- Project Runeberg -  Förklaringar över 100,000 främmande ord och namn m.m. /
1368

(1936) [MARC] Author: Carl Magnus Ekbohrn - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - T - Tyr ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1368

Tyr—Törskate

Tyr, nord, myt,, Odens son, stridsguden,
vars hand avbets av Fenresulven.

Ty’ra, fornnordiskt kvinnonamn (antagligen
av Tyr, se d. o.). Buret av danska
furstinnor.

Tyrade’n, kem.y organoterapeutiskt preparat
på sköldkörtel.

Tyrami’n, kem., en toxalbumin.

Tyra’nn {gr. ty’rannos, lat. tyra’nnus), hos
de gamla grekerna envåldshärskare,
särskilt i en förr fri stat; numera
egenmäktig, grym härskare. — Tyranni’, grym
regering, svårt förtryck. — Tyrannici’d,
tyrannmördare. — Tyrannici’dium,
tyrannmord. — Tyra’nnis, lat., en tyranns
herravälde. — Tyrannise’ra, utöva
vålds-herravälde, behandla grymt 1.
egenmäktigt. — Tyra’nnisk, våldsam, härsklysten,
grym.

Tyrannosa’uros, paleont., ett släkte
amerikanska jätteödlor från yngre kritperioden.

Tyra’ss, holL, dets. som Trass (se d. o.).

Tiirbé, turk., grav, gravmoské.

Ty’re, Ty’res, se Tire.

Ty’re 1. Tö’re (besläktat med tjära), kådig
furuved.

Tyreade’n, farm., sköldkörtelpreparat.

Tyre’mesis, gr. (av tyro’s, ost, och e^mesis,
kräkning), med., dibarns ostlika
uppkräk-ningar. — Tyreu’sis 1. Tyro’sis,
mjölkyst-ning i synnerhet i magen.

Tyreodektomi’ (av gr. thyreoi’dea,
sköldkörteln, och ektomi’, utskärning), med.,
bort-tagning av sköldkörteln. —
Tyreoglobu-li’n, ett sköldkörtelpreparat. —
Tyreoidea-prepara’t, preparat på sköldkörteln,
användes mot vissa sjukdomar, såsom
Myxödem, Struma och Fettsot. —
Tyreoi-di’n 1. Tyrojodi’n, ett sköldkörtelpreparat.

Tyreso’1, se under Sandelolja.

Ty’rfing 1. Ti’rfing, fornnord sag., ett av
dvärgarna Dulin och Dvalin smitt svärd,
vilket alltid, då det drogs, vållade någons
död. Ägdes av kämpen Angantyr.

Tyrgils 1. Torgils, fornnordiskt mansnamn.

Türkheimer, ett Elsasservin.

Tyrkme’ner, se Turkmener.

Tyrojodfn, se Tyreoidin.

Tyro’lergrönt, se Berggrönt.

Tyro’Iermattor, ett slags mattor med varp
av hampa och tjockt, mjukt inslag av ull.

Ty roTer äpplen, till Sverige importerade
äppelsorter från Tyrolen, särskilt
Edel-böhmer och Kalterhöhmer.

Tyrolienne, fr. (1. tiråliä’nn), dansk.,
ländier, ett slags runddans med långsam
rörelse i % takt.

Tyrosfn (av gr. tyro’s, ost), kem., en
amido-syra (se d. o.), som bildas vid inverkan
av syror 1. alkalier på äggviteämnen samt
vid förruttnelse av äggviteämnen. Finnes
därför i gammal ost, därav namnet. —
Tyrosina’ser, oxiderande enzymer (se
d. o.).

Tyro’sis, se Tyreusis.

Tyroto’xikon, gr., kem., ostgift.

Tyrrhe’ner, gr. = Etrusker (se d. o.).

Tyrs, se Thyrsos.

Tyska orden {ty. der Deutsche Orden), en på
1100-t. grundad andlig riddarorden, urspr.
en gren av Johannitorden (se Johanniter).

Tysksmide, av Gustav II Adolf från
Tyskland införd härdsmidesmetod.

Tysons körtlar, anat., talgkörtlarna på
förhud och ollon.

Tysta zonen, fys., ringformigt område kring
en kraftig ljudkälla, inom vilken den ej
höres, ehuru den är hörbar både på
mindre och större avstånd.

Tystnadens torn (parsiskt dakhma), torn, i
vilka Indiens parser utsätta sina döda att
förtäras av gamar.

Tystnadssyste’met, se Aubumska systemet.

Tütüm, turkisk tobak för tschibuk. Jfr
Töm-bekè.

Tåda 1. Tada, bot., namn på arter av släktet

A ir a

Tåg, bot., se Juncus.

Tålka, se Tolka.

Tånge, den smalare del av ett verktyg, som
instickes i skaftet; i vissa landsmål udde.

Tånge, se Ängel.

Tårgräs, bot., se Coix.

Tåtel, bot., se Aira, Deschampsia, Holcus,
Vahlodea och Weingærtneria.

Tälj sten, petrogr., gröngrå bergart,
bestående av talk och klorit, så lös att den kan
bearbetas med kniv och såg. Användes till
mortlar, kittlar, kaminer m. m.

Tälttak, byggn., valmtak (se d. o.), vars fall
löpa hop i en spets.

Tänder, se Tender.

Tärs, sjöv., kägelformigt trästycke, som
se-gelmakare bruka för att utvidga ögon
1. d.; kort, cylindriskt trästycke för
tack-lingsarbete.

Tärnan, zool., en måsfågelart, Sterna.

Tät, se Tete.

Tätta, metallurg., metallrör, genom vilket
blästern införes i smältugnarnas formor.

Tätört, bot., se Pinguicula.

Töck, se Tock.

Töckenstjärna, astr., se Nebulösa.

Tömbekè, turk., persisk tobak för
vattenpipa. Jfr Tütüm.

Tö’nne 1. Tö’nnes, forntyskt 1. livländskt
mansnamn.

Törd, gotländskt namn på tordmule.

Töre, se Ty re.

Törel, bot., se Euphorbia.

Törn {eng. turn), sjöv., stöt. — Taga törn,
hindra en båt att stöta hårt emot ett
föremål. — Torna, stöta på ett föremål; turas
om vid vakttjänst. — Torna in, gå till kojs.
— Torna ut, stiga upp; begynna arbetet.

Törnros, bot., se Rosa.

Törnskata, zool., se Laniidæ och Lanius.

Törskate, talltopp, som dödats genom
angrepp av törskatesvampen {Peridermium
Pini).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:32:47 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ekbohrn/1380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free