronomen Tyge Brahe), förr
vissa bestämda dagar, olycksdagar, då
intet av vikt borde företagas; nu dagar,
då man har otur 1. förargelse.

Tyde’vs (lat. Ty’deus), gr. sag., en av Oinevs’
söner, fader till Diomedes, som utmärkte
sig i trojanska kriget.

Tyflft = Typhlitis (se d. o.).

Tyflo’sis, gr. (av tyfWs, blind), med.,
blindhet. — Tyflotypografi’, relieftryck för
blinda.

Tyfoe’vs = Tyfon, gr. myt. (se d. o.).

Tyfoftalmi’ (av tyjus och oftalmi, se d. o.),
med., tyfös egyptisk ögonsjuka. —
Tyfo-mani’ (av gr. mani’a, raseri), yrseldvala
vid nervfebrar.

TyfoiMfeber, se Tyfus.

Tyfomani’, se under Tyfoftalmi.

Tyfo’n 1. Taifu’n, meteor., virvelstorm,
skydrag.

Tyfo’n, Tyfo’s 1. Tyfoe’vs (lat. Ty’phon,
Ty-pho’eus), gr. myt., Gaias och Tartaros’
son, ett fruktansvärt vidunder, från vilket
allt ont och fördärvligt i naturen
härrörde; egypt. myt., öknens, mörkrets och det
ondas gud.

Tyfotoxi’n, kem.y ett ptomain (se d. o.), som
fås, då tyfoidfeberbakterier renodlas.

Tyfu’s 1. Ty’phus (gr. tyjos), med.,
abdomi-naltyfus, tyfoidfeber 1. nervfeber, en
sjukdom, som uppstår därigenom, att
tyfus-baciller pnom luften, vatten 1. födoämnen
införas i kroppen; fläcktyfus 1.
lasarettsfeber; återfallsfeber, en feber, som
återvänder gång på gång, sedan den tyckts
hävd. —■ Tyfö’s (nylat. typho’sus), som
har avseende på tyfus; orsakad av tyfus.

Tyghus (ty. Zeuqhavs), urspr.
förvarinsrs-hus för artilleripjäser; förvaringshus vid
artilleriet.

Tyke, se Tyche.

Tykobra’hedagar, se Tychobrakedagar.

Tyll (fr. tulle), en gles, gasartad vävnad av
bomull 1. silke.

Ty’ller (av gr. thyllis, säck), bot., utväxter
från parenkymceller intill kärlen i växter,
varisrenom dessas förmåga att leda vatten
upphör.

Tylo’m 1. Tylo’ma (gr. ty’loma), hudvalk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free